Bibelläsningar för Familjekretsen. 151. Löften till dem, som segrar

Bibelläsningar för Familjekretsen

151. Löften till dem, som segrar

1. Vilket omfattande löfte ges till segrarna?

”Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” Uppenbarelseboken 21:7.

2. Vad måste vi övervinna, för att få segervinnarens lön?

”Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.” Romarbrevet 12:21. ”Ty allt som är fött av Gud besegrar världen”. Första Johannesbrevet 5:4.

3. Vad måste vi alltså utöva, för att löftet skall gälla oss?

”{M}en gudsfruktan är på allt sätt nyttig, eftersom den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande”. Första Timoteusbrevet 4:8. {Originalet: ”gudaktigheten”.}

4. Vem allena kan vinna seger?

”Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son?” Första Johannesbrevet 5:5.

5. Genom vilka medel iståndsätts vi, att vinna seger?

”{D}etta är den seger som har besegrat världen: vår tro.” Första Johannesbrevet 5:4. ”De övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.” Uppenbarelseboken 12:11.

6. Vem ger kraft till segervinning?

”Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.” Första Korintierbrevet 15:57. ”Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.” Romarbrevet 8:37.

7. Vad är ett ändamål med de löften, som ges i Bibeln?

”Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen.” Andra Petrusbrevet 1:4.

8. Vad är ett av Guds största löften till oss?

”Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet.” Första Johannesbrevet 2:25.

9. Uppräkna några av de dyrbara ting, vilka lovas segervinnaren.

a. Han skall äta av livets träd. Uppenbarelseboken 2:7.

b. Han ”skall inte skadas av den andra döden.” Vers 11.

c. Han skall få äta av det dolda mannat samt få en vit sten och ”på den är skrivet ett nytt namn”. Vers 17.

d. Han skall iföras vita kläder, och hans namn ”skall aldrig stryka{s} ut... ur livets bok”. Uppenbarelseboken 3:5.

e. Han skall få sitta med Kristus på Hans tron. Vers 21.

f. Han skall ”få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom.” Jakobsbrevet 1:12.

10. Har någon av dem, som i gångna tider eftersträvat att uppnå dessa löften, ännu kommit i besittning av dem?

”Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat.” Hebréerbrevet 11:39.

11. När skall dessa löften förverkligas?

”Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja.” Hebréerbrevet 10:36, 37.

12. Vilken förmaning bör vi iaktta, som ser tiden nalkas för löftenas uppfyllelse?

”Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom”. Andra Petrusbrevet 3:14.

13. Vad blir deras tillstånd, på vilka löftena förverkligas?

”Och han {Gud} skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’” Uppenbarelseboken 21:4. ”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna.” Uppenbarelseboken 7:9. Läs även verserna 11, 12.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 150. Karaktärsutveckling

Bibelläsningar för Familjekretsen

150. Karaktärsutveckling

1. Vad är alla människor av naturen?

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Romarbrevet 3:23. Läs även verserna 10-12.

2. Hur kan en människa förändras till sin natur?

”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” Andra Korintierbrevet 5:17.

3. Vad vill det säga, att vara i Kristus?

”Låt oss leva värdigt, det hör dagen till, inte i utsvävningar och fylleri, inte i otukt och lösaktighet, inte i strid och avund. Nej, ikläd er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.” Romarbrevet 13:13, 14; Galaterbrevet 5:24.

4. Vilka gärningar är köttsliga?

”Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant.” Galaterbrevet 5:19-21.

5. Vilka är Andens frukter?

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³ trohet, mildhet och självbehärskning.” Verserna 22, 23.

6. Vad är de, som behärskas av Guds Ande?

”Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.” Romarbrevet 8:14.

7. Vad kan vi förvänta oss, sedan vi blivit Guds barn?

”Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är.” Första Johannesbrevet 3:2.

8. Vad gör den, som har detta hopp?

”Och var och en som har detta hopp till honom renar sig, liksom han [Kristus] är ren.” Vers 3.

9. Är fullkomlighetsläran framställd i Bibeln?

”Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende.” Jakobsbrevet 1:4.

10. Är man fullkomligt, så snart som man har erhållit de första grunderna av Kristi lära?

”Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet.” Hebréerbrevet 6:1.

11. Hur kan vi uppnå fullkomligheten?

”Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus.” Andra Petrusbrevet 3:18.

