Standish. Kristi Prästtjänst. Bilaga B. Hebréerbrevet 9 och Tjänsten i den första Avdelningen

Kristi Prästtjänst

Colin D. och Russell R. Standish

Avdelning D

Bilagor

Bilaga B

Hebréerbrevet 9 och Tjänsten i den första Avdelningen¹

De, som tar till sig åsikten, att Paulus använde ta hagia på ett bestämt vis, tror att därmed stöttas utläggningen om Danielsboken 8:14 på ett kraftfullt sätt. Det föregående kapitlet kanske får läsaren att förtvivla och dra slutsatsen, att den verkliga innebörden av ta hagia är omöjlig att locka fram med säkerhet. Nyckeln till lösningen av den ytterliga förvirring, som råder i de olika versionerna av Bibeln, är att flertalet versioner inte följt den grundläggande protestantiska regeln för Skriftens tolkning. Den regeln säger, att Bibeln skall vara sin egen uttolkare. När vi använder oss av detta värdefulla verktyg för vår förståelse, blir Paulus’ avsikt med ordet ta hagia klar, ty Paulus avgränsar själv sitt bruk av ordet {om inget annat sägs, används Bibel 2000 för svenska citat ur Skriften i denna bilaga}.

Ett tält blev inrett med ett främre rum för lampstället, bordet och skådebröden; det kallas det heliga [ta hagia] (Hebréerbrevet 9:2).

I den här texten visar Paulus sin avsikt med att använda ordet ta hagia. Han åsyftar den första avdelningen i tabernaklet eller tältet. Vidare upplyser Paulus oss om, vilket ord han brukar, när han tänker på det allra heligaste.

Bakom det andra förhänget fanns det rum som kallas det alla heligaste [hagia hagion]. Där stod ett gyllene rökelsealtare och förbundsarken, som var helt överdragen med guld. I den fanns ett guldkärl med mannat, Arons stav, den som hade skjutit gröna skott, och förbundstavlorna (Hebréerbrevet 9:3, 4).

Paulus använder ordet ta hagia i betydelsen det heliga, och ordet hagia hagion i betydelsen det allra heligaste. Alltså är det rimligt att komma till den slutsatsen, att när Paulus använder ta hagia, skall vi tänka att han menar det heliga, och när han brukar hagia hagion, att han avser det allra heligaste. Det sistnämnda fackordet används bara en gång. Det sker i ovan citerade text. Översättarna av Hebréerbrevet har nästan samstämmigt översatt hagia hagion med det allra heligaste, i samklang med Paulus’ egen avgränsning. Några exempel anförs nedan: 

Det heligaste av allt – King James Version

Det allra heligaste – American Standard Version

Mest heligt – The Emphasized New Testament

Det allra heligaste – Weymouth’s Translation

Den inre helgedomen – Goodspeed’s Translation

Heligaste platsen – New English Bible

Det allra heligaste – Modern Language Bible

Det allra heligaste – Revised Standard Version

Översättarna har således inte haft svårigheter med att förstå, vad Paulus menade med orden hagia hagion.

Ehuru erkända översättare under stundom översätter ta hagia med helgedom eller, i vissa fall, med det allra heligaste, finns det andra framstående översättare, som fullt riktigt blivit varse Paulus’ egen avgränsning, och helt enkelt översätter ta hagia med helig plats {eller helgedom på svenska}. Förekomster av den översättningen förtecknas nedan.  

Hebréerbrevet 8:2

Den heliga platsen

(The Emphasized New Testament)

{Helgedomen

(Bibel 2000

Svenska Folk-Bibeln 98

Reformations-Bibeln)}

Hebréerbrevet 9:11

Helig plats

(Conybear’s Translation)

(The New Testament in the Language of Today)

{Här använder de svenska översättningarna tabernakel eller tält, som betyder samma sak. Tältet rymde det heliga och det allra heligaste. Övers. anm.}

Hebréerbrevet 9:2

Den heliga platsen

(American Standard Version)

(Norlie’s Translation)

(The Amplified New Testament)

(New English Bible)

Yttre avdelning

(New International Version)

(Modern Language Bible)

(Revised Standard Version)

(Jerusalem Bible)

(Phillip’s Translation)

{Det heliga

(Bibel 2000)}

Hebréerbrevet 9:8

Helig plats

(Weymouth’s Translation)

{Helgedom

(Bibel 2000)}

Hebréerbrevet 9:12

Den heliga platsen

(King James Version)

(Conybear’s Translation)

(Modern Language Bible)

(Revised Standard Version)

{Helgedomen

(Bibel 2000)

(Svenska Folk-Bibeln 98)

