Maxwell. Vårt Kristna Arv. Sektion 5. Bibeln och Dina Bekymmer. 16. Hur kommer det Onda att upphöra?

Sektion 5

Bibeln och Dina Bekymmer

 

16. Hur kommer det Onda att upphöra?

Det förekommer så mycken ondska i dagens värld, så mycket våld och fördärv, så mycken dryckenskap och utsvävningar, så många brott av alla slag, att många tror att det aldrig kommer att bli annorlunda. De räknar med, att ondskan är så starkt förankrad i människosinnet, att den aldrig kommer att bli utrotad.

 

Likväl är det en av Bibelns dyrbaraste sanningar, att en dag, på den dag Gud Själv bestämmer, kommer allt ondskefullt att upphöra. En dag skall det inte vara någon ”förbannelse mer.” Uppenbarelseboken 22:3. ”Det förgångna”, allt dårligt, förfärligt, avskyvärt skall man ”inte mer komma ihåg”. Jesaja 65:17.

 

Detta var en av de viktigaste orsakerna till, att Jesus kom till denna värld. ”Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.” Första Johannesbrevet 3:8.

 

Men Han kommer inte att nöja Sig med, att göra slut ”djävulens gärningar”. Han skall tillintetgöra Djävulen själv.

 

”Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen”. Hebréerbrevet 2:14.

 

Om och om igen fastslår Skriften detta faktum. Man finner det först omtalat i det tredje kapitlet i Första Moseboken, där Gud säger till ormen: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen.’” Vers 15.

 

Gud uppenbarade således vid själva början på striden mellan gott och ont den slutliga utgången. Ormens huvud skulle krossas. Djävulen skulle lida fullständigt nederlag.

 

I den andra psalmen förekommer följande anmärkningsvärda profetiska avsnitt: ”Jag vill kungöra HERRENS beslut. Han sade till mig: ’Du är min Son, jag har i dag fött dig. Begär av mig, så skall jag ge dig hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom. Du skall krossa dem med järnspira, slå sönder dem som lerkrukor.’” Verserna 7-9.

 

Andra verser i Psaltaren säger lika entydigt, hur det kommer att gå för dem, som vänder Gud ryggen och förenar sig med Hans ärkefiende, Djävulen.

 

”HERRENS ansikte är emot dem som gör det onda, han vill utplåna minnet av dem från jorden.” Psaltaren 34:17.

 

”Ty de onda skall utrotas… Ännu en liten tid och den ogudaktige finns inte mer, när du ser efter hans plats är han borta.” Psaltaren 37:9-10. Salomo gav uttryck åt sin överbevisning så här: ”Men de ogudaktiga skall utrotas ur landet, de trolösa ryckas bort därifrån.” Ordspråksboken 2:22.

 

Profeten Hosea säger om de ogudaktiga, att de skall ”bli lika morgondis, lika daggen som tidigt försvinner, lika agnar som blåser bort från tröskplatsen och lika rök ur en skorsten.” Hosea 13:3.

 

Profeten Malaki uttalar sig ändå tydligare om denna sak. Han säger: ”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.” Malaki 4:1.

 

Men hur förhåller det sig med Nya Testamentet? Det slår fast utgången lika eftertryckligt.

 

Lägg märke till, vad Johannes Döparen säger, när han berättar för sina åhörare om Messias’ ankomst: ”Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. … Han har sin kastskovel i handen och skall rensa sin tröskplats och samla sitt vete i logen, men agnarna skall han bränna upp i en eld som aldrig släcks.’” Matteusevangeliet 3:11-12.

 

Då Jesus förklarade för Sina lärjungar liknelsen om ogräset i åkern, gjorde Han det glasklart, vilket öde de skulle drabbas av, som vägrade att omvända sig.

 

”’Den som sår den goda säden är Människosonen”, säger Han. ”Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.” Matteusevangeliet 13:37-42.

 

I överensstämmelse med detta tillkännager aposteln Petrus: ”de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda {gå förlorade. Norska Bibeln}.” Andra Petrusbrevet 3:7.

 

Om Herren verkar vänta med det ondas slutliga utrotande, är det inte för att Han skulle vara likgiltig, förklarar Petrus för oss, utan för att Han har tålamod med oss. ”Herren dröjer inte med att uppfylla löftet, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.” Vers 9.