12. Hur går det till, att växa till i nåden?

”Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor.” Andra Petrusbrevet 1:5-8.

13. Varför fordrar Kristus allt detta av Sina efterföljare?

”Ty han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara.” Efésierbrevet 5:27.

14. Vad måste den kristne ha, för att kunna växa till?

”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning”. Första Petrusbrevet 2:2. Denna mjölk är Guds Ord.

15. Vad måste detta ord bli för oss?

”Dina ord kom och jag åt dem, ja, ditt ord blev mitt hjärtas fröjd och glädje, ty jag är uppkallad efter ditt namn, Herre, härskarornas Gud.” Jeremia 15:16.

16. Vad mer behöver vi, för att utveckla en god karaktär?

”Men ni, mina älskade, skall uppbygga varandra på er allra heligaste tro. Be i den helige Ande.” Judasbrevet 20.

17. Vilken fördel kan vi dra av bönen i detta verk?

”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.” Jakobsbrevet 1:5.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 149. Ödmjukhet

Bibelläsningar för Familjekretsen

149. Ödmjukhet

1. I vilket ljus betraktas högmod av den, som fruktar Herren?

”Att frukta Herren är att hata det onda. Högfärd, högmod, ett ont leverne och en falsk mun, det hatar jag.” Ordspråksboken 8:13.

2. Vilken inverkan har hjärtats högmod på dem, som hyser det?

”Ditt hjärtas övermod har bedragit dig, där du sitter bland bergsklyftorna i din höga boning och säger i ditt hjärta: ’Vem kan störta mig ner till jorden?’” Obadja 3.

3. På vad sätt bedrog de högmodiga fariséerna sig själva?

”Då sade han: ’Ni hör till dem som vill framstå som rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan. Ty det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud.” Lukasevangeliet 16:15.

4. Vad sade Frälsaren om dem, som upphöjer sig själva i sitt hjärtas stolthet?

”Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.’” Lukasevangeliet 14:11.

5. Vad sade Han till Sina lärjungar, då de tvistade ibland sig själva om, vem som skulle vara störst?

”Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: ’Om någon vill vara den förste skall han vara den siste av alla och allas tjänare.’” Markusevangeliet 9:35.

6. Hur belyste Han sann ödmjukhet för Sina lärjungar?

”Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem och sade:... Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket.” Matteusevangeliet 18:2-4.

Anm.: ”Ödmjuk” sägs om den, som ringa aktar sitt eget värde, sina egna gåvor eller förtjänster, och i sitt väsende, i tal eller skrift ådagalägger eller visar ett sådant tänkesätt.” –Dalin. ”Ödmjukhet består i, att göra ringa fordringar, att vara villig till att åsidosätta våra rättigheter, att inta en ringare plats, än vi har rättighet till. Den fordrar dock inte, att vi skall undervärdera oss själva. Vår Frälsares ödmjukhet var fullkomlig, dock hade Han ett rätt begrepp om Sin egen storhet.” – Webster.

”Ödmjukhet liknar ett träd, som växer allt högre och högre, ju djupare ned i jorden det skjuter sina rötter; det utbreder sina grenar mer, står mera fast och varar längre. Varje tum det skjuter nedåt i jorden, är liksom ett järnband, som håller det hela fast.” – Biskop Taylor.

7. Till vem ibland dem, som bekänner sig att älska Herren, skall Han se ned i nåd?

”Jag skådar ner till den som är betryckt och har en förkrossad ande, och till den som fruktar mitt ord.” Jesaja 66:2.

8. Hos vem skall Herren bo?

”Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan.” Jesaja 57:15.

9. Hur handlar Gud mot de högmodiga, på samma gång som Han upphöjer de ödmjuka?

”Men större är nåden han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.” Jakobsbrevet 4:6.

Anm.: En rimlig orsak, varför Herren har behag till de ödmjuka, är att denna dygd uppenbarar en människas visdom (Ordspråksboken 11:2), och den vise mannen säger på ett annat ställe, att Herren har inte behag till dårar. Predikaren 5:3. Med andra ord: Den person, som har förstånd nog till att inta en ringa plats och inte vara för framstående, visar därmed så mycken klokhet, att hans Herre kan anförtro honom Sina nådegåvor utan fruktan för, att han skall bli stolt över dem.

10. Vilka är särskilt framstående exempel på ödmjukhet?

a. Kristus. ”Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.” Jesaja 53:7. Läs även Matteusevangeliet 11:29; 21:5.

b. Mose. ”Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.” Fjärde Moseboken 12:3.

