Bibelläsningar för Familjekretsen. 19. Det profetiska Ordet

Bibelläsningar för Familjekretsen

19. Det profetiska Ordet

1. På vilket sätt har det profetiska ordet kommit till?

”Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat”. Andra Petrusbrevet 1:21. ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet”. Andra Timoteusbrevet 3:16.

2. Vad är ändamålet eller avsikten med Guds ord?

”[F]ör att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.” Andra Timoteusbrevet 3:17. ”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning”. Första Petrusbrevet 2:2.

3. För vilka gäller det uppenbarade?

”Det fördolda hör Herren, vår Gud, till. Men det uppenbarade gäller för oss och våra barn till evig tid”. Femte Moseboken 29:29.

4. Vad kallar Herren den sista boken i Bibeln för?

”Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom”. Uppenbarelseboken 1:1.

5. Vad sägs om dem, som läser eller forskar i denna bok?

”Salig* är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den.” Uppenbarelseboken 1:3. Det är alltså inte den enda avsikten med Uppenbarelseboken, att den skall förstås, utan de som läser och hör dess profetior eller förutsägelser, skall bli välsignade. Ingen kan vänta sig en välsignelse av att läsa någonting, som han eller hon inte förstår. Därför kan vi inte annat än komma till den slutsatsen, att denna bok kan förstås. * Salig är lika med lycklig och är en bildning till säll, med samma betydelse. Se Våra Ord, av Elias Wessén. Min anm.

6. Vad säger aposteln om profetiornas utläggning eller uttolkning?

”Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning.” Andra Petrusbrevet 1:20. Varje Skriftställe, som innehåller en profetia, förklarar inte sig självt, utan för det måste man gå till andra vittnesbörd i Skriften. Ej heller kan någon genom sitt eget förstånd eller sin egen kunskap utlägga eller tolka profetiorna. Man måste söka deras betydelse från andra ställen i Guds ord under vägledning av den visdom, som erhålls genom den Helige Ande. ”Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord.” Första Korintierbrevet 1:8-10.

7. Angående vad rannsakade och forskade profeterna, innan de kungjorde sina förutskickelser?

”[J]ublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning. Det var denna frälsning som profeterna sökte och forskade efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få.” Första Petrusbrevet 1:8-10.

8. Vilken ande behärskade eller styrde dem?

”De undersökte vem eller vilken tid Kristi Ande i dem visade på, när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa.” Första Petrusbrevet 1:11. Alltså har alla profetior, såväl i Gamla som i Nya Testamentet, kommit genom Kristi Ande; ändamålet med dem måste alltså vara, att de skall rannsakas eller utforskas av de kristna.

9. Hur stadfäste eller bekräftade Petrus det, som han förut hade bevittnat rörande Kristi uppenbarelse?

”Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät.” Andra Petrusbrevet 1:16.

10. När såg aposteln Petrus Kristus i Hans makt och härlighet?

”Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten: ’Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.’ Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget.” Andra Petrusbrevet 1:17, 18. Aposteln såg Guds rike i miniatyr på förklaringsberget.

11. Vilket annat vittnesbörd har vi om Kristi makt och tillkommelse?

”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan.” Vers 19. Det profetiska ordet, både i det Gamla och i det Nya Testamentet, vittnar om Kristi andra uppenbarelse. Och detta var inte mindre fast eller säkert, efter det att apostlarna hade varit ögonvittnen till Hans makt och härlighet och alltså hade sett profetians fullbordan.

12. Till vilken profetia hänvisade Jesus Sina lärjungar, då Jerusalems ödeläggelse nalkades, såsom till något, vilket kunde vara en vägledning för dem?

”När ni då ser ’förödelsens styggelse’, som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – den som läser detta bör noga lägga märke till det –”. Matteusevangeliet 24:15. De, som läste Daniels profetior, skulle ge akt på hans undervisning.

13. När skulle alla profetiorna i Danielsboken förstås?

”Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.’” Danielsboken 12:4. Vid ändens tid skulle kunskapen om profetiorna storligen öka.

