White. Tidsåldrarnas Längtan. Kapitel 39. Jesus välsignar Barnen

 Tidsåldrarnas Längtan

Trettionionde Kapitlet: Jesus välsignar Barnen

Grundat på Matteusevangeliet 19:13-15; Markusevangeliet 10:13-16; Lukasevangeliet 18:15-17.

Barn var alltid föremål för Frälsarens kärlek. Han tog emot deras barnsliga sympati och deras öppna, okonstlade tillgivenhet. Det glada kvittret, som ljöd från deras rena läppar, var som musik för Hans öron och vederkvickte Hans själ, då Han kände Sig nedtyngd av, att sammanträffa med opålitliga och klandersjuka människor. Överallt, där Frälsaren gick fram, vann Han barnens kärlek och tillgivenhet genom Sitt vänliga ansikte och Sitt goda, kärleksfulla sätt.

Det var en sed ibland judarna, att man förde barnen till någon lärare, för att han skulle lägga händerna på dem och välsigna dem, men Jesu lärjungar ansåg, att Mästarens sysselsättning var alltför viktig, för att avbrytas på detta sätt. Då mödrarna kom till Jesus med sina barn, såg lärjungarna ogillande på dem. De menade, att dessa barn var för små, för att ha någon nytta av ett besök hos Jesus, och de drog den slutsatsen, att Han skulle bli missnöjd över deras närvaro. Men det var med lärjungarna Jesus blev missbelåten. Frälsaren förstod de mödrars börda, vilka sökte att uppfostra sina barn i överensstämmelse med Guds Ord. Han hade hört deras böner. Det var Han, som dragit dem till Sig.

En mor gick hemifrån med sitt barn, för att finna Jesus. På vägen omtalade hon sitt ärende för en grannkvinna, och även denna önskade, att Jesus skulle välsigna hennes barn. På så sätt samlades flera mödrar med sina små. En del av barnen var inte längre späda, utan i uppväxtåren, och andra tillhörde redan ungdomen. Då mödrarna framställde sin önskan, lyssnade Jesus med sympati till deras blyga och rörda begäran. Han dröjde för att se, hur lärjungarna skulle bete sig. Då Han såg dem avvisa mödrarna, för att göra Honom en tjänst, visade Han dem deras misstag med att säga: ”’Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana.’” Sedan tog Han upp barnen i famnen, lade händerna på dem och gav dem den välsignelse de kommit, för att erhålla.

Mödrarna var tillfredsställda. De återvände till sina hem styrkta och välsignade av Kristi ord. De blev uppmuntrade till, att åter ta upp arbetsbördan för sina barn med förnyad glädje och stärkt hopp. Vår tids mödrar bör ta emot Hans ord i samma tro. Kristus är i sanning samme personlige Frälsare i dag, som Han var, då Han levde som människa ibland människor. Han är i sanning samme mödrarnas hjälpare i dag, som Han var, då Han samlade de små i sin Famn i Juda land. Våra barn är köpta med Hans blod likaväl som dessa.

Jesus känner bördan, som vilar på varje mors hjärta. Han, som ägde en mor, som fick arbeta och sträva under fattigdom och försakelse, sympatiserar med varje mor i hennes mödosamma kall. Han, som gjorde en lång resa, för att lyfta bördan från en kananeisk mors hjärta, vill göra lika mycket för mödrarna i vår tid. Han, som återskänkte änkan i Nain hennes ende son och som under Sina kval på korset sörjde för Sin egen mor, rörs i dag av en mors sorg. För varje smärta och för varje behov har Han tröst och hjälp att ge. Du mor, gå till Jesus med Dina svårigheter! Hos Honom kan Du finna överflödande nåd och hjälp, för att rätt kunna behandla Dina barn.

Himmelens portar står öppna för varje mor, som önskar att lägga sin börda vid Frälsarens fötter. Han, som sade: ’Låt barnen komma till mig och hindra dem inte!”, inbjuder fortfarande mödrarna, att komma till Honom med sina små, för att Han skall välsigna dem. Även de späda barnen i moderns armar vilar i den Allsmäktiges skugga på grund av en bedjande mors tro. Johannes Döparen var fylld med den Helige Ande ända från sin födelse. Om vi vill leva i förbindelse med Gud, kan vi även vänta oss, att den Helige Ande skall påverka våra barn ända från deras tidigaste ögonblick.

I de små barnen, som fördes till Honom, såg Jesus män och kvinnor, som skulle bli arvingar till Hans nåd och undersåtar i Hans rike. Några av dem skulle bli martyrer för Hans skull. Han visste, att dessa barn var långt mera villiga, att lyssna till Honom och ta emot Honom som sin Återlösare, än vuxna människor, av vilka så många var världsligt visa och hårdhjärtade. I Sin undervisning sänkte Han Sig ned till deras ståndpunkt. Han, himmelens Majestät, värdigades eller hade godheten, att besvara deras frågor och meddela Sin värdefulla undervisning så enkelt, att de kunde fatta den. Han sådde i deras själar sanningens säd, som efter år skulle spira upp och bära frukt till evigt liv.