11. Vad skall Herren göra för dem, som ödmjukar sig själva?

”Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne.” Första Petrusbrevet 5:6.

12. Hur skall det gå med de högfärdiga, när Herren slutligen skall upphöja de ödmjuka till härlighet?

”Ty Herren Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat”. Jesaja 2:12.

13. Vad skall Herren ge de ödmjuka?

”Ty Herren gläds över sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.” Psaltaren 149:4. ”Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.” Matteusevangeliet 5:5.

14. Vem allena skall då vara upphöjd?

”Människornas stolthet skall slås ner och männens högmod förödmjukas. Herren ensam skall vara upphöjd på den dagen”. Jesaja 2:17.

Våra ord

”Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.” Lukasevangeliet 6:45.

”Tungan har makt över död och liv”. Ordspråksboken 18:21.

”Den som vaktar sin mun och sin tunga bevarar sitt liv för svårigheter.” Ordspråksboken 21:23.

”Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift” – endast Guds nåd förmår att styra den. Jakobsbrevet 3:8.

”Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.’” Matteusevangeliet 12:36, 37.

En ond tungas ord.	En god tungas ord.
Svek och orätt. Psaltaren 10:7.	Kärlek. Ordspråksboken 31:26.
Bedrägeri. Jeremia 9:8.	Sanning. Psaltaren 15:2.
Ett skarpt svärd. Psaltaren 57:5.	Vishet och rätt. Psaltaren 37:30.
Huggormars gift. Romarbrevet 3:13.	Läkedom. Ordspråksboken 12:18.
Hädelser. Lukasevangeliet 22:65.	Mildhet. Ordspråksboken 15:1.
Smicker. Psaltaren 12:3-5.	Trohet. Första Petrusbrevet 2:22.
List. Ordspråksboken 4:24.	Nåd. Lukasevangeliet 4:16.
Ränkfullhet. Ordspråksboken 10:31.	Dyrbara pärlor. Ordspråksboken 20:15.
Skamligt tal. Kolosserbrevet 3:8.	Djupa vatten. Ordspråksboken 18:4.
Stort väsen. Jakobsbrevet 3:5.	En honungskaka. Ordspråksboken 16:24.
Förtal. Psaltaren 101:5.	En livets källa. Ordspråksboken 10:11.
En värld av orätt. Jakobsbrevet 3:6.	Ett utsökt silver. Ordspråksboken 10:20.
Helvetets glöd. Jakobsbrevet 3:6.	Ett livets träd. Ordspråksboken 15:4.

Psalmistens bön.

”Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig, Herre, min klippa
och min återlösare.” Psaltaren 19:15.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 148. Sann Visdom

Bibelläsningar för Familjekretsen

148. Sann Visdom

1. Kan man för högt uppskatta visdom och förstånd?

”Förvärva vishet, förvärva förstånd för allt du äger.” Ordspråksboken 4:7.

2. Hur rik på värde är den i jämförelse med jordiska skatter?

”Den är dyrbarare än pärlor. Allt härligt du äger går ej upp mot den.” Ordspråksboken 3:15.

3. Vilka välsignelser medför sann visdom?

”Håll den högt, så skall den upphöja dig. Den ger dig ära, när du griper om den. En skön krans
skall den sätta på ditt huvud, en ärekrona skall den räcka dig.” Ordspråksboken 4:8, 9.

4. Från vem erhålls all visdom?

”Ty det är Herren som ger vishet, från hans mun kommer kunskap och förstånd.” Ordspråksboken 2:6.

5. Hur kan man få visdom?

”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.” Jakobsbrevet 1:5.

6. Vad måste åtfölja vår bön, om vi skall erhålla det vi ber om?

”Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något av Herren”. Verserna 6, 7.

7. Vad är vishetens begynnelse eller första grunder?

”Att frukta Herren är början till vishet, ett gott förstånd får alla som handlar därefter. Hans lov varar i evighet.” Psaltaren 111:10.

8. Vad har Frälsaren lovat dem, som håller Hans ord?

”Jesus svarade: ’Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.” Johannesevangeliet 14:23.

9. Vad blir följden av denna förening med Gud?

”Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud.” Första Korintierbrevet 2:10.

10. Vad är innefattat i dessa djup?

”Hur stora är inte dina verk, Herre! Hur djupa är inte dina tankar.” Psaltaren 92:6.