(Reformations-Bibeln)}

Hebréerbrevet 9:24

En helig plats

(The Emphasized New Testament)

{En helgedom

(Bibel 2000)

(Svenska Folk-Bibeln 98)}

Hebréerbrevet 9:25

Den heliga platsen

(King James Version)

(Weymouth’s Translation)

(Revised Standard Version)

{Helgedomen

(Bibel 2000)

(Reformations-Bibeln)}

Hebréerbrevet 10:19

Den heliga platsen

(The Emphasized New Testament)

{Helgedomen

(Bibel 2000)}

Hebréerbrevet 13:11

Den heliga platsen

Weymouth’s Translation

{Helgedomen

(Bibel 2000)}

Genom att ersätta ordet ta hagia med de olika engelska översättningarna, medför inte översättningen helig plats {helgedom på svenska} någon oreda i sammanhanget.² För att säkerställa, att varje läsare med lätthet förstår sammanhanget, citeras härmed alla texter innehållande ta hagia {ur Svenska Folk-Bibeln 98}:

Detta är en huvudpunkt i vad vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen och som tjänar i ta hagia, det sanna tabernaklet som Herren själv har rest och inte någon människa. En överstepräst blir insatt för att bära fram gåvor och offer, och därför måste Kristus också ha något att bära fram (Hebréerbrevet 8:1-3).

Det första förbundet hade alltså sina föreskrifter för gudstjänsten och sin jordiska hagion.³ I tabernaklet inreddes ett främre rum som kallades hagia. Där stod ljusstaken och bordet med skådebröden. Bakom den andra förlåten fanns ett rum som kallades det allra heligaste (Hebréerbrevet 9:1-3).

Så blev det ordnat. I det främre rummet går alltid prästerna in och förrättar sin tjänst. I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder. Därmed visar den helige Ande att vägen till ta hagia ännu inte har uppenbarats, så länge det främre rummet består. Detta är en bild av den tid som nu är: gåvor⁴ och offer frambärs, men de kan inte fullkomligt rena samvetet hos dem som offrar (Hebréerbrevet 9:6-9).

Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i ta hagia, inte med bockars och kalvars blod⁵ utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning. Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet (Hebréerbrevet 9:11-13).

Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen. Ty Kristus gick inte in i ta hagia som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. Inte heller gick han in för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i ta hagia med blod som inte är hans eget. I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden (Hebréerbrevet 9:23-26).

Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer. Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i ta hagia på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött. (Hebréerbrevet 10:18-20).

Vi har ett altare från vilket tabernaklets tjänare inte har rätt att äta. Ty kropparna från de djur, vilkas blod översteprästen bär in i ta hagia som syndoffer, bränns upp utanför lägret. Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket (Hebréerbrevet 13:10-12).

Det är bara naturligt, att Paulus huvudsakligen skulle tala om det heliga, eftersom han inte uttryckte sig profetiskt. Han riktade sig till de judekristna under andra hälften av det första århundradet e.Kr. I ljuset av detta, talade Paulus om Kristi dåvarande tjänst, snarare än om Hans tjänst arton århundraden senare.

Paulus’ budskap, i Hebréerbrevet 8:2, kunde inte vara klarare. Då var Jesus Präst i det heliga, enligt profetian i Danielsboken 8:14, som förutsade en tjänst för Kristus i det allra heligaste år 1844.

Angående Hebréerbrevet 9:1 söker inte denna boks författare strid med flertalet översättare, som översätter hagion med helgedom, eftersom denna form av ordet inte begagnas någon annanstans i Skriften. Man kan framföra åsikten, att här specificerar Paulus det ord han önskar att använda för helgedomen som helhet. Å andra sidan, såsom andra översättare har sett, kräver inte sammanhanget nödvändigtvis denna tolkning. Översättningen helig plats stämmer också in på sammanhanget. Vilkendera åsikten gör ändå inget som helst våld på Paulus’ resonemang i Hebréerbrevet kapitel 9.

I andra versen i kapitel 9 är sammanhanget kring hagia så entydigt, att det är praktiskt taget omöjligt att finna en enda version av Bibeln, som översätter ordet med något annat än helig plats {det heliga på svenska}, med King James Version som undantag. Som vi har sett, utgör versen nyckeln till vår förståelse av Paulus’ avsikt med ordet hagia.

Att Paulus för Försoningsdagen och det allra heligaste på tal i Hebréerbrevet 9:7, är höjt bortom allt tvivel. Föregående vers åsyftar lika specifikt prästernas dagliga tjänst i det heliga.

Så blev det ordnat. I det främre rummet⁶ går alltid prästerna in och förrättar sin tjänst. I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder (Hebréerbrevet 9:6, 7).