 

Till sist kommer dock Herrens plan att bli satt i verket. Djävulen och alla hans gärningar kommer att tillintetgöras. ”Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till {brännas upp. Norska Bibeln}.” Vers 10.

 

I Uppenbarelseboken ger aposteln Johannes oss det sista och avgörande beviset för allt detta i det nittonde och det tjugonde kapitlet.

 

Han berättar först om, hur ”vilddjuret” och den ”falske profeten” levande ”kastades… i eldsjön”. Uppenbarelseboken 19:20. Och sedan beskriver han, hur Satan och alla de ogudaktiga möter sitt eviga öde.

 

Anförda av mörkrets furste själv, kommer den ohyggliga mängden av ogudaktiga människor att omringa ”de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel”. Uppenbarelseboken 20:9-10. {Händelsen är uppenbarligen framtida, eftersom Djävulen och hans anhängare fortfarande härjar. Övers. anm.}

 

Bibel säger således klart och tydligt, att det onda kommer att få ett slut – inte genom att Satan och hans anhängare blir omvända, utan genom att de blir fullständigt utrotade. Gud kommer en gång för alla att avlägsna deras fördärvliga inflytande.

 

Kanhända har Du studsat till inför uttrycket ”den eviga elden”, som förekommer i Matteusevangeliet 18:8 och 25:41. Men det är verkan av elden, som är evig, inte elden själv. Alltså led, säger Bibeln, Sodom och Gomorra ”en evig elds straff” (Judasbrevet 7, norska Bibeln), även om Döda Havet nu täcker området, där städerna en gång låg. {För närmare fakta om Sodom och Gomorra, googla på amatörarkeologen Ron Wyatt! Övers. anm.}

 

Likaså sade Jesus, att de ogudaktiga kommer att störtas i ”helvetet”, på grekiska gehenna, ”där deras mask inte dör och elden inte släcks” (Markusevangeliet 9:47-48), men då använde Han som exempel den välkända platsen, där stadens avfall tippades. Både eld och maskar kommer att fortsätta reningsprocessen, tills den är fullförd. {När elden inte har mer att bränna upp, slocknar den själv. Före dess kan ingen person släcka den. Gudomen kommer att se till, att elden fullgör sin tragiska uppgift. Övers. anm.}  

 

Alla deltagare i det stora upproret mot Gud, både i begynnelsen och senare, både änglar och människor, skall slutligen försvinna som ”daggen som tidigt försvinner”. De kommer att bli så fullständigt tillintetgjorda, att det inte kommer att återstå ”varken rot eller kvist”. Bara mottagarna av det nådiga erbjudandet om frälsning genom Jesus Kristus kommer att undgå detta öde.

 

Dessa fakta skänker ny innebörd åt de vackra orden i ”den lilla Bibeln”: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.”

 

Gud är kärleken. Han önskar ingen syndares död. Han längtar efter, att ge liv, icke bringa död. ”Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, HERREN. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.” Hesekiel 18:23. Detta är utvägen till liv, som Gud erbjuder.

 

Och den här vägen är fortfarande öppen. I Sitt stora tålamod väntar Han ännu på, att män och kvinnor skall omvända sig till Honom. Men Han tänker inte vänta i det oändliga. Han kan och kommer inte att tillåta det onda, att existera i all evighet. En dag kommer Han att rena universum från varje spår därav. Och ur den renande elden kommer det ”nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor”. Andra Petrusbrevet 3:13. {Att inga syndare kommer att vrida sig i plågor i ett evigt brinnande helvete, där de slungar ur sig förbannelser mot Gud, framgår av Uppenbarelseboken 21:4: ”Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’” Döden beror på synden. De obotfärdiga syndarna har fått sitt tidsbegränsade straff och är borta, som om de aldrig hade levt. De kan inte längre synda och därigenom orsaka död. De frälsta kommer aldrig mera att synda och därigenom orsaka död. I frånvaro av synd och död kommer ingen att sörja, gråta eller plågas. Såldes kommer det inte att finnas något evigt brinnande helvete, ty dess lågor har fullgjort sin uppgift. I stället kommer det bara att förekomma evigt, lyckligt liv! Det tidigare, syndiga tillståndet är borta och då återställs den ursprungliga, goda världsordningen, utan uppror mot Gud och Hans kärlekslag, som inte omfattar synd, lidande och död. Övers. anm.}