11. Hur långt kan vi lära känna Guds vilja angående oss?

”{U}tan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” Romarbrevet 12:2.

12. Vilket utseende har den, som sålunda blivit hedrad av Gud?

”Vem är lik den vise, och vem kan förklara saker och ting? Visheten gör människans ansikte ljust, det stränga i hennes uppsyn förvandlas.” Predikaren 8:1.

13. Hur många slags visdom finns det?

”Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss.” Första Korintierbrevet 2:6, 7.

14. Hur betraktar Gud denna världs vishet?

”Ty den här världens visdom är dårskap inför Gud.” Första Korintierbrevet 3:19.

15. Vad är beskaffenheten hos den vishet, som kommer från Gud?

”Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig.” Jakobsbrevet 3:17.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 147. Gästfrihet

Bibelläsningar för Familjekretsen

147. Gästfrihet

1. Förmanas vi i Skriften till, att öva gästfrihet?

”Glöm inte att visa gästfrihet”. Hebréerbrevet 13:2. ”Var gästfria mot varandra”. Första Petrusbrevet 4:9. ”Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.” Tredje Moseboken 19:34.

2. På vilka grundsatser vilar gästfriheten?

Vänlighet, frikostighet och kärlek.

3. Enär alltså gästfriheten kommer av kärlek till medmänniskan, vilken lag uppfylls genom dess utövande?

”Kärleken gör inte något ont mot sin nästa. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.” Romarbrevet 13:10. Se även Galaterbrevet 5:13, 14.

4. Vilken lag åsyftas på detta ställe?

”Dessa bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär, och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du skall älska din nästa som dig själv.” Romarbrevet 13:9.

5. Varför åläggs vi, att utöva gästfrihet mot främlingar?

”Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud.... han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. Också ni skall älska främlingen”. Femte Moseboken 10:17-19.

6. Kan Du bevisa, att den är nödvändig för utvecklingen av en kristlig karaktär?

”Men att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.” Jakobsbrevet 1:27.

7. Vilka förmanas, att visa gästvänlighet?

”Så förmanar jag nu er, bröder,... Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek.... Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet.” Romarbrevet 12:1, 10, 13. ”Till ’församlingsänka’ skall den utses som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. Hon skall vara känd för att ha... visat gästfrihet... hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott.” Första Timoteusbrevet 5:9, 10. ”Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till.” Predikaren 12:13.

8. Men är inte predikanter fritagna från denna skyldighet?

”En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri”. Första Timoteusbrevet 3:2. ”Församlingsledaren skall... vara... gästfri”. Titusbrevet 1:7, 8.

9. Vilka bör vi visa gästvänlighet?

”Var gästfria mot varandra”. Första Petrusbrevet 4:9. ”Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.” Galaterbrevet 6:10.

10. Bör gästvänlighet utövas mot dem, som är våra fiender?

”Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka.” Romarbrevet 12:20.

11. Vad gör den, som gör skillnad mellan rika och fattiga?

”Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor. Anta att det vid er sammankomst kommer in en man i vackra kläder och med guldring på fingret och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då ser till den vackert klädde och säger: ”Var så god och sitt, här är en bra plats,” men till den fattige: ”Du kan stå där” eller: ”Sätt dig vid mina fötter”, har ni då inte kommit i strid med er själva och blivit domare som dömer partiskt?” ”Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd”. Jakobsbrevet 2:1-4, 9.

12. I vilken anda bör vi visa gästfrihet?

”Var gästfria mot varandra utan att klaga.” Första Petrusbrevet 4:9. ”Älskade broder, du visar dig trofast i allt vad du gör för bröderna, också för dem som är främlingar.” Tredje Johannesbrevet 5. ”Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp
till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna.” Första Korintierbrevet 13:3.

13. Vem ärar vi, när vi visar någon gästvänlighet?

”Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” Matteusevangeliet 25:40.

14. Vad talade Frälsaren om vid detta tillfälle?

”Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.” Verserna 35, 36.

15. Vilka välsignelser erfar de, som utövar gästfrihet?

”Det är saligare att giva än att taga.’” Apostlagärningarna 20:35. ”Den frikostige blir rikligen mättad, den som vederkvicker andra blir själv vederkvickt.” Ordspråksboken 11:25. ”Den som unnar andra gott blir välsignad, för han delar sitt bröd med den fattige.” Ordspråksboken 22:9.