Här nämner Paulus kortfattat funktionerna hos både det heliga och det allra heligaste samt ger han en överblick av tjänsten i helgedomen som sådan.

Utifrån sin enkla skiss av tjänsteförrättningarna i helgedomen drar Paulus slutsatsen, att vägen in i den himmelska helgedomen inte låg öppen, medan den jordiska helgedomen ännu bestod eller var kvar.⁷ I nionde versen övergår han så till, att ange skälet därtill. Han understryker med dubbla streck, att det heliga var en sinnebild på hans tid. Uttrycket den dåvarande tiden i King James Version översätts med den nuvarande tiden, eller liknande, i praktiskt taget alla andra versioner.⁸ {1917: den nuvarande tiden; 2000: den tid som nu är; Folk-Bibeln: den tid som nu är; Reformations-Bibeln: den nuvarande tiden. Övers. anm.} Här föreligger sund bevisföring för faktumet, att Kristus tjänade i den första avdelningen under tiden för Paulus’ författande.

Ty i detta yttre tält ser vi en bild av den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, Phillip’s Translation).

Det här är ett åskådliggörande för den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, New International Version).

Det här är en sinnebild för den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, Modern Language Bible).

Vilket är symboliskt för nutiden (Hebréerbrevet 9:9, Revised Standard Version).

Det här är en bild som pekar mot den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, Today’s English Version).

{Ty detta är en sinnebild, som avser den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, 1917 Års Översättning).

Det ger en bild av den tid som nu är (Hebréerbrevet 9:9, Bibel 2000).

Detta är en bild av den tid som nu är (Hebréerbrevet 9:9, Svenska Folk-Bibeln 98).

För detta är en liknelse som syftar på den nuvarande tiden (Hebréerbrevet 9:9, Reformations-Bibeln)}.

Hebréerbrevet 9:9 tillhandahåller belägg för, vad som var avsikten med den avbildande tjänsten hos den dagliga verksamheten i den jordiska helgedomen. Den dagliga tjänsteförrättningen var en sinnebild avseende tidsåldern, varunder Paulus skrev Hebréerbrevet, och en symbol för tiden omedelbart efter Kristi död.

Somliga skulle vilja göra gällande, att de dagliga tjänsteförrättningarna utgjorde en bild på den judiska tidsåldern, men då ger de sig i strid med Skrifternas vittnesbörd och vanlig logik. Förrättningarna följde denna ordning: Först offrades lammet, vilket avbildade Jesu offerdöd, sedan tjänade prästen i det heliga. Det vore sannerligen märkligt, om det omvända skulle brukas i förebilden. Det skulle gränsa till det absurda att hävda, att avbilden var en förebild till sig själv.

Andra har, i tolfte versen i Hebréerbrevet 9, sett en referens till Försoningsdagen, eftersom blodet från tjurar och getter, djur som offrades på Försoningsdagen, omtalas. Ett dylikt argument skulle vara giltigt, i fall dessa djur bara offrades på den dagen. Men, såsom framgår av Bilaga C, offrades dessa djur ävenledes vid olika dagliga offerceremonier. Därutöver för Hebréerbrevet 9:13 in ett tredje slags offer i resonemanget – rening medelst bestänkning med askan från en kviga – vilket inte har något som helst att göra med bestämda förrättningar på Försoningsdagen. Authorized Version {King James} står på fast grund, genom att använda Paulus’ avgränsning för ta hagia, när den upplyser oss om, att Kristus trädde in en gång för alla i det heliga och inte in i det allra heligaste, efter det att Han säkrade evig förlossning för oss.

Användningen av ta hagia och den konsekventa översättningen den heliga platsen {det heliga}, i Hebréerbrevet 9:25, röjer ett huvudbry, eftersom Authorized Version, trots att den översätter ta hagia med den heliga platsen, likväl inte förmedlar den unika betydelsen hos ett annat grekiskt ord, kat’ eniauton. Det här fackordet översätts med varje år, vilket stöttar förfäktarna av uppfattningen, att versen har med Försoningsdagen att skaffa; men när Paulus vill tala om Försoningsdagen, i Hebréerbrevet 9:7, använder han inte fackordet kat’ eniauton, vilket hellre skall översättas med år efter år. I vårt nutida språk kanske vi skulle använda oss av orden år in och år ut.

Kat’ eniauton förekommer blott i tre verser i Bibeln. Det översätts med år för år i Authorized Version.

Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år [kat’ eniauton] frambärs, fullkomna dem som träder fram (Hebréerbrevet 10:1 i Svenska Folk-Bibeln 98).

