Hälsonyckel 8

Hälsans Byggstenar 8

Förtröstan på Guds Makt

Vårt folks mentala hälsa verkar vara dålig. Depressioner, förtvivlan, stress, oro, ilska, hämndlystnad, långvarig sorg, svartsjuka och håglöshet flödar över. Mycket annat kunde räknas upp. En rikstäckande undersökning av den amerikanska regeringens Departement för Hälsa, Utbildning och Sociala Frågor gav vid handen, att 25 procent av befolkningen medgav sig uppleva svår stress. En källa angav, att kanske en tredjedel av amerikanerna vore att betrakta som psykiskt friska. [Hur stor är siffran för oss svenskar?]

Om en ofullständig förteckning skulle göras över kroppsåkommor med tydligt psykiska inslag, såge den ut ungefär så här: Allergier, astma, halsfluss,  ledgångsinflammation, ryggont, kräfta, besvär med håret och hårbottnen, huvudvärk, hjärtåkommor, för högt blodtryck, sömnlöshet, impotens, magkatarr, hudbesvär och magsår. Man har beräknat, att 75 procent av alla besvär, som patienter anför, har med stress att skaffa.

[I Sverige fördubblades antalet anmälda stressrelaterade sjukdomar på bara två år, från 1996 till 1998. Stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning hos tjänstemän. Ökningen av utbrändhet i populationen har ökat dramatiskt. Fyra av tio har känt sig utbrända enligt en undersökning 31/1-00. (Projektledare professor Marcello Ferrada-Noli, www.hig.se/forskning/fhv-enh/a1.pdf.) ”Stress kommer att leda till en nationell katastrof” (trendanalytikern och framtidsforskaren Henrik Matsson).]

Hur bidrar sinnet till sjukdom? Negativa känslor medför, att vissa hormoner utsöndras och stimulerar nervsystemet på så sätt, att kroppens olika organ utsätts för stress. När organen utsätts för stress under en längre tid, försvagas de. Väl de blivit svagare, blir de mottagligare för sjukdomar kommande både ut- och inifrån. Vilka organ, som drabbas först och i vilken utsträckning, beror på ens arvsanlag, fysik, omgivning och livsstil. När sjukdomstecknen en gång visar sig, är det ofta vanskligt att spåra deras orsak och säkert veta, vilka riskfaktorer som spelat huvudrollerna vid sjukdomens frambrytande.

Det tredje kapitlet i Första Moseboken i Bibeln anger för oss ursprunget till mänsklighetens svårigheter och Guds hjälp ut ur vår belägenhet. Första Moseboken, kapitel 3, börjar med att Eva förleds till olydnad. Hon blev förvillad, men valde själv att göra tvärt emot vad Gud sagt. Därefter övertalade hon Adam, att också trotsa Gud. Adam blev ej bedragen, men även han valde att, tillsammans med sin hustru, trotsa sin Skapare.

Genast kände de sig annorlunda. Förändringen var icke till det bättre, såsom bedragaren hade lovat. I stället var det en förändring till det sämre. För första gången kände de skam och skuld. De försökte att skyla sig, genom att göra förkläden av fikonlöv. De gömde sig för Gud och var rädda. Då Gud fann dem och började att ställa frågor, skyllde de ifrån sig. De vägrade att erkänna sitt personliga ansvar. Låter detta scenario bekant? Det borde det göra. Känslor av skuld, fruktan och otillräcklighet ger en bild av mänsklighetens tillstånd. Dessa känslor får oss att vilja fly. Vi skyller på andra, medan vi hela tiden söker att skyla över våra egna tillkortakommanden. Våra fåfänga ansträngningar att fly och klara av saken urartar inte alltid i den simplaste sortens slagsmål, förtal, lösaktighet, eller brott. De kan ges en fläkt av vördsamhet – en smula stolthet, en aning själveftergivenhet, en vit lögn, en bitsk kommentar, som man ej avsåg skulle tas på allvar. I likhet med Adams och Evas, har vår olydnad mot Guds vilja tagit bort vår frid med Honom. Med mindre man har frid med Gud, går det inte att ha frid med sig själv eller omgivningen. Den värsta villfarelse man alltså kan råka ut för, är att tro sig ha frid med Gud, när man icke har det, att tro sig besitta lösningen på livets frågor, när man inte gör det. Många inser det ej, men, jämte hela mänskosläktet, har de upprepat våra första föräldrars misstag och ligger för döden. Bibeln kallar den sjukdomen för synd, men få verkar vara intresserade av Boten härför.

Men för dem, som erkänner sitt behov och önskar botemedlet, har Gud den rätta utvägen. Lösningen återfinns i ett löfte. I Första Moseboken, kapitel 3, sade Gud, att Han inom oss skulle så ett hat mot ondskan, och att en dag skulle det goda besegra det onda. Han bestämde möda och lidande som medel för att utveckla självbehärskning i oss, så att syndens bittra frukter – som redan börjat skördas – till viss del skulle undvikas. Och slutligen gjorde Gud någonting intressant. Av djurhudar gjorde Han åt Adam och Eva kläder och iförde dem dessa Själv.

Hade inte fikonlöv dugt lika väl som djurhudar som kläder? Inte särskilt många skulle tycka det i dag. Gud ville att de (och vi) skulle inse, att vad de (vi) förlorat, ej kunde ersättas med något, som de (vi) själva gjort, eller uppfunnit. De (vi) behövde en dräkt framtagen av Gud Själv. Genom att synda, hade de förlorat sin rättfärdighet. De hade sålt sin okränkbarhet och heder. En gudomlig plan, inte en mänsklig, krävdes för att reda ut härvan.

Kom ihåg, att det var Gud, som i begynnelsen skapade Adam och Eva. Därför kom ursprungligen allt de hade från Gud, även deras rättfärdighet eller godhet – ett rent, ofläckat, Guds-inriktat sinne. De visste, vad de skulle göra och gjorde det också. Eftersom det man förlorat, hade lagts ned i dem av Gud, är det tydligt, att blott Gud förmådde lägga tillbaka det igen. Lika litet som de kunde få en värld att bli till med ett ord, lika litet kunde de återställa sina sinnen. De var helt hjälplösa och beroende av Gud för att bli återställda. Och Gud återställde dem där på stället. Genast nödläget uppstått, kom Gud med räddningen. Dock hängde två villkor samman med återställandet. För det första, tro på den kommande Återlösaren, och för det andra, deras egen villighet, att ständigt lyda framgent. Varje person, som skulle komma att födas, skulle behöva uppfylla samma två villkor, som förelades Adam och Eva, för att återställas. Denna återställelse ärvs icke; den måste tas emot av varje person för sig.

Den underbara sanningen om Guds försök, att rädda [frälsa] oss, är nedtecknad i hela Bibeln. Profeter har skådat den i syner och poeter har skrivit om den.

”Sedan lät han mig se översteprästen Josua stående inför Herrens ängel, och Åklagaren stod vid hans högra sida för att anklaga honom. Men Herren sade till Åklagaren: ’Herren skall straffa dig, du Åklagare, ja, Herren skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand, ryckt ur elden?’ Och Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln. Och denne tog till orda och sade till dem som stod där som hans tjänare: ’Ta av honom de orena kläderna.’ Och till honom själv sade han: ’Se, jag har tagit bort ifrån dig din missgärning, och man skall nu klä dig i högtidskläder.’ Då sade jag: ’Må man också sätta en ren bindel på hans huvud.’ Och de satte en ren bindel på hans huvud och klädde på honom andra kläder, medan Herrens ängel stod där bredvid.” Sakarja 3:1-5.

”I rättfärdighet klädde jag mig, och den var såsom min klädnad. Rättvisa bar jag såsom mantel och huvudbindel.” Job 29:14.

Samma sanning – att Gud återställer Sin moraliska rättrådighet och renhet i oss – åskådliggörs jämväl i Nya Testamentets Skrifter. I Matteus’ Evangelium återfinns en liknelse Jesus berättade om en kung, som skickade ut sina tjänare, för att inbjuda alla de kunde finna till hans sons vigsel.

”När kungen kom in för att se sina gäster, upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. Han sade: ’Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Mannen kunde inte svara.” Matteusevangeliet 22:11-12.

Liknelsen kan tyckas löjlig, tills man förstår orsaken till kungens ogillande. Gästen hade ingen ursäkt för att han saknade bröllopskläder, ty kungen själv hade tillhandahållit bröllopskläder åt alla sina gäster. Allt de behövde göra, var att ta på sig dem. De hade inget att skylla på, om de struntade i gåvan.

”Då sade kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.’” Matteusevangeliet 22:13. Lika väl som att den otacksamme gästen kastades ut från konungens vigsel, kommer alla de, som försummar att iföra sig Kristi rättfärdighet, och i stället litar till sina egna kläder av fikonlöv – sina goda gärningar – att möta ett bittert öde.

Alla mänskliga insatser för att göra oss till bättre människor räcker icke, för att åter göra en enda själ till Guds avbild, än mindre rädda hela världen. Enbart Kristi rättfärdighet, den klädnad Gud Själv gjort åt oss, kan hela de sår synden orsakat och ge livet en ny inriktning.