16. Vilken inverkan har en sådan handling mot en fiende?

”Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud.” Romarbrevet 12:20.

17. Skall de, som visar gästvänlighet, få någon belöning?

”Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön. Och den som tar emot en rättfärdig man därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdig mans lön. Och den som ger en av dessa små en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge – amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön.’” Matteusevangeliet 10:41, 42.

18. Skall den gästvänlige förlora någonting här i livet?

”Den som ger åt den fattige skall inget sakna”. Ordspråksboken 28:27. ”Den som ömmar för den fattige lånar åt Herren och får lön av honom för det goda han har gjort.” Ordspråksboken 19:17. ”Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.’” Lukasevangeliet 6:38.

19. Ge några bibliska exempel på gästvänlighet.

Abraham: Första Moseboken 18:2-8; Reguel: Andra Moseboken 2:20; två lärjungar: Lukasevangeliet 24:28; Publius: Apostlagärningarna 28:7; Lot: Första Moseboken 19:1-3. Läs även Första Konungaboken 17:8-16; Job 31:32.

20. Vad skall bli de gästvänligas slutliga belöning?

”Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig.” Matteusevangeliet 25:34, 35.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 146. Upphöjelse

Bibelläsningar för Familjekretsen

146. Upphöjelse

1. Vem är upphöjd över allting?

”Ty du, Herre, är den Högste över hela jorden, högt upphöjd över alla gudar.” Psaltaren 97:9. ”Visa din höghet över himlarna, Gud, och din härlighet över hela jorden.” Psaltaren 57:6.

2. Varför är Han värdig denna upphöjelse?

”Du ensam är Herren. Du gjorde himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara, jorden och allt som är på den, haven och allt som är i dem, och du håller dem alla vid liv. Himlens härskara tillber dig.” Nehemja 9:6.

3. Till vad har Gud upphöjt Kristus?

”Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud med sin högra hand upphöjt som hövding och frälsare”. Apostlagärningarna 5:30, 31.

4. Vem skall Gud upphöja?

”{V}ar och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.” Matteusevangeliet 23:12.

5. Vad måste alltså föregå upphöjelse?

”{Ö}dmjukhet föregår ära.” Ordspråksboken 15:33.

6. Vad är källan till all verklig ödmjukhet?

”Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst”. Första Korintierbrevet 13:4.

7. Vad är alltså nödvändigt, för att vi skall bli upphöjda?

”Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket.” Matteusevangeliet 18:4.

8. Vad ger Gud oss understundom, för att bevara oss från självupphöjelse?

”Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.” Andra Korintierbrevet 12:7.

9. Med vilka medel kan vi övervinna självupphöjelse eller högmod?

”De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus”. Andra Korintierbrevet 10:4, 5.

10. Vilka är dessa stridsvapen?

Sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, fridens skor, trons sköld, frälsningens hjälm, Andens svärd. Efésierbrevet 6:13-17.

11. Vad föranledde Satans fall, som sedermera blev upphov till synden och allt ont i världen?

”Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ’Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste.’” Jesaja 14:12-14.

12. Vad är det mest överraskande exemplet på självupphöjelse inom den mänskliga historiens annaler?

”Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” Andra Tessalonikerbrevet 2:3, 4.

Anm.: Satan upphöjde sig över Guds änglar och önskade, att vara jämlik Kristus; men ”syndens människa”, påvedömet, har gått längre än så och sökt, att upphöja sig över världsalltets Gud, genom att förege sig ha förändrat Hans eviga och oföränderliga lag. Danielsboken 7:25. Se läsningen om Sabbatens förvanskning.

13. Vad blir högmodets slut?

”Ty Herren Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat”. Jesaja 2:12.

14. Till vad skall den ödmjuke bli upphöjd?

”Vänta på Herren och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet.” Psaltaren 37:34.

Församlingen

Den är Guds egendom. Första Timoteusbrevet 3:15.

I. Dess uppkomst

1. Den blev grundlagd av Kristus. Matteusevangeliet 16:16-19.

2. Den grundlades på profeterna och apostlarna. Efésierbrevet 2:20.

3. Kristus är grunden och huvudhörnstenen. Efésierbrevet 2:20; Första Korintierbrevet 3:11.

II. Dess sammansättning

1. Kristus är huvudet. Efésierbrevet 1:22.

2. De heliga utgör kroppen och lemmarna. Första Korintierbrevet 12:27.

3. Apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Efésierbrevet 4:11.

4. Verksamma krafter, gåvor att bota de sjuka, att undsätta behövande, att styra och att tala med tungor. Första Korintierbrevet 12:28.