   New English Bible översätter alla tre förekomster på ett liknande sätt, och visar därigenom konsekvent, att kat’ eniauton inte nödvändigtvis åsyftar Försoningsdagen. De tre verserna anförs nedan.⁹ 

Inte heller är han där för att offra sig om och om igen, liksom när översteprästen år efter år träder in i helgedomen med blod, som inte är hans eget (Hebréerbrevet 9:25, NEB).

Ty lagen innehåller blott en skugga, och ingen sann bild av de goda ting som skulle komma; den utgör ramen för samma offer år efter år, och med dessa förmår den inte att för alltid fullkomna tillbedjarna (Hebréerbrevet 10:1, NEB).

Men i stället påminns man, genom dessa offer år efter år, om synder (Hebréerbrevet 10:3, NEB).

Sammanhanget i Hebréerbrevet 9:25 förkastar inte nödvändigtvis det konsekventa bruket av översättningen helig plats för ta hagia. Översteprästen skulle förrätta tjänster under den dagliga tjänstgöringen, och av sammanhanget framgår ej, huruvida dessa eller de årliga förrättningarna avses med Hebréerbrevet 9:25.

Verserna 19 och 20 i Hebréerbrevet 10 utgör ett löfte om, att vi nu äger fullständigt tillträde till Gud genom Jesus Kristus. Uttrycket genom förhänget används ingen annanstans i den Heliga Skrift. Paulus’ mening tycks vara, att uppmuntra Guds folk med vetskapen om, att vägen in i helgedomen har öppnats genom Jesu död på Golgata. Paulus uppger inte, vilket förhänge han avser; således skall vi inte gå utanför sammanhanget och hålla på med gissningslekar. Eftersom vi uppmanas att frimodigt gå in i ta hagia (den heliga platsen), gör vi inte fel, när vi menar, att med det här omtalade förhänget förstås förhänget ledande in i det heliga (ingången till helgedomen).

Inte heller Hebréerbrevet 13:11 bjuder på några omedelbara svårigheter, vad gäller sammanhanget. Till de dagliga syndoffren hörde brännandet av en tjur utanför Israels läger.

Sedan skall han föra ut tjuren utanför lägret och bränna den, så som han skulle göra med den förra tjuren. Detta är syndoffret för församlingen (Tredje Moseboken 4:21 i Svenska Folk-Bibeln 98).

Blodet från de här djuren fördes förstås in i det heliga, men icke in i det allra heligaste.

Vi har synnerligen fast mark under fötterna, när vi gör veterligt, att Skriften lär ut att Kristus trädde in i det heliga vid Sin himmelsfärd, och att Hans medlaruppgift fortgick där i mer, än 1 800 år. Även om Paulus’ epistel inte är profetisk till sin natur och inte är avsedd att kommentera den framtida verksamheten i det allra heligaste, bekräftar hans epistel faktumet, att Kristi funktion som överstepräst, vid tiden för Paulus’ författande, utfördes i det heliga, i stället för i det allra heligaste.

    

Slutnoter

¹ Denna bilaga bör studeras först efter Bilaga A. Författarna tar med den här bilagan helt enkelt som en gångbar alternativ uttolkning av Hebréerbrevet 9.

² Endast i Hebréerbrevet 9:25 (där, för övrigt, några av de mest välkända versionerna använder översättningen helig plats) tycks det förekomma ett bekymmer med sammanhanget beroende på en olycklig översättning av det grekiska ordet kat’ eniauton (se längre fram i det här kapitlet {= den här bilagan}).

³ Singularisformen, hagion, används i den här versen.

⁴ Frambärandet av gåvor bekräftar, att det rör sig om en ceremoni i den första avdelningen, eftersom gåvor inte bars fram på Försoningsdagen.

⁵ Se anmärkning om detta i Bilaga C.

⁶ Jämför Hebréerbrevet 9:2, där uttrycket första tabernaklet klart och tydligt används om det heliga. I denna vers framgår det lika tydligt av sammanhanget, att med det andra (tabernaklet) menas det allra heligaste.

⁷ Olika översättningar skänker betydelse åt denna innebörd: behöll sin ställning (Knox Version); fortfarande var vid makt (Norlie’s Translation); har en ställning (The Emphasized New Testament).

⁸ Den nuvarande tiden (New English Bible, William’s Translation, Twentieth Century New Testament, Phillip’s Translation, New International Version, Modern Language Bible); den aktuella tidsåldern (Revised Standard Version); den innevarande tiden (American Standard Version); den tid, som nu är (Alford’s Version); den innevarande tidsåldern (The Emphasized New Testament); det aktuella tidevarvet (The Berkeley Version).

⁹ The Jerusalem Bible översätter alla dessa förekomster av kat’ eniauton med år efter år.