Anm.: Det framstår som självklart, att vi ej på något sätt bör försumma, att granska profetiorna. Dessa utgör den del av Guds ord, varom det sägs: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Psaltaren 119:105. Den, som låter sig varnas, skall även vara beredd. Genom det profetiska ordet ger Gud Sitt folk tillfälle, att få upplysning om, vad som skall komma över jorden och vad Hans folk skall göra i samband med förutsägelsernas uppfyllelse. Alltså kommer den, som oförhappandes eller oväntat drabbas av olyckan påpekad i det profetiska ordet, att själv vara ansvarig därför inför Honom, som så nådigt har uppenbarat eller visat dessa ting för vår nytta.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 18. De Frälstas Hem

Bibelläsningar för Familjekretsen

18. De Frälstas Hem

1. För vilket ändamål har Herren skapat jorden?

”Ty så säger Herren, han som har skapat himlen, han som ensam är Gud, som har format jorden och gjort den. Han som har berett den har inte skapat den till att vara öde utan format den till att bebos”. Jesaja 45:18.

2. Vilket herradöme gav Gud åt människan?

”Gud välsignade dem och sade till dem: ’Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!’” Första Moseboken 1:28; Psaltaren 8:7; 115:16.

3. Äger människan ännu detta herradöme?

”Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom.” Hebréerbrevet 2:8.

4. Då människan förlorade sitt herradöme, vem kom i besittning därav?

”[T]y det man besegras av är man slav under.” Andra Petrusbrevet 2:19. Människan blev övervunnen av Satan i Edens Lustgård, och då kom alltså hon själv såväl som hennes egendom under Satans herravälde.

5. Vilken omständighet bevisar, att jorden kommit under Satans herravälde?

”Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen och sade: ’Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. Därför skall allt vara ditt, om du tillber mig.’” Lukasevangeliet 4:5-7.

Anm.: Detta skedde vid det tillfälle, då Jesus blev frestad i ödemarken. Det kan ej sanningsenligt sägas, att Satan uttalade en lögn, då han sade till Kristus, att alla riken i världen var givna honom i händerna, ty Kristus visste, huruvida det stämde. Och om det inte hade stämt, om Satan inte kunde ha överlämnat denna makt åt Jesus, om han så funnit för gott, hur kunde då hans ord ha varit en frestelse för Jesus? Men det står i början av kapitlet, att Han fördes ut i ödemarken, för att frestas.

6. Skall detta herravälde återställas? Till vem skall det i så fall ges?

”Men riket, makten och väldet över alla riken under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga.” Danielsboken 7:27.

7. Vilken välsignelse uttalade Jesus över de saktmodiga eller ödmjuka?

”Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.” Matteusevangeliet 5:5. Detta arv erhålls först i det tillkommande livet; ty i den närvarande världen erhåller de saktmodiga minst av jordiska ting.

8. När den tiden kommer, att de rättfärdiga ärver landet, hur skall det då gå med de ogudaktiga?

”Vänta på Herren och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet. Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade.” Psaltaren 37:34.

9. Vilket löfte gavs till Abraham och hans säd angående landet?

”Herren sade till Abram sedan Lot hade skilt sig från honom: ’Lyft din blick och se dig omkring från den plats där du står, mot norr och söder, öster och väster. Hela det land som du ser skall jag ge åt dig och dina efterkommande för evig tid.” Första Moseboken 13:14, 15; 17:8; 26:4.

10. Hur mycket var innefattat i detta löfte?

”Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro.” Romarbrevet 4:13.

11. Hur mycket av landet fick Abraham här i detta livet?

”Han gav honom ingen mark i landet, inte så mycket som en fotsbredd, men han lovade att han och hans efterkommande skulle få landet som egendom trots att han var barnlös.” Apostlagärningarna 7:5; Hebréerbrevet 11:13.

12. När förväntade Abraham sig, att detta löfte skulle bli uppfyllt?

”I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.” Hebréerbrevet 11:9, 10.

13. Vem är den säd, som löftena till Abraham angår?

”Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: ”och åt dina avkomlingar”, som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus.” Galaterbrevet 3:16.

14. Vilka är arvingar till detta löfte?

”Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.” Vers 29.

15. Varför blev inte löftena uppfyllda på de troende, vilka levde under det Gamla Testamentets tid?

”Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet.” Hebréerbrevet 11:39, 40.