Det finns en detalj till beträffande Guds handling, att kläda Adam och Eva i hudar, som måste omnämnas. Den är kärnan i det hela. Ja, den är nyckeln till och brännpunkten i hela Bibeln. Du förstår, för att Gud skulle kunna få fram dessa hudar, måste ett djur dö. Ett oskyldigt väsen måste ge sitt liv, så att Adam och Eva  kunde bli klädda. Vad innebar det? Lammet var en bild på Guds Son, Jesus Kristus. Aposteln Paulus talar enkelt härom:

”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” Romarbrevet 5:8.

För att kunna förlåta våra synder, att kläda oss i Sin rättfärdighet och ge oss nödvändig nåd för att hålla Guds lag, måste Kristus bli människa, leva ett fulländat lydnadens liv på denna jord och sedan lida straffet för våra synder. Kristus lyckades med Sitt uppdrag, precis som förutskickelserna [profetiorna] i Gamla Testamentet förutsagt. Kristi segerrika liv betyder, att även vi kan segra, genom att tro på Honom. Kristi återuppståndelse är den kristnes garanti för att motta odödlighet och en fullkomlig kropp vid de rättfärdigas uppståndelse, när Jesus återvänder inom en snar framtid. Fordomdags lärdes dessa sanningar ut genom ett system med avbildande offer och symboler. Dessa ”skuggor” pekade fram emot Kristi människoblivande, liv, död, uppståndelse och himmelska tjänstgöring. Nu kan vår tro grundas på det verkliga hos ett fullbordat faktum, inte bara en skugga av något att blicka fram emot.

Många frågor inställer sig, såsom ”Varför?” Att besvara dem alla här, vore omöjligt. Om Du har frågor, skriv till oss. Vi vill gärna höra från Dig. Svaren finns i Bibeln. Det vi börjat beröra här, är spörsmålet om förtröstan. Att förtrösta [lita] så på Gud, att man ger Honom sitt liv. Att förtröstansfullt ge Honom sina fikonlöv, första förband och gör-det-självlapptäcke med mänskliga uppfinningar och självhjälpsteorier, och låta Honom iföra en Sin egen rättfärdighets fulländade skrud. Att vara klädd på det viset betyder, att äga Hans sinne. Man besitter Hans kraft till att besegra synden, och alla de vanskligheter den för med sig. Klyftan mellan att veta rätt och handla rätt överbryggas. Vi förmår att utföra våra goda avsikter. Positiva tankar och känslor ersätter de negativa.

”Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike. Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg.” Galaterbrevet 5:19-25.

Guds Son led mera intensivt, än vi orkar föreställa oss, för att få glädjen av, att se oss klädda i Sin rättfärdighet. Hela Hans liv var en enda stor självuppoffring. Slutligen torterades och spikades Han fast på ett grymt kors. Vilken belöning önskar Han för detta offer? Allt det Han någonsin önskat, är glädjen att möjliggöra nya liv för oss nu och att vi slutligen återförenas med Honom på evighetens vackra strand. Då kommer Guds ursprungliga avsikt med att skapa Adam och Eva att förverkligas. Tillsammans med dem kommer vi ohindrade och utan avbrott att njuta himmelens lön för alltid.

Måhända någon tror det är för sent för vederbörande, eller att hans bekymmer är för invecklade, eller att han aldrig kan bli en kristen. Skrota de tankarna. Lita hela vägen på Honom och upplev så Guds frälsning. ”Eller också måste man söka skydd hos mig och sluta fred med mig, ja, fred måste man sluta med mig.” Jesaja 27:5.

”Jesus svarade: ’Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.... Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort.” Johannesevangeliet 6:35, 37.

”Och Anden och bruden säger: ’Kom!’ Och den som hör det skall säga: ’Kom!’ Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten.” Uppenbarelseboken 22:17.

*******

[Märk: Hope International saluför de tidigare omnämnda böckerna Home Remedies,  pris: $8.95; Natural Remedies,  $6.25 och More Natural Remedies,   $6.25 + post och expedition. Life Abundant Missionary Institute är knutet till Hope International. HI:s adress:

         Hope International

         P.O. Box 220

         Knoxville, IL 61448-0220

         USA

         Hemsida: www.hopeint.org. E-post: hope@hopeint.org.]

Titlarna i denna serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan på Guds Makt.

För ytterligare upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:  

www.livingwater.no

www.endtime.net

www.stenshult.org

Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i folkhälsa.

Levende Vann, Daniel och Silvia Pel, Ringelia, Bølbekkveien 8, N-2860 Hov, NORGE (Living Water på Internet ovan) erbjuder en gratis Bibelkurs (12 stycken fyrsidiga brev i A4-format, vackert illustrerade i fyrfärg) om de stora livsfrågorna. Några av ämnena är: Tecken på Jesu snara återkomst, tillståndet i döden, Anti-Krist, Bibeln och hälsa, spännande profetior. Kursen finns på svenska, norska och engelska (ange önskat språk). Kursen är omtyckt ibland svenskar!

Du erhåller underbara gåvoböcker, på strålande god svenska, om Jesus och den kristna tron under studiernas gång. Allt material är gratis och Du kan, skriftligen, avbryta kursen när som helst.

Du betalar endast portot på Dina insända lösningar. Dina kurssvar betygsätts ej. Kursen innebär inga förpliktelser för Dig. Ingen försäljare ringer upp Dig eller kommer på besök å brevskolans vägnar. Levende Vann för icke in Ditt namn i något åsiktsregister. Man säljer/skänker/hyr heller inte ut Ditt namn och Din adress till företag eller organisationer för direktreklam. Du slipper smårutor med reklambudskap på hemsidan.

Levende Vann lyder Frälsarens ord om, att älska Gud av hela hjärtat och nästan som sig själv. Alltså hetsar man ej mot någon folkgrupp, eller manar till andra brott.

Du påtvingas inga mänskogjorda åsikter, utan kan tryggt pröva deras undervisning mot Bibeln, under bön till Fadern om Andens felfria vägledning! Därmed kan Du lugnt behålla, vad gott är och förorda kursen åt andra.

Unna Dig därför Levende Vanns Bibelbrevkurs i dag! Du har inget att förlora, men väl en massa att vinna.

Hälsonyckel 7

Hälsans Byggstenar 7

Behovet av Vila

”Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort. Och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort. Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att han på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när han skapade.” Första Moseboken 2:2-3.

Gud vilade förstås inte på den sjunde dagen, därför att Han var trött eller utmattad. Att vila betyder helt enkelt, att upphöra med en bestämd gärning. I detta fall hade Gud upphört med Sitt skapelseverk och helgade (reserverade) den sjunde dagen till något annat, nämligen umgänge med Adam och Eva för att beundra den nyskapade Jorden. På så vis reserverades den sjunde dagen för all framtid, och skulle alltid därefter iakttas som minnesmärke över sanningen om Jordens skapelse och fungera som gudstjänstdag. [Jämför Andra Moseboken 20:8-11 och Uppenbarelseboken 14:6, 7. Övers. anm.]

Lägg märke till, att vid världens skapelse föregicks vila av arbete. Grundregeln arbete före vila är viktig för hälsan. Både hjärnans och kroppens arbete kräver kraft och skapar avfallsprodukter. När ens energinivå sjunker och slagg hopas, blir man trött och behöver vila sig. Under vilan återställs energin, och mängden slagg minskar. En viktig skillnad mellan hjärnans och kroppens arbete är, att efter kroppslig ansträngning är musklerna vanligen avslappnade, medan de efter ensidig hjärnansträngning är spända. Vila och sömn beror på förmågan att slappna av. En spänd person är ej avslappnad, och kan därför egentligen icke vila sig. I vårt stillasittande samhälle – obalanserat genom för mycket hjärn- och för litet kroppsarbete – behöver vi mycket mera muskelansträngning för att verkligen vila oss, och motverka utmattning.

Utmattning är ett skydd, då det gör en medveten om behovet av vila. Det är oklokt, att strunta i varningssignalen, eller att försöka att kämpa emot medelst droger. ”Kafferasten” är allt annat än någon rast. Kaffe och cigarretter ger en oäkta stimulans, men utan krafternas återhämtning. Utmattningen lurar alltjämt i vassen. När tröttheten stegras, minskar effektiviteten och förmågan.

Avkoppling med tobak, alkohol, eller andra droger är ej att förorda. De har alla skadliga biverkningar och lär Dig icke, att slappna av naturligt, eller hur orsakerna till spänning undviks. De ger ingen kraft, utan får faktiskt personen att låna överdrivna mängder energi från kroppens nödlägesreserver, av vilka somliga aldrig påfylls igen. Snarare tilltar tröttheten än att den minskar genom bruket av dessa droger.

Det finns många andra bidragande orsaker till utmattning, såsom för stora matportioner, brist på motion, stress, unken luft och att man dricker för litet vatten. Sedan har vi även ”sjuklig utmattning”, som kan komma sig av sjukdomar typ blodbrist, nedsatt hjärtfunktion, nedsatt sköldkörtelfunktion eller adrenalinutsöndring, kräfta, eller kroniska infektioner. Oförklarlig eller envis utmattning skall omtalas för en läkare.