5. Guds Ande är det förenande bandet. Första Korintierbrevet 12:13.

III. Dess förhållande till Kristus

1. Han har köpt den med Sitt blod. Apostlagärningarna 20:28.

2. Han har helgat och renat den. Efésierbrevet 5:26, 27.

3. Den är undergiven Kristus. Efésierbrevet 5:34.

IV. Dess ändamål

1. Avseende medlemmarna: a) Ömsesidig uppbyggelse. Romarbrevet 14:19. b) Att bistå varandra. Romarbrevet 15:1. c) Att lära och förmana varandra. Kolosserbrevet 3:16. d) Att uppmuntra varandra. Hebréerbrevet 10:24, 25.

2. Avseende de oomvända. a) Att vara jordens salt och ljus. Matteusevangeliet 5:13-16. b) Att vara sanningens pelare och grundfäste. Första Timoteusbrevet 3:15. c) Att evangelisera världen. Matteusevangeliet 28:18-20.

3. Avseende den kommande evigheten. a) Att kungöra genom världsalltet Guds mångfaldiga vishet. Efésierbrevet 3:10. b) Att tjäna och ära Gud. Uppenbarelseboken 7:14, 15.

V. Dess inbördes tillstånd

1. Enhet. Romarbrevet 12:5; Första Korintierbrevet 10:17; Galaterbrevet 3:28; Efésierbrevet 4:4; Första Korintierbrevet 1:10.

2. Gemenskap. Filipperbrevet 2:1-6; Johannesevangeliet 13:34.

3. Dess plikter. Romarbrevets tolfte kapitel.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 145. Underdånighet

Bibelläsningar för Familjekretsen

145. Underdånighet

1. Vem är vi skyldiga obetingad underdånighet?

”Underordna er därför Gud.” Jakobsbrevet 4:7.

2. Varför är vi förpliktigade, att vara Gud underdåniga?

”Så säger Herren, Israels Helige, som också är hans Skapare:…. Det är jag som har gjort jorden och skapat människorna på den…. Och det finns ingen Gud utom mig, jag, en rättfärdig Gud som frälsar, ingen utom mig. Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan.” Jesaja 45:11-22.

3. I vad består denna underdånighet?

”Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus”. Andra Korintierbrevet 10:4, 5.

4. Med vad skall den vara uppfylld, som är Gud undergiven?

”Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt”. Kolosserbrevet 1:9.

5. Vad är Guds vilja?

”Detta är Guds vilja: att ni helgas”. Första Tessalonikerbrevet 4:3. ”Då nu Kristus har lidit till kroppen, skall också ni beväpna er med samma sinne. Ty den som får lida till kroppen har slutat synda, så att han den tid som är kvar inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja.” Första Petrusbrevet 4:1, 2.

6. Vad fullbordas i oss, när vi inte lever efter köttet?

”Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.” Romarbrevet 8:4.

7. Hur vandrar eller uppför sig alltså den människa, som är Gud undergiven?

Hon vandrar efter Anden, dvs. hon frambringar Andens frukter (Galaterbrevet 5:22-24). Med andra ord uppfyller hon lagens rättfärdighet, som är Guds vilja. Första Petrusbrevet 4:2.

8. Vad måste vi underkuva?

”Utan jag tuktar min kropp och kuvar den”, Reformations-Bibeln. Första Korintierbrevet 9:27. ”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst.” Romarbrevet 12:1. ”Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus”. Andra Korintierbrevet 10:5. ”Så prisa därför Gud i er kropp och i er ande, som tillhör Gud.” Första Korintierbrevet 6:20, Reformations-Bibeln.

9. För vilken kroppslem fordras stor vaksamhet, tillika med Guds nåd och hjälp, för att kunna underkuva den?

”Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift.” ”Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp.” Jakobsbrevet 3:8, 2.

10. Vad är den undergivnes bön?

”Ske din vilja”. Matteusevangeliet 6:10.

11. Vilket skönt exempel på underdånighet har Kristus lämnat åt oss?

”{Ö}dmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.” Filipperbrevet 2:8. ”Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort
till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.” Jesaja 53:7. Läs även Matteusevangeliet 27:26-50, som beskriver Jesu förhör inför Pilatus samt Hans korsfästelse.

