Standish. Kristi Prästtjänst. Kapitel 4. Symboliken hos den jordiska Helgedomen

Kristi Prästtjänst

Colin D. och Russell R. Standish

Avdelning A

De jordiska Helgedomstjänsterna, ett Mönster för Kristi återlösande Verk

Kapitel 4

Symboliken hos den jordiska Helgedomen

Då Salomo byggde det beständiga templet i Jerusalem, gjordes det med särskilt hållbar sten överdragen med guld. Stenarna höggs till bortom tempelplatsen, så att inget onödigt oljud skulle höras under själva bygget.

Det heliga och det allra heligaste var båda fyra gånger så stora som motsvarande utrymmen i det mosaiska tabernaklet. De mätte 9,1 gånger 18,2 m, respektive 9,1 m i fyrkant. Två betydligt större keruber tillfogades och anbringades på golvet. Deras inre vingar formade ett tak över arken och dess mycket mindre keruber.

I det heliga gav den sjuarmade ljusstaken lyse åt de tjänstgörande prästerna.

Vattenbäckenet och brännofferaltaret gjordes märkbart större jämförda med tabernaklet i ödemarken. Man lade till en förhall; likaså byggdes våningar innehållande kamrar runt om de tre övriga sidorna. Det hände, att prästerna övernattade här.

Serubbabels Tempel verkar ha liknat Salomos till utformningen. Förbundsarken, som gömdes undan vid Nebukadnessars belägring av Jerusalem, ersattes aldrig med en annan. I stället placerades en stor sten i det allra heligaste. Den fick tjäna som ark under ceremonierna på Försoningsdagen.

Herodes’ Tempel uppfördes enligt måtten för Salomos Tempel. Även det innehöll enbart stenen i det allra heligaste. Vidare innehöll det här templet många flera rum, där prästerna och Stora Rådet, Sanhedrin, möttes. Härtill hörde en stor förgård, som var indelad för bestämda ändamål.

Variationerna hos de tre beständiga byggnaderna gjorde inte tabernaklet i ödemarken ogiltigt och utan värde. Det är sant, att det mosaiska tabernaklet byggdes enligt den himmelska mönsterbilden; dock vore det osant att hävda, att den himmelska helgedomen skulle vara på pricken lik den jordiska. Förvisso är den himmelska mycket, mycket större, ty väldiga änglaskaror ses vara framför Guds tron i den himmelska helgedomen.¹ De jordiska byggnadsverken sägs vara skuggbilder av den i himmelriket.

De tjänar i den helgedom som är en skuggbild av den himmelska helgedomen, enligt den föreskrift som Mose fick när han skulle bygga tabernaklet. Gud sade: Se till att du gör allt efter den förebild som du fick se på berget (Hebréerbrevet 8:5, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98. Övers. anm.).

och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet som Herren själv har rest och inte någon människa (Hebréerbrevet 8:2).

Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen (Hebréerbrevet 9:11).

Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen. Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull (Hebréerbrevet 9:23, 24).

Bibeln ger klara belägg för en verklig helgedom i himmelen. Denna är enormt mycket större och delvis annorlunda än den jordiska helgedomen, men så formgiven att de jordiska offerceremonierna korrekt förebådade Kristi tjänande i den himmelska helgedomen. Endast de tydligaste bilder av Kristi tjänst i himmelen kunde ha gjort tjänsteförrättningarna i den jordiska helgedomen meningsfulla.

Vi bör inte förlora ur sikte den rika symboliken hos föremålen i helgedomen. Brännofferaltaret var en bild på Guds Lamms makalösa offer.

I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden (Hebréerbrevet 9:26).

Vattenbäckenet var en bild på Kristi renande kraft.

Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att helga den, sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet (Efésierbrevet 5:25, 26).

Varje föremål i det heliga stod för en viss detalj hos Kristi stora verk. Förutom att skådebrödet föreställde Kristus, Livets Bröd, var drick- och matoffren symboler för Hans brutna lekamen och utgjutna blod.

Jesus svarade: ’Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta (Johannesevangeliet 6:35).

Utgjutandet av vinet stod för utgjutandet av Jesu blod på Golgata för Guds folks synder. Vid Påskhögtiden utgjorde brödet och vinet, som pekade framåt till Kristi död, själva kärnpunkten. Dessa förebådade symbolerna hos Herrens Nattvard, vilket framgått tidigare.

Rökelsealtaret lärde ut vår himmelske Översteprästs stora medlarverk.

Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem (Hebréerbrevet 7:25).

Den sjuarmade ljusstaken var en bild på Kristus som världens Ljus.

Jesus talade åter till dem och sade: ’Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus’ (Johannes 8:12).

 I det allra heligaste framtonade fullkomligheten hos vår Förlossare i härligheten, som omgav förbundsarken. Hans karaktär stod skriven i lagen. Och nådastolen ropade ut Guds kärlek och tålamod.

frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet (Titusbrevet 3:5).