Trots vår trötthet, är vi ett väldigt rekreationsinriktat samhälle. Vi har rekreationsfordon, rekreationshallar, rekreationsparker och så vidare. Arbetsveckan har kortats under åren. Somliga industrier lutar åt en 30-timmars arbetsvecka och [andra] experimenterar med 20 timmars. Vår fritid ökar, och mera pengar är i omlopp – eller  åtminstone äger vi kreditkort. Ger allt rekreerande oss erforderlig vila? Låt oss, för vårt eget bästa, lära oss att uttala ordet på ett nytt sätt. I stället för ”wreckreation” [skapandet av ett vrak], låt oss säga ”recreation” [omdaning; vederkvickelse]. För dem, som är trötta på att känna sig ”wrecked” [som ett vrak] efter sin rekreation, har vi några förslag på ”recreative” [återskapande; stärkande] aktiviteter. Låt dem bli väsensskilda från Ditt arbete, utför dem i Din egen takt – utan tidspress. Självfallet skall Du tycka om dem. Idealet är praktiska och skapande göromål. Det är trevligt att göra dem utomhus med familjen, bara det sker med hjärtat (glatt, ej av tvång), och tävla icke. Ju billigare, desto bättre. Gör dem oftare och under kortare stunder, än att spara alla tillfällen till två veckor på semestern. Hur många kommer inte hem från semestern i behov av semester för att återhämta sig från sin semester! Ens ”rekreation” bör ske varje vecka. Gud Själv arbetade ju sex dagar, för att sedan vila på den sjunde. Han inbjuder oss till, att göra detsamma i dag. Alla behöver vi vila, ett avbrott, från vardagens rutinsysslor. Kanske trädfällaren eller byggnadsarbetaren skulle vila sig med en god bok. Men för försäljaren eller sekreteraren skulle vila kunna innebära en upplivande fotvandring i bergen. Ens förmåga att vila beror också på ens förmåga, att lägga i en annan växel. Somliga tar med sig arbetet hem. De kan ta till sig en arbetsuppgift, men ej lägga den ifrån sig. De verkar inte kunna sluta arbeta. Vi borde kunna säga som den hundraårige mannen, som svarade så här på frågan om hemligheten bakom ett långt liv: ”När jag arbetar, arbetar jag hårt, och när jag sitter, sitter jag lös och ledig.”

Andra sätt att koppla av på, är att ta sig ett varmt bad eller dusch, att sitta eller luta sig bekvämt tillbaka, medan man lyssnar på lugnande musik eller läser något uppbyggligt. Trevliga, stressfria fritidssysslor, att vara ute i naturen, att uträtta någon enkel sak åt en annan, liksom bön, är också sätt att koppla av på.

Fysisk ansträngning betyder vanligen, att musklerna sedan av sig själva slappnar av. Men det är förvånande, hur mycken värdelös muskelspänning vi lyckas bibehålla. Knutna nävar och en framskjuten haka, en veckad panna och darriga knän, ja, t.o.m. kisande ögon är spänningsalstrande ovanor att övervinna. Övningar för stegvis muskelavslappning kan bidra till segern över ovanorna, men då skall de åskådliggöra skillnaden mellan hur en spänd och en avslappnad muskel känns och hur man övar sig i, att häva spänningen på ett visst ställe. Dock lär många i dag ut gradvis muskelavslappning, liksom transcendental meditation, självläkande träning, hypnos, kroppsligt gensvar [biofeedback], djupandnings- och föreställningsövningar för att uppnå ”avslappningsreaktionen”. Den så kallade avslappningsreaktionen är egentligen ett annat namn på ett bestämt, förändrat medvetandetillstånd med en hög grad av alfavågor i hjärnan. När man övar sig att komma in i detta förändrade medvetenhetstillstånd för att slappna av, kan det uppstå hälsovådliga biverkningar, såsom hjärnskador, vanvett och spiritualistiska eller mediala fenomen. Dessa tekniker, som öppet eller förtäckt lär människor att övergå i ett ”alfatillstånd”, är inte nödvändigtvis gjorda för hälsans eller avslappningens skull. Det finns lika verksamma och säkra tillvägagångssätt, vilka förordats här.

Vila är så väsentligt för livet, att livsviktiga organ är gjorda för automatiska vilostunder. Hjärtat vilar mellan varje slag, och lungorna mellan varje andetag. Magen vilar mellan varje måltid, om den ges tid härtill. Centrala nervsystemet laddas åter upp under sömnen.

Vila och avslappning kan ej inta sömnens plats. Människan skapades för att vara vaken under dagen och sova på natten. Vi är ”lärkor”, icke ”ugglor”. Vakenheten och sömnaktigheten styrs vanligen av enzymer och hormonsystem inne i kroppen. Dessa förhåller sig tämligen orubbliga, även om personen skulle vara helt isolerad i full-ständigt mörker eller fullständigt ljus. Dessa ”invärtes klockor” går att ställa om en aning, framåt eller bakåt. Man kan även strunta i dem, men inte utan obehagliga följder. Det är bäst, att undvika roterande skiftarbete. Eljest löper man dubbelt så stor risk för sömnsvårigheter. De med sådana anställningar säger sig vara mindre tillfreds på arbetet och är mindre produktiva. De brukar dricka mera kaffe för att komma igång och mera alkohol och sömnmedel för att somna. Många skift roterar åt fel håll. Det är bättre, att gå dag-kväll-natt- (att rotera medurs), än tvärtom (dag-natt-kväll – att rotera moturs). De flesta skift roterar också för snabbt. Arbetarna borde gå tiodygnsskift, eftersom det tar ungefär fem dygn att anpassa sig. Ju långsammare skiftet roterar, desto bättre. Här kommer ytterligare några förslag. Lägg gradvis om sömnvanorna mot slutet på skiftet, liksom under lediga dygn mellan skiftgångar. Justera med tre timmar medurs om dag i väntan på nästa skift, så att förändringen ej blir så väldig. Undvik alkohol, koffein och andra droger, som försvårar och förvirrar kroppens normala funktioner. Var strängt regelbunden i alla vardagsrutiner, även under lediga dagar.

Med ökat flygande, har tidseftersläpningen [jet lag] blivit ett bekymmer för många. Minska dygnsrytmens rubbning, genom att sova tillräckligt före resan. Ät föga och undvik alkohol och koffein under färden. Ställ om klockan till den nya tidszonen. Anpassa Dig till denna, genom att promenera, prata och hålla Dig sysselsatt till läggdags.

Som regel, bör man gå och lägga sig tidigt (före kl. 22). Det har beräknats att varje timmes sömn före midnatt är värd två efter midnatt. Studier har visat att 7-9 timmars sömn per natt är hälsosammast. Nio eller flera timmar har förknippats med sämre hälsa och sex eller färre med den sämsta hälsan.

Den första förutsättningen för god nattsömn är daglig ansträngning. Kom ihåg, att aktivitet föregår vila. I vårt stillasittande samhälle är det vanligt med obalans mellan kroppslig och mental aktivitet. För mycket hjärnarbete och otillräckligt fysiskt arbete gör att musklerna är i ständig spänning. (Fast för hård träning för nära sänggåendet kan hålla en vaken.) Spänningar gör sömnen mindre djup och god. Sömnens kvalitet hänger på ens förmåga, att slappna av. Stadslivet, med alla sina ljus och ljud, befrämjar inte sömn, eller vila. Omkring vart tionde år fördubblas oväsendet där. Man kanske inte ens är medveten om alla ljud runt omkring en, men de  kan ändå påverka personen, genom att skapa spänningar och nervositet.

Det är bättre, att ha på sig pyjamas eller ett varmt nattlinne och använda ett lättviktstäcke, än att bruka tunga filtar. Ha inte huvudet täckt under sömnen. Låt fönstren stå litet på glänt, så att frisk luft kommer in i rummet. Sängen bör inte ge efter, eller vara för mjuk. Kuddarna skall vara platta, förutom om man har bråck, där en del av magen skjuter ut ur mellangärdets öppning i matstrupen, eller nedsatt hjärtfunktion – då skall huvudet vara upphöjt några tum [fem cm och uppåt]. Inled inga nya göromål sent på dagen. Ge Dig själv tid, att pusta ut. Ha en kvällsritual. Undvik stimulantia såsom TV, droger och kraftig, kryddad mat på kvällen före sänggåendet. Stora kvällsmål hindrar god nattsömn, särskilt hos barn. Vid behov, bör tupplurar tas före middagstid, ej på kvällen. Femton minuters vila före lunch är värd omkring fyrtiofem minuters nattsömn. Drick mycket vatten. Håll Dig påpasslig [alert] och igång under dagens lopp. Ju tystare och mörkare rum, desto bättre sömn. Patienter med kroniskt tilltäppande lungsjuka kan hellre sova på magen med en kudde under bröstet. Personer med ryggbesvär må försöka att sova på sidan. Alla dessa förslag bör ge bättre sömn.