12. Vilken annan överhet måste vi vara underdåniga?

”Ni känner Stefanas familj och vet att de är Akajas förstlingsfrukt och att de har ställt sig själva till de heligas tjänst. Rätta er därför efter sådana och alla dem som tar del i det arbetet.” Första Korintierbrevet 16:15, 16. ”Lyd era ledare och rätta er efter dem”. Hebréerbrevet 13:17.

Anm.: Att Hebréerbrevet 13:17 åsyftar församlingsföreståndare, ses av den sjunde versen i samma kapitel, och även från vad, som följer efter vers 17.

13. Varför bör vi vara församlingsledarna underdåniga?

”{T}y de vakar över era själar och skall avlägga räkenskap. Se till att de kan göra detta med glädje och inte med tungt hjärta, för det skulle inte vara lyckligt för er.” Hebréerbrevet 13:17.

14. Vad sägs om, att vara världsliga makter och myndigheter underdånig?

”Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare”. Titusbrevet 3:1.

15. Varför fordras detta av oss?

”Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom. Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva.” Romarbrevet 13:1, 2. ”Underordna er varje myndighet för Herrens skull…. Ty det är Guds vilja”. Första Petrusbrevet 2:13-15.

16. Menar Petrus med det, att vi skall vara mänskliga förordningar lydiga, även när dessa är i strid med Guds uttryckliga befallningar?

Låt Petrus själv svara: ”’Man måste lyda Gud mer än människor.” Apostlagärningarna 5:29. ”Men Petrus och Johannes svarade dem: ’Döm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud?” Apostlagärningarna 4:19.

17. Vilket skönt exempel har vi på lydnad mot Gud hellre, än människor?

De tre männen i den brinnande ugnen. Danielsbokens tredje kapitel.

18. Vad menas då i verkligheten med att vara världsliga myndigheter och mänskliga förordningar undergiven?

”Dessa bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär, och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du skall älska din nästa som dig själv.” Romarbrevet 13:9.

Anm.: Människans plikter under ett lands myndigheter avser endast myndigheterna och deras tjänstemän. Det, som Kristus säger: ”’Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud’” {Matteusevangeliet 22:21}, har för evigt åtskilt det, som tillhör Gud, från det, som tillhör myndigheterna. Människans alla plikter innefattas i de Tio Buden. Och enär de fyra första buden inte alls nämns i citatet från Paulus, kan vi säkert dra slutsatsen, att ingen av de plikter, som omfattas av de fyra första buden, kan mänskliga myndigheter fordra av oss.

19. I vilket förhållande står vi till varandra, när det gäller undergivenhet?

”Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra.” Första Petrusbrevet 5:5.

20. Vilket skäl kunde man ge för det?

Undergivenhet utvecklar ödmjukhet, en kristlig dygd av stort värde. Det är de ödmjuka, som Herren ger nåd och som Han i sinom tid skall upphöja. Verserna 5, 6.

21. I vilket förhållande bör en hustru stå till sin man?

”Ni hustrur, underordna er era män”. Kolosserbrevet 3:18.

22. I vad består denna undergivenhet?

”{A}tt älska man och barn, att leva anständigt och rent, att vara husliga och goda och underordna sig sina män, så att Guds ord inte smädas.” Titusbrevet 2:4, 5.

23. Tillåter denna underdånighet mannen, att äga godtycklig makt över hustrun?

”Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem.” Kolosserbrevet 3:19 ”Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den”. Efésierbrevet 5:25.

24. Hur långt bör en hustru vara sin man underdånig?

”Ni hustrur, underordna er era män, såsom tillbörligt är i Herren.” Kolosserbrevet 3:18, kursivt ur originalet; alltså på ett i Herren passande vis. Hon skall  inte gå med på vad som helst, utan familjelivet skall föregå enligt kristna riktlinjer!

25. I vad bör barn vara sina föräldrar undergivna?

”Ni barn, lyd era föräldrar i allt, det är Herrens goda vilja.” Kolosserbrevet 3:20.

26. Vad sägs om tjänares underdånighet för sina herrar?

”Ni slavar, lyd era jordiska herrar i allt, inte som ögontjänare för att ställa er in hos dem, utan av uppriktigt hjärta i fruktan för Herren.” Kolosserbrevet 3:22.