Standish. Kristi Prästtjänst. Kapitel 25. Senregnet

Kristi Prästtjänst

Colin D. och Russell R. Standish

 

Avdelning C

Det profetiska Budskapet om den himmelska Helgedomen

 

Kapitel 25

Senregnet

 

Guds beseglade folk ger världen Hans sista inbjudan. Mänsklig visdom och styrka kan aldrig fullborda evangelii uppdrag, men Gud har utlovat Andens fullhet, så att Hans folk skall kunna fullfölja sin mission.

Israel, som företrädesvis var ett bondesamhälle, kände väl till behovet av regn för avkastning från sina odlingar och betydelsen av, när detta regn föll. Utan konstbevattning, var bonden beroende av tidigt regn på våren, för att säden skulle gro och för att åstadkomma starka växter, som var ett måste för att åstadkomma en skörd senare på året. Det här regnet brukade kallas för tidigregnet eller arlaregnet. Dock var bonden lika väl medveten om det väsentliga regnet mot slutet av odlingstiden, sent på sommaren, för att säkerställa att skörden mognade och blev rik.

då skall jag ge regn åt ert land i rätt tid, höstregn och vårregn, och du skall få bärga in din säd, ditt vin och din olja (Femte Moseboken 11:14).

Alltså kommer det inte som någon överraskning, att den här välbekanta cykeln ofta används av Gud, för att åskådliggöra försynens verkan under utvecklingen och mognaden av världens skörd åt himmelriket. Andligt sett, avses med både det tidiga och det sena regnet den Helige Andes inverkan i livet hos dem, som tar emot detta inflytande. I tillägg är den Helige Andes tjänst av sådant slag, att den omtalas med ord tydande på överflödande hjälp med täckande av behov och möjliggörande av tillväxt åt alla, som vill ta emot det.

jag skall utgjuta min Ande över allt kött (Joel 2:28).

I Skriften används symboliken med tidig- och senregnet på två sätt. Dels identifierade Apostlagärningarna utgjutandet av Guds Ande under Pingsten, dels förutskickade den en framtid, när de himmelska ”skurarna” skulle komma.

Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte (Apostlagärningarna 3:19).

Såsom gåtts igenom tidigare¹, utplånas synderna under den förundersökande domen. Alltså var Guds Andes särskilda yttring under Pingsten arlaregnet eller det tidiga regnet. Och med särlaregnet eller det sena regnet menas den än större yttringen av Guds kraft under avslutningen av denna världs historia.  

Dock står det tidiga regnet, i varje kristens liv, för Andens arbete med att få sanningen att gro och växa till i vederbörandes liv, och det sena regnet står för Andens frukts fulla blom i personens livsföring.

På många sätt går det att anknyta de båda tillämpningarna till sluttidens händelser på Jorden. Gud har identifierat utgjutelsen av särlaregnet som en kraftfull, beledsagande omständighet vid avslutningen av Hans verk.  

Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner (Joel 2:28).

Härmed avses slutet på mänsklighetens historia.

Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda (Joel 2:31).

Det sena regnet inträffade, i bokstavlig mening, strax före skörden; alltså motsvarar den andliga avbilden Guds Andes utgjutande på ett anslående sätt strax före Jesu återkomst för att samla barnen, som Hans frälsning har köpt och föra dem till Guds rike. Det är väsentligt att notera, att särlaregnet inte kommer att åstadkomma en skörd av den, som inte kommit till andlig mognad under arlaregnets inflytande. I fall en persons liv som kristen krymper ihop till dvärgformat och aldrig utvecklas, är det omöjligt för en sådan att ingå i någon rik skörd, eftersom den Helige Ande förvägras att åvägabringa Andens frukt hos vederbörande. Personens livsföring återspeglar då köttets gärningar.

vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär (Galaterbrevet 5:16).

Det måste ske en daglig tillväxt genom det ständigt tillgängliga arlaregnet från den Helige Ande; sedan blir de, som dagligen växer till genom den Helige Andes livgivande kraft, redo att fullt ut ge prov på Andens frukt.

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, mildhet och självbehärskning. Sådant är inte lagen emot (Galaterbrevet 5:22, 23).

  I liknelsen om såningsmannen påpekade Kristus, att sanningens sädeskorn ofta föll i jord, som inte skulle komma att ge någon skörd.

Men en del föll i god jord och bar frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt (Matteusevangeliet 13:8).

Senregnet kan ha sin avsedda verkan bara på dem, som låter hjärtats mylla plogas, så att Kristi kärlek fastnar däri. Profeten Hosea försökte, med symboliskt språk, att fastställa den nödvändiga beredelsen, för att motta Guds Andes kraft i ens liv. Han såg nödvändigheten av, att stenhjärtat hos den köttsliga naturen bryts sönder. I profetian ser han människans hjärta som mark liggande i träda, obrukad. I sitt naturliga tillstånd är våra hjärtan hårda, oemottagliga för himmelskt regn, med vilket Herren söker att välsigna Sitt folk rikligen.

bryt er ny mark. Det är tid att söka HERREN, till dess han kommer och lär er rättfärdighet (Hosea 10:12).

Således måste det andliga regn, som tillhandahåller kraften för att fullborda världens skörd, föregås av våra hjärtans upplogning. Även om Hosea kan tyckas se detta som vår uppgift, är det likväl också Herrens, när vi låter Honom styra över våra liv. Hesekiel beskriver den nödvändiga förändringen som ett hjärtbyte: Från köttsligt till andligt. Det är en gåva till alla, som ger upp inför Jesu förhärskande kärlek. När det nya hjärtat har erhållits, då, och endast då, kan vi ta emot den Helige Ande i våra hjärtan.

Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem (Hesekiel 36:26, 27).

Profetian belyser ytterligare en sida hos Andens kraftgivande i den kristnes liv. Dels byter Gud ut människans av synd fulla hjärta, dels skänker Han kraften till att hålla Hans bud. Här ser vi en livsviktig egenskap hos dem, som kommer att ta emot senregnet, ty endast de som har beseglats av Gud i trons enhet, kommer att erhålla senregnet. Apostlarna tog emot den Helige Andes kraft vid Pingsten.

När pingstdagen hade kommit var de alla samlade (Apostlagärningarna 2:1).

Enheten var en förutsättning för, att Kristi bön om samklang mellan Hans lärjungar skulle uppfyllas, och denna enhet vilade på sanningen.

Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning… att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig (Johannesevangeliet 17:17, 21).

Förvisso kommer mottagarna av särlaregnet att vara ense i tro, lära och praxis. Särlaregnet är avsett, att fullborda det väldiga verket med att förkunna budskapet om Guds kärlek och frälsning åt människan genom Sin Son. Dock kommer det att uppnås först när Andens frukt till fullo förekommer hos Guds barn. Såsom Guds Andes utgjutande föregicks av en bestämd enhet mellan lärjungarna, skall det förekomma djupgående enhet mellan mottagarna av särlaregnet. För att Guds budskap skall nå ut till världen, krävs det en himmelsk yttring av Hans kärlek. Då skall man också ha i minnet, att hundratals millioner av världens invånare inte ens har hört talas om Kristus, än mindre förstått poängen med Hans offer och frälsande nåd. Om det inte hade varit för den Helige Andes uttryckliga kraft, kunde inte förföljda kristna ha överlevt i en värld, där den grekisk-romerska, hedniska mentaliteten var förhärskande och Roms järnvälde bestämde. Ändå kunde Paulus några få år efter den första kristna Pingsten tillkännage, att evangeliet förkunnats ”för allt skapat under himlen” (Kolosserbrevet 1:23).

När Guds församling helt och fullt är enig kring sanning och gemenskap, såsom fallet var med de troende under Pingsten, då kommer evangeliets budskap att bäras ut i hela världen, i det att församlingen får kraft av den Helige Ande i en yttring mäktigare än den vid Pingsten; emellertid är det klart och tydligt så, att Guds församling måste renas och enas, innan detta kan inträffa. Härigenom knyts mottagandet av särlaregnet till helgedomen² och budskapet om beseglingen^3­­, ty det är under Kristi tjänst i det allra heligaste som medlemmarna av Guds församling rannsakar sig själva, för att stå där fullkomliga i Kristi majestätiska kraft. Det är också vid den här tiden, som de tar emot den levande Gudens insegel eller sigill. Men inte alla i Guds nutida Israel kommer att uppnå trons enhet. Paulus förutsåg den dag, då det skulle förekomma ett stort avfall före Jesu återkomst.

Ty först [före Kristi ankomst] måste avfallet komma (Andra Tessalonikerbrevet 2:3).⁴

Gamla Testamentets författare talade också om en sållning och siktning. Detta betyder, att många som säger sig vandra med Kristus snart nog, med Skriftens symbolspråk, kommer att visa sig vara agnar, som blåser bort under de yttersta dagarnas prövningar och kvar blir det fullmogna vetet, som står enade och, med Anden som ledare, stämmer upp det högljudda ropet inför världen.⁵

På den tiden [de yttersta dagarna] skall det bli en stor sållning i Israels land (Hesekiel 38:19, King James Version).

Profeten Amos beskrev en tid, när Guds folk blir sållat. Alla vetekornen – Hans trofasta – blir frälsta, medan de otrogna i Israel drabbas av döden.

Ty se, jag befaller att Israels hus skall sållas bland alla hednafolken, som om det siktades i ett såll. Inte det minsta korn skall falla på jorden. Alla syndare i mitt folk skall dö för svärd, de som nu säger: ’Oss skall olyckan inte komma nära, över oss skall den inte komma (Amos 9:9, 10).

Siktandet av Guds folk låter Gud rena och förena Sin församling, så att den fullständigt avspeglar Hans sinnelag inför världen och, i den Helige Andes kraft, sprida evangeliet till varje avkrok i världen. Jakob länkar uttryckligen världens skörd till Guds folks mottagande av både det tidiga och det sena regnet.

Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer. Se, hur jordbrukaren tåligt väntar på jordens dyrbara skörd, tills den får höstregn och vårregn (Jakobsbrevet 5:7).

 Det är klart och tydligt, att det sena regnet kommer att falla på Guds folk, när det är rent och förenat. Beseglingen och särlaregnet kommer samtidigt, ty samma karaktärsdrag som utmärker Guds folk, föregår båda händelserna. Denna himmelskt styrkta församling, som i allt återspeglar Guds härlighet, kommer att bestå av dem, vars namn står kvar i Livets Bok tillhörig Lammet under den förundersökande domen. Sedan kommer de att vittna inför världen, så att de andra fåren i andra hjordar kan ta emot Kristus och räknas till de förlossade. Varje människa kommer att få den nåderika inbjudan, och kommer att kunna välja Kristus och Hans rike. Till slut kommer det stora verket för den fallna mänskligheten att fullbordas. 

 

 

Slutnoter

¹ Se kapitlet benämnt ”Den förundersökande Domen”.

² Se kapitlet benämnt ”Helgedomens Rening”.

³ Se kapitlet benämnt ”Beseglingen av Guds Folk”.

⁴ Paulus såg, att detta var på gång i hans tid, men att det kommer att blomma upp strax före Kristi andra ankomst.

⁵ Se kapitlet benämnt ”Det högljudda Ropet”.