Sömntabletter rubbar sömnordningen och minskar REM-sömnen [REM = Rapid Eye Movements, hastiga rörelser med ögonen]. När kroppen försöker att gottgöra den förlorade REM-sömnen, inträffar det för täta drömmar och nattmaror, vilka ytterligare stör sömnen. Alltså befrämjar icke regelbundet bruk av sömnmedel god sömn och kan förvärra sömnlösheten. Sömnbesvär bör ses som vilket annat hälsobekymmer som helst. De är dock bara symptom. Orsaken bör utredas och åtgärdas. Är besväret akut eller kroniskt? För en veckas dygnsbok. Jämför Dina levnadsvanor med sådana, som befrämjar god sömn, ex.vis dem vi föreslagit i denna artikel. Att man ej håller en god ”sömnhygien”, är grunden till 60 procent av alla åkommor. Droger för dagsbruk påverkar en även på natten. Oro är huvudorsaken till sömnlöshet, medan depression brukar väcka en tidigt om morgnarna.

De tydligaste tecknen på förlorad sömn är nedstämdhet och håglöshet, som uppblandas med irritation och ettrighet. Bästa sättet att återhämta sig efter en svår natt, är att fortsätta med de vanliga sysslorna. Om man behöver ta sig en tupplur, bör den vara kort, ej längre än 30 minuter, och icke ske på kvällen.

Den, som ändå har svårt för att somna, kan prova litet humle- eller kattmyntaté före sängdags. Långsam, djup in- och utandning eller att ligga tio minuter i ett tempererat bad kan hjälpa. Torka huden torr med långsamma, lugna rörelser. Få inte panik. Att oroa sig för och koncentrera sig på att somna, gör en sömnlös. Det är nyttigt, att bara vila sig i sängen. Låt oss dock erkänna, att när sinnet tyngs av ett allvarligt bekymmer, är denna taktik som att sikta med ett ärtrör mot en anfallande elefant. Orsaken till ängslan måste ärligt tas itu med. Om Du har svårigheter med en person, försonas då snarast möjligt. ”Låt inte solen gå ner över er vrede.” Efésierbrevet 4:26. Om det gäller en pengaknipa, eller någon annan omständighet, som hotar, behöver vi göra vårt och låta Gud ta hand om resten. Håll i minnet, att vila innebär att upphöra med våra sysslor. Det innebär också att upphöra med vår oro och ej grubbla över dagens vedermödor. Vi får bara en dag i taget, och ingen vet, vad nästa dag bär i sitt sköte. Den kan bli bättre än vi tror, i synnerhet om vi fäster avseende vid en kärleksfull Guds inbjudan:

”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.’” Matteusevangeliet 11:28-30.

Sov gott!

*******

Titlarna i denna serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan på Guds Makt.

För ytterligare upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:  

www.livingwater.no

www.endtime.net

www.stenshult.org

Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i folkhälsa.

Hälsonyckel 6

Hälsans Byggstenar 6

Frisk Luft

”Och Gud sade: ’Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.’ Och Gud gjorde fästet och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet. Och det skedde så. Och Gud kallade fästet himmel. Och det blev afton, och det blev morgon, den andra dagen.” Första Moseboken 1:6-8.

Den här av Gud på den andra dagen danade, omnämnda ”himmelen”, är vår atmosfäriska himmel. Den innehåller luften vi andas, och varpå livet på Jorden beror. Atmosfären, ett drygt 19 km tjock hölje runt om vår himlakropp, består av omkring 78% kväve, 21% syre och 1% argon, helium, koldioxid och andra gaser. Den härbärgerar också en hel del vattenånga och en obefogad mängd föroreningar. När denna blandning inandas, kvarstannar ungefär en femtedel av syret i lungorna, medan återstoden utandas tillsammans med koldioxid och vattenånga.

Lungornas insida påminner om en svamp. Alla dessa små fickor (ungefär 300 millioner) bildar ett dryga sjuttio kvadratmeters ytområde, där utbytet av gaser till och från blodet sker. En vuxen andas omkring 16 gånger i minuten, och får i sig bortåt en halvliter luft per andetag. Denna tillförsel innebär omkring 7 500 liter luft om dag. Vid normal andning är luftens hastighet cirka 80 km i timmen, men vid nysning eller hosta kan den nå farter på 1 200 km/h. Den största mängd luft en människa förmår andas in och ut med ett andetag, kallas för hennes andningskapacitet. Ju bättre andningskapacitet, desto längre beräknad livslängd. Flera faktorer kan påverka andningskapaciteten: Rökning, förorenad luft, kroppshållningen, motion, övervikt och icke nog djup inandning.

Rökare möts av en varningstext på cigarrettpaketen. Lungcancer, emfysem [luftblåsor i lungvävnaden] och koloxidförgiftning är några av farorna. För varje bloss blir luftvägarna trängre, det blir svårare att andas. Flimmerhåren förlamas, varigenom de hindras i sin uppgift att rena lungorna. Slemtilltäppta och irriterade luftvägar är färdiga för emfysem och luftrörskatarr. Koloxid minskar blodets syrebärande förmåga. Nikotin drar samman blodkärlen, höjer blodtrycket och hjärtfrekvensen och irriterar hjärtat. Hos havande kvinnor berör dessa gifter moderkakan och skadar fostret. Kräftalstrande tjära gör lungorna svarta. Marijuanarök skadar på många av dessa vis och är unik på vissa sätt. Dess verksamma beståndsdel, TCH, stannar i kroppen längre, än någon annan drog. I takt med fortsatt bruk inlemmas den i fettvävnaden, särskilt i hjärnan och i könskörtlarna.

Cigarrettrök är också en av de värsta förorenarna av inomhusluften. Passiva rökare löper med tiden betydande fara att utveckla samma sjukdomar och få somliga av de fysiska försvagningar, som rökning ger. Småbarn, digivande kvinnor, gamla och de med luftvägs- eller hjärtåkommor är de mest utsatta. De kan bli dåliga även av väldigt små mängder rök. Sådana personer brukar även fortast drabbas av andra typer av föroreningar inomhus.

Då vi blev medvetna om energikrisen, gjordes vissa hem väderbeständiga. Trängre boytor minskar luftgenomströmningen. Väderbeständighet är bra för att hålla kvar värmen inomhus, men därmed stannar också den förorenade luften inne.

Naturgasugnar, hårspray, desinfektionsmedel, rengöringsmedel, väggmålningsfärger, golvboningsmedel, cigarrettrök, radon, insektsmedel, ureaformaldehyde foam insulation [slags tätningsmassa], inslag av spånplattor, nya möbler och mattor är bara några orsaker till de i hemmet utsläppta dunsterna, gaserna och partiklarna. Felet kan avhjälpas på ett av tre sätt:

Det bästa är, att ta bort eller ändra på det skadliga, där det är. Till exempel: ersätt gamla kaminer med elektriska kaminer; sluta att röka; o.s.v.

Den andra lösningen är, att öka luftgenomströmningen, varvid en del energi går förlorad. En utväg härur är, att från början inte värma upp bostaden för mycket och att kläda på sig mer. Håll flera fönster i bostaden på glänt, så att tillräckligt mycket frisk luft kommer in och den unkna slipper ut. Bakterier, mögel, svamp, kvalster och andra sjukdomsalstrande organismer förökar sig svårligen i rum, som hålls välvädrade och där solen släpps in. Den behagligaste temperaturen och luftfuktigheten är 25-27°C, resp. 40-50% på sommaren och 22-25°C, resp. 20-35% på vintern. Se till, att innertaket, väggarna och golvet är tillräckligt isolerade för minsta möjliga värmespill. Energibesparing behöver inte ske på hälsans bekostnad. Öppna fönstren i ett annat rum och håll sängkammardörren öppen, för att få frisk luft under sömnen. Sålunda kommer friskluften in, utan att Du ligger i drag och blir nedkyld. Naturligtvis har Du fönstren vidöppna vid varm väderlek. Hus belägna i ”grytor” eller omgivna av tät växtlighet kan sakna solsken (varigenom kraven på uppvärmning ökar) och de får heller inte lika mycket frisk luft. Lufta sänglinne och kläder ofta utomhus. Att hänga kläder på tork, är fördelaktigt, då kläderna görs fräscha och ännu renare samt pengar sparas.

Det tredje steget mot renare inomhusluft är bruket av luftrenare. Härav finns det olika sorter – elektrostatiska, träkolsfilter och negativ jonisering. Envar kan ha sin plats i dagens nedsmutsade värld. Var och en har sina för- och nackdelar (elektrostatiska och negativa joniserare kan släppa ut en del ozon). Forska själv, innan Du satsar på någon härav. Är maskinen stor nog, för att klara av saken? Är utgiften befogad?

Hur blir man varse, att inomhusluften är förorenad? Tecken härpå är, bl.a., huvudvärk, yrsel, hosta, irritation i ögon, näsa och/eller hals,  rinnande näsa, andningssvårigheter, smärta i bröstet och/eller buken, illamående, sömnsvårigheter, diarré och hudutslag. Kanske bara vissa drabbas. Eftersom denna symptomförteckning innefattar vanliga besvär, bör läkare rådfrågas.