Det är fortfarande sant, att barnen är mest mottagliga för evangeliets budskap. Deras hjärtan är öppna för det gudomliga inflytandet, och de har förmågan, att behålla den lärdom de tar emot. De små barnen kan även vara avgjorda kristna och få en andlig erfarenhet i förhållande till sina år. Men de behöver uppfostras i andliga ting, därför åligger det föräldrarna, att ta vara på varje tillfälle till, att forma deras karaktärer till likhet med Kristi karaktär.

Fäder och mödrar bör i sina barn se yngre medlemmar av Guds familj, vilka de fått sig anförtrodda, att uppfostra för himmelen. Den undervisning vi själva erhåller från Kristus, borde vi ge våra barn i sådan form, att den kan tas emot av det unga sinnet, och så att skönheten hos de himmelska rättesnörena så småningom öppnas för dem. Sålunda blir det kristna hemmet en skola, där föräldrarna tjänar som biträdande lärare, medan Kristus Själv är överläraren.

När vi verkar för våra barns omvändelse, bör vi ej anse våldsamma känsloutbrott som ett väsentligt bevis för förnimmelse av synd. Ej heller är det nödvändigt, att kunna fastställa den exakta tiden för deras omvändelse. Vi skall lära dem, att gå till Jesus med sina synder och be Honom om förlåtelse och sedan tro, att Han förlåter och tar emot dem så, som Han tog emot barnen, då Han var här nere på jorden.

När modern lär sina barn att lyda, därför att de älskar henne, ger hon dem den första lektionen i det kristna livet. Moderns kärlek är för barnet en bild på Kristi kärlek, och de små barn, som lär sig att älska och lyda sin mor, lär sig att tro på Frälsaren och lyda Honom.

Jesus var en förebild för barnen, men Han var också ett exempel för fadern. Han talade med myndighet, och kraft åtföljde Hans ord, men likväl använde Han Sig aldrig av ohövliga och ovänliga ord i Sina samtal med ohövliga och häftiga människor. Kristi nåd skall förläna eller skänka en Gudagiven vänlighet och en känsla för höviskhet eller artighet. Den skall leda fäder och mödrar till, att behandla sina barn som intelligenta varelser och så, som de själva vill bli behandlade.

Lär barnen, att se Kristus i naturen. Ta dem med Dig ut i det fria – under skogens ståtliga träd, eller ut i trädgården, och lär dem att se Kristi kärlek i skapelseverket. Tala om för dem, att Kristus gett de lagar, som behärskar allt levande, men att Han också har gett människor lagar, som vi skall lyda, för att förbli glada och lyckliga. Trötta dem inte med långa böner eller sövande moralpredikningar, utan lär dem lydnad för Guds lagar genom åskådningsundervisning från naturen.

Om de får förtroende för Dig som en Kristi efterföljare, skall det bli lätt att tala med dem om den stora kärlek, varmed Kristus har älskat oss. När Du söker, att klargöra de stora frälsningssanningarna och visa barnen till Kristus som en personlig Frälsare, skall änglarna stå vid Din sida. Herren vill ge fäder och mödrar nåd till, att intressera sina små för den underbara berättelsen om barnet i Betlehem, som i sanning är världens hopp.

Då Jesus sade lärjungarna, att de ej fick förmena eller hindra barnen från att komma till Honom, talade Han till Sitt folk under alla tider – till församlingens ämbetsmän, till predikanter och diakoner samt till alla kristna. Jesus drar barnen till Sig, och när Han bjuder oss: ”Låt barnen vara och hindra dem inte”, vill Han därmed säga: ”De skall nog komma, om Du inte hindrar dem.”

Måtte Du inte genom en karaktär helt olik Hans felaktigt företräda Jesus. Håll inte de små barnen borta från Honom genom Din köld och hårdhet, låt dem aldrig få orsak till att känna, att himmelen ej skulle bli ej efterlängtad plats, om Du komme dit. Tala inte om religiösa frågor som om något barnen ej kan förstå, och låt dem aldrig få det intrycket, att man ej kan vänta sig av dem, att de skulle kunna ta emot Kristus i sina ungdomsår. Bibringa dem icke den falska föreställningen, att Kristi religion skulle vara något tråkigt och att de, om de kommer till Frälsaren, måste lämna allt, som gör livet glatt och lyckligt.

När Guds Ande verkar på barnens hjärtan, understöd detta verk. Säg dem, att Frälsaren kallar på dem och att ingenting kan göra Honom större glädje, än att de ger sig själva åt Honom i blomman av sin ålder.

Frälsaren följer med oändlig kärlek de själar, som Han köpt med Sitt eget blod. Han gör anspråk på dem med kärlekens rätt. Han ser på dem med outsäglig längtan. Men Hans hjärta ömmar inte endast för dem, som uppför sig väl, utan även för dem, som har nedärvda karaktärsfel. Många föräldrar förstår inte, i vilken hög grad de är ansvariga för sina barns brister. De har ej nog ömhet och vishet, för att behandla de felande barnen rätt, fast de själva ofta har gjort dem till, vad de är. Men Jesus ser på barnen med deltagande ömhet. Han känner till orsak och verkan.

Kristi medarbetare måste vara Hans redskap, för att dra barnen till Frälsaren. Med visdom och takt måste vederbörande söka, att vinna deras hjärtan och inge dem hopp och mod. Genom Kristi nåd skall då en karaktärens förvandling komma till synes, så att det i sanning kan sägas om dem: ”himmelriket tillhör sådana.’”