På det mest intrycksgivande sätt sökte Gud, att lära Sitt folk om Sin karaktär med hjälp av bilderna eller symbolerna i helgedomen. Det är i ljuset från detta, som Jesus benämnde Sig Guds tempel.

Jesus svarade: ’Bryt ner detta tempel, så skall jag resa upp det på tre dagar.’ Judarna sade: ’I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skall resa upp det på tre dagar!’ Men det tempel han talade om var hans kropp (Johannesevangeliet 2:19-21).

Paulus talar vidare om förlåten eller förhänget i templet som Kristi kött.

på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött (Hebréerbrevet 10:20).

Liksom Jesus, omtalas Hans folk som levande tempel.

Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er (Första Korintierbrevet 3:16)?

Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande (Första Korintierbrevet 6:19)?

Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk (Andra Korintierbrevet 6:16, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98. Övers. anm.).

I vidare bemärkelse hjälpte också helgedomen Hans folk att förstå sitt höga kall från Gud; till exempel sinnebildligade eller symboliserade offret det levande offer, som Guds alla sanna efterföljare erfar.

Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom (Romarbrevet 12:1, 2).

Vattenbäckenet upplyste israeliterna om Kristi renande, luttrande verk i deras liv.

Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten (Hebréerbrevet 10:22).

Brödstyckena var en ständig påminnelse om, att dela Livets Bröd med världen.

Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd (Första Korintierbrevet 10:17, kursivering i Folk-Bibeln. Övers. anm.).

Rökelsen skvallrade om bönens tjänst i Guds folks liv.

Låt min bön gälla inför dig som ett rökoffer, mina lyfta händer som ett aftonoffer (Psaltaren 141:2. King James Version använder ordet ”rökelse”, som förstås ingick i ett rökoffer. Övers. anm.).

Ljusstaken utgjorde ett ständigt vittnesbörd om det förhållandet, att Guds barn skall återge Hans ljus till världen.

Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. {…} Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen (Matteusevangeliet 5:14, 16).

Guds lag tecknar bilden av det sinnelag, som hela Guds folk måste ha genom Hans inneboende kraft i dem. Guds lag skulle skrivas i hjärtat.

Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk (Jeremia 31:33).

Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk (Hebréerbrevet 8:10, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98. Övers. anm.).

Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter denna tid säger Herren. Och sedan: Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen (Hebréerbrevet 10:16, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98. Övers. anm.).

Hur redo skulle inte judarna ha varit för Kristus, Messias, om de hade tillägnat sig mer, än blott formella ritualer! Likaså kommer en mera fullständig förståelse av helgedomens betydelse att bereda nutidens {andliga} Israel på Hans andra ankomst. Symboliskt sett, står det levande offret för människans uppgivande av den egna viljan till Kristus, vilket utmynnar i död för synden och jaget.

Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är friad från synd (Romarbrevet 6:6, 7).

Korsfästelsen av syndens gamla människa står för den förvandling, som inträffar vid omvändelsen.

Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem (Hesekiel 36:26, 27).

Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. (Andra Korintierbrevet 5:17).

Medan flertalet av världens invånare håller sig utanför Kristi nåds förgård, kan många bekännande kristna samtidigt inte inleda sin upplevelse i helgedomen, då de inte fullt ut har lagt viljan under Jesu herravälde.

Det heliga står för de rättfärdiga gärningar, som kommer naturligt från en pånyttfödd kristen – delandet av Livets Bröd med andra, Guds folks förböner och deras vittnesbörd för världen.

Det allra heligaste står för den karaktärens fulländning, som varje sann Kristi efterföljare kommer att uppnå i Hans kraft. Liksom Israels barn fastade och rannsakade sig själva inför den allvarstyngda Försoningsdagen, bönfaller Guds barn av i dag om korsets kraft, för att de på rätt sätt skall kunna företräda Honom i sina liv och med sitt vittnesbörd. I sin mest vidsträckta betydelse, bereder tjänsten i det allra heligaste ett folk för att återspegla Jesu sinnelag inför världen; på så vis blir Guds sinnesart försvarad,² och de heliga bär ett levande vittnesbörd om lögnaktigheten hos Satans påstående, att Gud ej förmår att frälsa, och att en omvänd person ej förmår att lyda. Jesu tjänst i det allra heligaste innebär så mycket mer, än reningen av den himmelska helgedomen. Den innefattar också reningen av Guds folk från minsta spår av utövandet av synd. Gud tillåts att helt och fullt ge prov på Sin karaktär inför världen, eftersom Hans folk tillåtit Honom att skriva Sin lag i deras hjärtan.

Slutnoter

¹ Se Danielsboken 7:9, 10.

² Se kapitlet med överskriften ”Den förundersökande Domen”, i synnerhet tillsammans med Romarbrevet 3:4.