Men vad göra, om även utomhusluften är nedsmutsad? Tyvärr är detta ett verkligt gissel i stor-städer och vissa andra områden. Bara USA pumpar årligen ut omkring 150-200 millioner ton föroreningsämnen i luften. Somliga typer av luftförorening uppstår genom avdunstning, andra genom nötning (saker och ting finmals eller slits ut). De flesta stammar från förbränning. Värmepannor, kraftverk, förbränningsugnar och industrin är stora förorenare, men orsak nr. 1 är fordonsavgaser. Reaplan, passagerarflygplan, tåg, bussar och personbilar har vänt upp och ned på förflyttningen och samhället. Och de har förpestat luften på många ställen samtidigt. Tre av fem amerikaner bor i områden, som ej motsvarar kraven i 1970 års Lag om Ren Luft.

[I Sverige uppskattas antalet cancerfall till följd av föroreningar i tätortsluften till 200 per år. Luftföroreningar uppstår vid förbränning och kan bildas genom atmosfäriska reaktioner. Bidragen till luftföroreningar i svenska tätorter kommer från transporter (ca 60 procent), arbetsmaskiner (ca 20 procent) och förbränning av biobränslen, främst vid småskalig vedeldning (20-25 procent). Föroreningssituationen beror också på att luftföroreningar förs med vindarna från andra länder. Luftburna partiklar uppmärksammades särskilt som hälsorisk på 1990-talet. För tidig död, cancer- och luftvägsproblem kan orsakas av dem. Förekomsten av sjukdomar såsom astma, allergisk snuva och ögonkatarr har mer än fördubblats i Sverige och i många andra länder. (Ur: Frisk Luft, utarbetad av en regional arbetsgrupp hos Miljöskyddsfunktionen, Länsstyrelsen i Norrbottens Län.)]

Luftföroreningar yttrar sig, bl.a., i irriterade ögon, andningssvårigheter och luftvägssjukdomar, huvudvärk, yrsel, andfåddhet, halsont, smärta i bröstet och illamående. Risken för allvarliga sjukdomar, alla slags luftvägsåkommor och förkylningar ökar. Känsliga personer kan dö under rökdimmeutbrott. Förutom att skada människor och djur, kan rökdimma [smog] döda växter och träd och skada sten, metall och tyg.

När larmet om rökdimma går, är det bäst att stanna inomhus. Där är det omkring hälften så mycket smog. Använd luftkonditioneringen och återanvänd inomhusluften. Vila och sov mera. Undvik cigarretter och onödig bilkörning.

 Om Du bor i en stad, är luften vanligen som renast under de tidiga morgontimmarna. Det är också en klok tanke, att utnyttja molnfria dagar, genom att vistas utomhus. Bästa sättet att undfly förorenad luft, är att bo på landet. Vi får en uppfattning om de tänkbara skillnaderna i luftkvalitet av denna jämförelse: Lufthavet över mellersta Stilla Havet innehåller ungefär 15 000 partiklar per kubiktum luft; den i storstäder 5 000 000. Kort sagt: ”När luften är dålig, försök att inte andas den.”

 En sak till, förutom syre och frånvaron av förorenande ämnen, gör frisk luft frisk, och det är luftens jonisering. Joner är pyttesmå, elektrifierade partiklar av materia. Frisk luft kan innehålla 2-3 millioner joner per andetag, d.v.s. 5-10 gånger mera än unken luft. (Normalt sett, har syre en negativ laddning och koldioxid en positiv laddning.) Rymdforskningen och erfarenheter ger vid handen, att luftens jonisering i sig själv är en hälsofaktor, förutom mängden av syre.

Man vet inte ännu, hur det här fungerar, men flera studier har sammankopplat negativa joner, i synnerhet negativt joniserat syre, med flera hälsofördelar. Ibland dessa finner vi snabbare och bättre tillväxt hos växter och djur, utvidgning av luftvägarna och förbättrad reningsförmåga hos lungorna, hjärtfrekvens, blodtryck och ämnesomsättningshastighet. Mentalt kan man känna sig upprymd, eller bli mera avspänd och lugnare. Hösnuva och astma kan bli lindrigare. Svulsttillväxt har bromsats hos laboratoriedjur. Råttors inlärning har gått dubbelt så fort. Å andra sidan har positivt laddad luft medfört motsatta reaktioner och brukar förknippas med huvudvärk, yrsel, illamående och trötthet.

Negativa joner försvinner, när de fastnar på väggar, tygmaterial och i luftkonditioneringstrummor; tobaksrök, rökdimma och folksamlingar förbrukar dem också. Strålning från rymden, luften, stenar och vissa jordsorter tillför luften nya negativa joner. Detsamma gör solsken, levande gröna träd och vattendroppars sönderfall i vattenfall och havens bränningar.

När vi nu har rensat luften, återstår det en sak, och det är att andas riktigt. Andas in och ut genom näsan så mycket Du orkar. Näsans slemhinnor fuktar, filtrerar och värmer luften, när den inandas. När den utandas, återsänds en del av värmen till hinnorna, för att möjliggöra nästa andetag.

Syre är den viktigaste beståndsdelen för vår överlevnad. Det går att klara sig i veckor utan mat, dagar utan vatten; men bara i minuter utan syre. Genom för försiktig inandning kan man bestjäla sig själv på mesta möjliga syre, som skulle ge bättre hälsa. Tidiga tecken på syrebrist är sämre omdöme och minne, tankeoskärpa samt otålighet och irritation. Långsam, djup bukandning är rätt andningssätt. Detta slags andning är lättbegripligare, om det förevisas. Vilken som helst andningsterapeut skulle gärna visa Dig. I grund och botten går det ut på, att mellangärdet skall ”suga” in luft till nederdelen av lungorna och att bukmusklerna skall ”tränga” ut den. Man kan kontrollera sin egen andning, genom att lägga sig ned på rygg med en bok på magen. Andas in så, att Du får boken att lyftas upp och ned med varje in- och utandning.

En god kroppsställning vid sittande och stående behövs för att andas rätt. Det går att förbättra hållningen med flera olika övningar. Böj armbågarna och försök att pressa ihop skulderbladen. Ligg på ryggen och försök att trycka ned ryggslutet genom att pressa bäckenet uppåt. Låtsas att ett snöre är fastsatt högst upp på huvudet, och att det drar huvudet något uppåt och bakåt. Härigenom avtar trycket på lungorna och stämbanden. Håll armarna rakt ut mot sidorna och gör små cirklar, lyft sedan upp dem och greppa efter taket.

Många måste luta sig eller sitta under stor del av dagen. Detta orsakar ofta dålig hållning och många värkande ryggar. Det underlättar att närhelst möjligt göra uppehåll för töjövningar [stretching] och pausrörelser. Ett lämpligt program med övningar ägnade att stärka blodomlopp och lungor plus muskeluppbyggning och töjning krävs för god hälsa, förutom att de bidrar till riktig andning och bibehållandet av starka lungor.

Tätt åtsittande kläder kring bröstet eller buken försvårar riktig andning. Detsamma gör hindrande klädsel, som ej låter en röra armarna fritt ovanför huvudet.

Normal djupandning underlättar matsmältningen, genom att massera bukorganen. Blodets återfärd till bröstet går lättare tack vare det negativa tryck, som uppstår vid varje andetag. Detta tryck bidrar till att minska faran för blodstockningshuvudvärk, ansamlandet av blod i benen och stöttar matsmältningen. Genom djupandning kommer mera syre ut i blodet med varje andetag, varigenom hjärtat kan slå litet långsammare.

Det är en god vana, att efter varje måltid och strax före sänggående gå ut i den friska luften och ta 10-20 långsamma, djupa bukandetag. Och när vi njuter av denna avkoppling, kan vi tacka vår Skapare: ”som har givit liv åt folket”. Låt oss minnas, att: ”han som själv ger alla liv och anda och allt.” Alltså: ”Må allt vad anda har lova Herren. Halleluja!” Jesaja 42:5; Apostlagärningarna 17:25; Psaltaren 150:6.

*******

Titlarna i denna serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan på Guds Makt.

För ytterligare upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:  

www.livingwater.no

www.endtime.net

www.stenshult.org

Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i folkhälsa.

Hälsonyckel 5

Hälsans Byggstenar 5

Vatten

”Och Gud sade: ’Må det vatten som är under himmelen samla sig till en särskild plats, så att det torra blir synligt.’ Och det skedde så.  Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.” Första Moseboken 1:9-10.

Omkring 522 millioner kubikkilometer vatten täcker 70 procent av vår himlakropp. I tillägg har vi en oräknad mängd grundvatten och vattenånga i lufthöljet [atmosfären]. Under de senaste 6 000 åren av världens historia har samma vatten återvunnit sig självt genom en ändlös kedja med ångbildning, förtätning och regnfall. Under hela detta förlopp tjänar och när det varje form av växt- och djurliv. Osjälviskt för det med sig sina välsignelser, dröjer sig kvar, tills uppgiften slutförts och försvinner sedan, ofta medtagande en last med avfallsämnen, vilka det vänligt levererar åt någon annan livsform längre ned i näringskedjan såsom användbar föda.

Vatten är den vanligaste molekylen (minsta fria förekomst av ett ämne) i människokroppen. Vuxna består till 45-75 procent av vatten, beroende på andelen kroppsfett – fettceller  innehåller mindre med vatten, än muskelceller gör. Muskelvävnad – omkring 50-70 procent vatten – innehåller ungefär hälften av kroppens vatten. Inte att undra på, att man känner sig svag vid vätskeförlust. Blod utgörs av upp till 80 procent av vatten, hjärnans grå massa 70-85 procent och ben 20-33 procent. Ungefärligen fem åttondelar av kroppens vatten finns inne i cellerna och tre åttondelar på utsidan därav, mellan cellerna och i blodomloppet.

Ut- och inandning, matsmältning, blodcirkulation, körtelutsöndring, temperaturstyrning, slaggutrensning, ja, praktiskt taget varje kroppsfunktion, kräver vatten. Vatten bidrar till att smörja, isolera, skydda och göra musklerna, senorna och lederna smidiga.

Vi behöver även vatten på utsidan. Tiden, då man skulle ta sig ”ett bad i veckan, oavsett behovet”, är förbi. Även om man inte blir påtagligt smutsig av kroppsarbete utomhus, utsöndrar porerna ständigt svett, kroppsoljor och slagg. Alltså gagnas huden och hälsan allmänt sett av daglig rening, antingen genom bad eller dusch. Det räcker t.o.m. att tvätta sig vid tvättstället och torka sig riktigt.

Vatten är mycket mera, än ett närings- och reningsämne. Då dess mångsidighet utanpå kroppen uppiggar, stimulerar, lugnar och läker, är det naturens verkligt undergörande läkemedel. Varmt vatten är avslappnande. Ett hastigt, kallt bad eller dusch är stimulerande. En längre stunds köld hämmar.

Vatten, i alla sina skepnader (is, flytande och ånga), kan brukas till att åstadkomma värmeverkan på huden. När hudnerverna erfar dessa temperaturändringar, orsakar de uttalade reaktioner i hela kroppen, som har en direkt inverkan på hälsa och läkedom. Hela böcker har skrivits om ”hydroterapi”, eller ”vattenbehandling”, som det vanligen heter.

Ett exempel på sådan behandling är användandet av ispåsar för att mildra svullnaden efter en allvarlig sträckning eller vrickning. Sedan det första obehaget har lagt sig, ökar växelvisa varma och kalla påläggningar blodflödet. Härigenom strömmar det dit färskt blod, som inleder läkningen av skadan och avlägsnar slagg. Då går den slutliga läkningen snabbare och mildras smärtan.

Infektioner och inflammationer går också att behandla växelvis med värme och köld. Värmen och kölden stimulerar jämväl de bakteriedödande vita blodkropparnas förmåga, så att de utför sin uppgift bättre.

Huvudvärk p.g.a. blodstockning, liksom nästan all annan smärta orsakad av stockning eller svullnad, är behandlingsbar med kyla på det drabbade området, samtidigt som fötterna nedsänks upp till anklarna i varmt vatten. Kylan söker att ”skjuta bort” stockningen, medan värmen drar eller ”sliter bort” den. På så vis utjämnas cirkulationen och minskas svullnaden och smärtan.¹

Kroppen återvinner alla förutom 10 av de 40 000 glas vatten, som den använder dagligen. Omkring 105 liter blod rinner genom njurarna varje dygn, varav ungefär 13 liter filtreras. Av denna mängd förloras endast 5-6 koppar vatten med urinen. Två koppar till utandas vi genom lungorna i form av vattenånga, ½ kopp förloras genom tarmen och 2 koppar utdunstar från huden genom de däri belägna 2 millioner svettkörtlarna. Av de 10 koppar vatten, som förloras var dag, återvinner vi omkring tre koppar genom födan och ytterligare en och en halv tillförs genom kroppens energiomvandling. Alltså måste fem och en halv koppar vatten ersättas dagligen genom att drickas. Detta är den nedre gränsen. Det är hälsosamt att dricka mera än så, för att tillse att behovet täcks.

Flera saker kan öka det dagliga vattenbehovet. Bor man i ett hett, torrt klimat eller på hög höjd, kan behovet stiga med 80 procent eller mer. Detsamma gäller vid fysisk ansträngning och sjukdom. En överdriven mängd salt, socker, eller protein i kosten kräver mera vatten för att smältas. Kräkningar, diarré, digivning, ja, t.o.m. en rinnande näsa ökar vattenförlusten och måste motarbetas genom att dricka vatten.

Tecken på uttorkning (brist på vatten) innefattar törst, muntorrhet, lojhet, förvirring, sämre hudtänjbarhet, insjunkna ögon, feber, små, mörka urinmängder, urinämnesansamling, kreatinin och natrium i blodet, blodförtjockning, chock, förstoppning, inflammation och stenar i njurar och urinblåsa, samt förhöjda hemoglobin/hematokritvärden. Vanligen dör man, om man förlorar 20 procent vatten. Törsten är inte nödvändigtvis ett säkert tecken på, att man dricker tillräckligt. Vi brukar behöva mera vatten, än vi inser.

Det är klokast att systematiskt dricka vatten. Här får Du ett förslag. Drick 2 glas (4,5 dl) efter uppstigandet. Därmed genomsköljs tarmarna väl tidigt på dagen. Därpå 2 glas till på förmiddagen och 2 ytterligare på eftermiddagen. Ett annat sätt är att ta med sig en liter på morgonen och läppja på den hela förmiddagen och sedan en liter till på eftermiddagen, som Du gör sammalunda med. Beroende på omständigheterna, kan mera än så behövas.

  Genom att dricka mera, låter vi njurarna arbeta mindre. Deras uppgift är, att rena blodet. Det är som att diska fullt med disk i en fullstor köksvask jämfört med i en liten skål. Mycket av ens så kallade trötta blod kan vara smutsigt blod i behov av ett rejält invärtes bad.

  Det är bäst att inte dricka alls 10-15 minuter före en måltid och 1-2 timmar efteråt. Denna vana förbättrar matsmältningen, eftersom matsmältningssafterna inte blir utspädda. Väldigt kallt vatten är heller ej bra att dricka till maten, därför att det tillfälligt stoppar matsmältningen. Så kallt vatten hejdar jämväl törstsignalerna, så att man kanske icke dricker tillräckligt. Förnuftigast är, att dricka lätt uppvärmt eller aningen kallt vatten. Varmt vatten före en måltid är en bra medicin för en sjukling. Men drycker som vanligt té, kaffe, chokladmjölk, läsk och alkohol bör undvikas, då de innehåller hälsovådliga ingredienser och faktiskt ökar törsten, genom att fungera som urindrivande medel. Många tycker att dessa drycker smakar godare, än dricksvatten. Dålig smak beror vanligen på alger, mineraler, gaser, eller organiska kemikalier i vattnet. Fast små mängder orenheter i vattnet är mindre skadliga, än att antingen förlita sig till dessa ersättningsvätskor, eller att inte dricka vatten alls.

Det finns hälsosamma örttéer, som är mycket bättre, än vanligt té. Sädesdrycker som Postum, Pero och Roma [i USA] har en kaffelik smak och kan inta vanligt kaffes plats. Dessa produkter innehåller inget som helst koffein, eller kaffeol (irriterar magen), som ändå koffeinfritt kaffe gör. [I Sverige finns det också cikoria- eller sädkaffe att köpa i hälsokostaffärer; en sort heter Bambu, exempelvis. Dessa produkter innehåller inget som helst koffein, eller kaffeol. Prova gärna annars sojamjölk eller havredryck som tillägg till vatten, förutsatt att Du tål dessa ämnen. Rådfråga Din läkare, om Du är osäker, t.ex. rörande ev. allergier. Övers. anm.]

Karob är en i naturen förekommande söt och näringsrik ersättning för choklad. Den går att omvandla till en varm, chokladaktig dryck. Karobgodis kan vara läckert för hälsan, beroende på de andra ingredienserna.

I stället för alkoholhaltiga drycker finns det alkoholfria, pärlande fruktråsafter, eller pärlande mineralvatten. Dessa drycker förstör inte gemytliga sammankomster, som alkohol så ofta gör.

Läskedrycker är en förlorare. Om man avlägsnar det tillförda koffeinet, återstår fortfarande sockret. Ta bort sockret och koffeinet, så har vi ändå kvar de syror, som bidrar till kalciumutsöndring och benens mineralurlakning. Vad sägs om hederligt, gammaldags vatten i stället för läsk? Fruktråsaft [juice] passar också nu och då. Men använd dem inte för ofta, ty de är normalt sett raffinerade varor. De ger Dig en kraftig dos fruktsocker, och stundom även en mängd tillfört socker, utan fibrer. Kom ihåg, det går åt fem apelsiner till ett glas apelsinråsaft. Pass på för natriummängden i somliga grönsaksråsafter. Rent vatten är fortfarande det bästa dryckesvalet. En skvätt citron eller mynta i en tillbringare med vatten gör vanligt ledningsvatten riktigt angenämt att dricka.

Vatten har fyra ursprung: Nedfall (regn, snö, m.m.), grundvatten (reservoarer och källor under marken), ytvatten (sjöar, älvar, o.s.v.) och havsvatten. Blott omkring 3 procent av Jordens vatten är sötvatten, ty stordelen ligger fryst i jöklar och iskalotter. Det är gott om sötvatten i skyn – ungefär 524 millioner kubikkilometer. En ringa mängd dricksvatten erhålls direkt från himlen eller världshaven. Vi får omkring hälften från ytvattenstäkter och hälften från underjordiska källor. Vi är nästan helt beroende av, att regnfall skall fylla våra floder och sjöar. Man räknar med att ungefär 16 millioner millioner liter regn faller över Förenta Staterna varje år [i Sverige faller det drygt 700 mm nederbörd under ett år], varav människan endast nyttjar 6 procent; 70 procent dunstar bort eller går åt där det faller ned, och 24 procent återvänder till havet. Ytvatten brukar ha mera kringflytande ämnen och mikroorganismer; men färre mineraler, än grundvatten. Grundvatten är vanligen mera drickbart än ytvatten, och det finns mycket mera härav – tjugo gånger mera, lika mycket som 20 års regn över vårt land [USA]. Omkring 30 procent av ytvattnet kommer från grundvatten, som tränger sig upp till ytan. Trots att endast ungefär 2 procent för närvarande kan betraktas som förorenat, finns det mesta därav nära befolkningscentra, där det används som dricksvatten. Och när det blir förorenat, tar det mycket längre tid att bli rent beroende på för litet syre, sol och rörelse däri.

Bortåt hälften av vattenföroreningarna beror på läckande bensinförvaringstankar, gatubrunnar, reningsverk, rötningskärl och industrin. Återstoden härrör från parkeringsplatsers vattenavrinning, gräsmattor, jordbruket och byggarbetsplatser. Dessa påverkar inte bara ytvattnet, utan lösnings- och insektsbekämpningsmedel kan också sakta sippra ned genom marken till vattentäkter djupt nedom jordytan.

De uråldriga förorenarna virus, bakterier och andra mikrober har vi alltjämt kvar. De orsakar barnförlamning [polio], förkylningar, influensor, leverinflammation, kräfta, nervfeber, salmonella, kolera, rödsot orsakad av amöbor, shigella [bakterien orsakar rödsot, d.v.s. dysenteri, en svår tarminfektion], ryggmärgsinflammation och andra åkommor. Många av dessa organismer kommer ut i vattenomloppet genom offentliga bad, avloppsbrunnar, utedass, rötningsfiltrering, dålig vattenrening och bristande renlighetsanläggningar. För det mesta går dessa att bemästra genom riktig rening och klorering. Trots allt det goda, som klor uträttat för att tygla mikroorganismer, kan det senare ge upphov till kroniska besvär. Kloret förenar sig med olika organiska kemikalier och ger upphov till kloroform och trehalogenerade metantyper, vilka kanske orsakar ateroskleros [slags åderförkalkning] och ändtarms-, tjocktarms- och urinblåsekräfta. Förhållandet mellan risker och fördelar med att tillsätta fluor till vattnet (för att förhindra tandröta) omdebatteras ännu.

Med tanke på den väldiga mängd föroreningar, som nu dagligen kommer in i vattenomloppet, klarar inte naturen av att rena det. Våra ansträngningar att rena vårt vatten har inte hållit jämna steg med vår förorening därav.

Förhoppningsvis kommer vi att uppleva flera nyskapande lösningar på vattenföroreningsbekymret. Det finns åtminstone tillvägagångssätt för att garantera rent dricksvatten genom vattenrenare i hemmen, om sådana behövs eller önskas. Men hur länge överlever vi, om vi fortsätter att förorena med nuvarande takt? Oavsett svaret på den frågan och vad vi än beslutar oss för, för att hushålla med Jordens tillgångar, har vi detta löfte från Gud: Vår utnyttjade Jord kommer att genomgå en jättelik omskapelse, varigenom de nedsmutsade världshaven kommer att bli historia, och endast klart och rent vatten kommer att strömma på den. ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer.... Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som rann från Guds och Lammets tron.” Uppenbarelseboken 21:1; 22:1.

________________________

¹ Undervisning i enkla huskurer, såsom vattenbehandling, ges tydligt och begripligt i boken Home Remedies: Hydrotherapy, Massage, Charcoal and Other Simple Remedies. Den går att köpa från Hope International för $9.95 plus porto. [Beställningsadress: Hope International, P.O. Box 220, Knoxville, IL 61448-0220, USA. Hemsida: www.hopeint.org. E-post: hope@hopeint.org.]

”Lider du av vattenbrist?

Våra kroppar behöver vatten. Som vuxen ska man dricka åtta glas per dag, vilket är cirka 1,8 liter. Men endast en av tio vuxna dricker tillräckligt mycket vatten, visar en engelsk undersökning.

   Kroppen består av 75 procent vatten, och nonchalerar vi det påverkar det oss både psykiskt och fysiskt. Åkommor som dålig matsmältning, förstoppning och allmän retlighet är vanliga vid vattenbrist.

Te, kaffe och läsk bygger upp ett lager av toxiner i kroppen, vatten hjälper oss att bryta ned det.” Aftonbladet, den 11. September, 2000, s. 31.

*******

Titlarna i denna serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan på Guds Makt.

För ytterligare upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:  

www.livingwater.no

www.endtime.net

www.stenshult.org

Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i folkhälsa.

Hälsonyckel 4

Hälsans Byggstenar 4

Måttlighet

”Och Herren Gud befallde mannen och sade: ’Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det, skall du döden dö.’” Första Moseboken 2:16-17.

Ordboken avgränsar [definierar] det underliga ordet ”abstemiousness” [det engelska namnet på denna skrift] som måttlighet eller återhållsamhet i mat och dryck. Vi har alla hört valspråket: ”Återhållsamhet i allt”. Vanligtvis åsyftas ”alla goda ting”. Förvisso kan vi icke stödja det måttliga bruket av heroin, måttlighet i äktenskapsbrott eller att hysa måttligt negativa hållningar som hat, trångsynthet eller lurendrejeri. En exakt definition på abstemiousness/måttlighet vore ”återhållsamhet (undvikande av ytterligheter) i det, som är nyttigt, och undvikande av det, som är skadligt.”

I den inledande Bibeltexten ger Gud oss regeln för måttlighet. På den vilar rätten till evigt liv. Adam och Eva skapades till Guds avbild och saknade fallenhet för själviskhetens tillfredsställelse och var därför av naturen självbehärskade och måttfulla. De hade ingen böjelse för ytterligheter. De skulle äta fritt, men måttligt, av alla träd i lustgården.  Men de skulle ej äta av ett bestämt träd – kunskapens träd på gott och ont. Gud ville, att de endast skulle uppleva det goda. Satan lät förstå, att de även borde ta reda på, vad en smula ondska skulle innebära. De misstrodde Gud och åt av den förbjudna frukten. De bröt mot hälsoregeln måttlighet och beslöt att övermåttan bruka det, som var nyttigt och likaså krydda med litet av det onda. Detta åsidosättande förändrade deras natur. Väl de gett efter för en självisk önskan, hade de öppnat omåttlighetens och slutligen dödens slussportar. Gud hade varnat dem: ”när du äter av det, skall du döden dö.’”

Om Gud i Sin stora kärlek och barmhärtighet ej hade gått emellan, skulle deras läge ha varit hopplöst. Gud hade en färdig plan i beredskap för den händelse ett dylikt nödläge skulle uppstå. Denna plan för att ej endast rädda Adam och Eva från den eviga döden, utan även alla deras efterkommande, är den röda tråden i hela Bibeln. Den är Guds sätt, att i mänskosläktet återställa samma slags fullständiga självbehärskning, som Adam och Eva ägde i begynnelsen. Den egenskapen besitter Jesus Kristus, Guds Son. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16. ”Och detta är vittnesbördet: Gud har gett oss evigt liv, och det livet finns i hans son. Den som har hans son har livet. Den som inte har Guds son har inte livet.” Första Johannesbrevet 5:11-12. Beviset för att en person har mottagit Guds Ande i Kristus beskrivs i Galaterbrevet 5:22-23: ”Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen.”

Vi kan sammanfatta det hittills sagda så här:

1. Måttlighet är det återhållsamma bruket av det nyttiga, medan man avhåller sig ifrån det skadliga.

2. Denna avhållsamhet kräver självbehärskning eller måttfullhet.

3. Måttfullhet är en gåva från Gud, som endast erhålls genom att man tar emot Kristus.

Alltså krävs det måttfullhet för att grundlägga en livsstil, som är i balans fysiskt, mentalt, socialt och andligt. När allt kommer omkring, går det ej att omsätta kunskap i verket, utan självbehärskning. Med mindre man har kraften, att förverkliga alla sina goda avsikter, är de föga värda.

Väl Guds kraft verkar i oss, förmår vi att måttfullt utöva det goda. Då undviker vi ytterligheter – ”för mycket/för litet”.

Frossande leder till en upprörd mage och/eller övervikt. För litet mat medför undernäring eller svält.

För mycket arbete innebär utmattning eller skada. För litet arbete leder till förtvining och svaghet.

Överdriven vila betyder svaghet och lättja. För litet vila utgör grogrunden för sinnesförvirring och uttröttning.

Vi behöver också en balanserad tillförsel av luft, vatten och solsken – ej för mycket och ej för litet.

Måttligheten skall styra inte bara våra fysiska hälsovanor, utan även livets mentala och sociala sidor. För mycket läsning, för mycket prat, för mycket tänkande, för mycket underhållning, för mycket idrott, för mycket TV, materialism och mode – allt detta kan överanstränga sinnets krafter och rent av medföra fysiska sammanbrott någonstans i kroppen, om de ej tyglas. Man kan även säga, att dessa saker, på sätt och vis, är berusande, när de går till överdrift. Vi känner till uttrycken ”fastnaglad vid TV-rutan” och ”idrottsfantast” (ett annat ord för -fanatiker). Dessa exempel åskådliggör, hur hela tillvaron kan bli obalanserad och sinnet till en del berusat eller förvridet av överstimulering. Bibeln lär oss: ”det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta.” Filipperbrevet 4:8. Detta motmedel skulle tvivelsutan bota åtskilliga av mänsklighetens mentala och sociala åkommor.

Vardagsbruk av alkohol, tobak och koffein (förutom sällsynta fall av medicinering) för inget gott alls med sig och har visat sig utlösa många farliga biverkningar, beroende på hur de används. Var och en ingår, i viss grad, ibland de huvudmisstänkta bidragande orsakerna till den väldiga utbredningen av försämringssjukdomar – ledgångsinflammation, benskörhet, kräfta [cancer], för högt blodtryck, sockersjuka [diabetes], övervikt, o.s.v. De spelar också en roll vid våldsamheter, olyckor och eldsvådor. Bruket härav leder nästan alltid till någon grad av beroende. Förutom att de skadar kroppen, är detta beroende mentalt och socialt menligt, då (miss)brukaren undermedvetet är skolad till att ha dem som kryckor. Uppövningen av den viktiga förmågan, att lösa frågeställningar och klara av vardagens utmaningar, hämmas i lika stor omfattning, som den kemiska kryckan tas till som ett ersättningsmedel. Allt, som brukaren behöver göra, för att upptäcka hur beroende han är härav, är att sluta att använda dem.

Olagliga droger borde förkastas av samma orsaker. De för med sig ytterligare en nackdel: Moralisk skuld och tänkbart myndighetsstraff. Till och med apotekens receptbelagda mediciner borde undvikas. De har alltid biverkningar, utför ofta inte sin uppgift och vanligen förekommer det säkrare alternativa botemedel, som går att använda i stället.¹

Stundom är starka mediciner den mindre onda av två dåliga saker, varvid deras bruk är försvarbart. Innan något bättre påträffas, kan de behöva användas.

Medan vi gör väl i, att äta sparsamt av all mat, måste vi vara ännu återhållsammare vad beträffar viss föda. Amerikanska Senatens Utvalda Utskott för Näring och Människans Behov utfärdade 1977 dessa rekommendationer till alla amerikaner:

1. Ät mindre socker och sötsaker. 2. Intag mindre fett och kolesterol. 3. Förbruka mindre salt. 4. Ät mera frukt, grönsaker och stärkelse. 5. Bibehåll normal kroppsvikt.

I praktiken innebär dessa föreskrifter, att vi skall äta mindre raffinerad, fabriksframställd mat, och mindre djurprodukter av alla sorter. En i grunden vegetarisk kost – mestadels bestående av naturliga, enkla födoämnen förtärda i nog stor mängd för att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt – är idealet.

Vissa tillsatser i maten, irriterande kryddor, smaktillsatser, vinäger, bakpulver och soda skulle också undvikas, då de upprör magen och/eller nervsystemet.

I Sverige tog regeringen ställning 1995 då man fastställde den Nationella Handlingsplanen för Nutrition (Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet, 1996). Delmålen i denna handlingsplan var att öka konsumtionen av kostfiber, minska konsumtionen av fett, säkerställa att livsmedlen inte innehåller främmande ämnen eller smittämnen som medför hälsorisker samt främja amning.

Återhållsamhet och måtta skapar också trygghet. De flesta olyckor orsakas antingen av lagbrott, den mänskliga faktorn (felbedömningar), eller farliga förhållanden. Nästan alla bilolyckor ginge att förhindra, om ingen alkohol användes, bilbälten brukades, lagar åtlyddes och fordon hölles i gott skick. Utanför huset är de stora riskområdena trädgården, gångar och trappor, vägar, maskiner och vatten. Inuti huset bör vi betrakta leksaker, lättantändliga kläder, eldhärdar, elektricitet, mediciner, kemikalier och div. köksapparater och -tillbehör som möjliga faror. Visst stämmer det gamla talesättet: ”Ett gram förebyggande åtgärder är värt ett kilo botande åtgärder.”

En av de stora skillnaderna mellan människor och djur är sättet, varpå våra beteendemönster uppstår. Huvuddelen av djurens handlingar sker genom instinkt. Djuren ärver dessa kunskaper och beteenden. Inlärningsförmågan skiljer sig avsevärt mellan djurarterna.

I motsats härtill har människan få instinkter, ehuru böjelser ärvs. De flesta av våra handlingar sker därför att vi lärt oss dem. Genom olika inlärningsprocesser lägger vi oss till med vanor. Det är bekvämt med vanor, eftersom väl vi skaffat oss dem, behöver vi inte fundera över varje liten sak vi gör. De kan också vara ett besvär, om man ogillar dem, eller söker att ändra på dem. Somliga vanor är svåra att bli av med. Det är lättare, att lära sig goda vanor, än att bli av med dåliga.

Varje gång vi handlar eller tänker, träder en nervbana i hjärnan i funktion. Dessa banor blir beständiga delar av hjärnan och stärks ju mera de sätts i funktion. För att sluta med en vana, måste man sätta nervbanan ur funktion. Det görs på två sätt. När man säger ”nej” till vanan, börjar det bildas hämmande nervfibrer i den gamla nervbanan, varigenom vanan försvagas. Genom att sedan ersätta den gamla vanan med en ny, formas en ny nervbana. Den fungerar som en annan vägsträckning, där styrkan hos den gamla vanan kan dirigeras. Trots att den försatts ur funktion, finns den gamla nervbanan kvar. Därför är det lätt, att åter sätta den i funktion, om man återgår till sin gamla vana.

För att sluta med en vana, måste man alltså vara bestämd. Vackla inte och var ej obeslutsam. Annars sätts bara de hämmande och de retande nerverna igång samtidigt. Var ståndaktig i stället. Svältföd den gamla vanan och börja att ge en ny mat. Koncentrera Dig på en positiv ersättning, så slipper Du att lägga ned så mycken kraft på att bekämpa det negativa. Ersätt, till exempel, rökning med djupa andetag eller vattendrickning. Varje gång Du känner röksuget, andas djupt eller drick vatten. Fast viktigast är att bestämma sig. Stärks uppbyggliga livsstilsvanor, försvagas de nedbrytande. Exempelvis är ett bra motionsprogram ett av de bästa medlen mot rökning. Goda vanor bruka ge flera goda vanor, och ovanor föder ovanor. ”Kaka söker maka...”

Vänta Dig vanskligheter, när Du söker att utplåna en ful ovana. Var redo för den stund, när den gamla vanan troligen kommer att pocka på uppmärksamheten. Planera framåt. Repetera i sinnet, hur Du skall bemästra den. Försök att undvika lägen, där vanan kan väckas. Gör inga undantag. Kom ihåg, att ett undantag åter sätter den vilande vanan i funktion. Var ärlig angående Dina svagheter. Erkänn dem, men grubbla inte på dem. Koncentrera Dig på det positiva och uppöva och stärk ofta de goda vanor Du önskar behålla.

Låt oss minnas, att äkta självbehärskning är en gudagåva, som endast erhålls genom Kristus. Jesus sade: ”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom, bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra.” Johannesevangeliet 15:5. I detta liv finner vi oss ofta stå vid vägs ände. Men i Gud äger vi en oändlig resurskälla. Den är så väldig, att aposteln Paulus kunde säga: ”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.” Filipperbrevet 4:13.

¹ Följande böcker beskriver bruket och tillämpningen av enkla och riskfria alternativa botemedel i vanliga mediciners ställe [priset, i USA-dollar, anges omedelbart efter titeln]:

Home Remedies, $9.95, beskriver  drygt 50 naturenliga botemedel och hur de används, för att behandla över 60 vanliga åkommor, från bölder till kikhosta.

Natural Remedies, $6.95, beskriver över 50 sorters ohälsa och förordar en naturlig bot för dem alla.

  More Natural Remedies, $6.95, beskriver mer än 45 sjukdomar och deras naturmässiga botande.

Dessa och andra hälsoskrifter [på engelska] finns att tillgå från följande adress:

         Hope International

         P.O. Box 220

         Knoxville, IL 61448-0220

         USA

                [Hemsida: www.hopeint.org/

 E-post: hope@hopeint.org

      Porto och expedition tillkommer.]

*******

Titlarna i denna serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan på Guds Makt.

För ytterligare upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta: 

www.livingwater.no

www.endtime.net

www.stenshult.org

Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i folkhälsa.