16. Vad skall ske med jorden i dess nuvarande tillstånd?

”Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.”* Andra Petrusbrevet 3:10; Jesaja 24:1-6; Jeremia 4:23-27. * ”… och jorden med de verk som finns på den skall brännas upp.” Andra Petrusbrevet 3:10 i Reformations-Bibeln. Min anm.

17. Vad kommer efter denna stora händelse?

”Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte.” Andra Petrusbrevet 3:13; Jesaja 65:17.

18. Vilket tillstånd kommer därefter att råda på jorden?

”Vargar skall gå i bet med lamm, lejon skall äta halm som oxar, och stoft skall vara ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg skall de göra något ont eller skadligt, säger Herren.” Jesaja 65:25. Läs även Uppenbarelseboken 21:1-5.

19. Vad vittnar Skriften om de frälstas glädje, när de drar in i Sion?

”Herrens friköpta skall vända tillbaka och komma till Sion med jubel. Evig glädje skall kröna deras huvuden. Fröjd och glädje skall de få, sorg och suckan skall fly bort.” Jesaja 35:10.

20. Hur vidsträckt skall Kristi herradöme vara på den tiden?

”Han skall härska från hav till hav och från floden intill jordens ändar.” Psaltaren 74:8.

21. Vad säger Daniel om detta rike?

”Hans rike är ett evigt rike, och alla välden skall tjäna och lyda det.’” Danielsboken 7:27.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 17. Det eviga Livet

Bibelläsningar för Familjekretsen

17. Det eviga Livet

1. Av vem fick Kristus makt, att ge Sitt liv för oss? Vem uppväckte Honom?

”Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.’” Johannesevangeliet 10:17, 18. ”Men honom har Gud uppväckt och löst ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av döden.” Apostlagärningarna 2:24.

2. Hur kom döden in i världen?

”Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.” Romarbrevet 5:12. ”Ty syndens lön är döden”. Romarbrevet 6:23.

3. Varför kunde döden inte behålla Kristus i sitt våld?

”Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun.” Första Petrusbrevet 2:22.

4. Vad förvärvade eller skaffade Kristus genom Sin uppståndelse åt människan?

”Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa. Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande.” Första Korintierbrevet 15:21, 22.

5. Varför utgav Gud Sin Son i döden? Vem allena får nytta av det?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” ”Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.’” Johannesevangeliet 3:16, 36.

6. Med vem är nu den troendes liv fördolt?

”Ty ni har dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud.” Kolosserbrevet 3:3. ”Och detta är vittnesbördet: Gud har skänkt oss evigt liv, och det livet är i hans Son. Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet.” Första Johannesbrevet 5:11, 12.

7. När skall Guds barn erhålla det eviga livet?

”Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet.” Första Korintierbrevet 15:51-53.

8. Görs det något undantag från den första eller naturliga döden?

”Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande.” Första Korintierbrevet 15:22.

9. Vilka skall få del i eller omfattas av den första uppståndelsen?

”Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år…. Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt”. Uppenbarelseboken 20:4-6.

10. Vilka skall få del i den andra uppståndelsen?

”Men de andra döda [de ogudaktiga] levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” ”Och ner från himlen föll eld från Gud och förtärde dem.” Uppenbarelseboken 20:5, 9, Reformations-Bibeln.

11. Vad är den andra eller eviga döden? Över vilka skall den komma?

”Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.” Uppenbarelseboken 20:14, 15. ”Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.’” Uppenbarelseboken 21:8. ”Den som segrar skall inte skadas av den andra döden.” Uppenbarelseboken 2:11; Hesekiel 18:26.

12. Vad säger Skriften om dem, som får del i den första uppståndelsen och sålunda undkommer den andra döden?

”Och han [Gud] skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’ Han som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt.’ Och han sade: ’Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.’” Uppenbarelseboken 21:4, 5.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 16. Bevis för, att vi är Guds Barn

Bibelläsningar för Familjekretsen

16. Bevis för, att vi är Guds Barn

1. Vem behagar Gud och tas sålunda emot av Honom?

”[U]tan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt”. Apostlagärningarna 10:35.

2. Eftersom människans köttsliga sinne är fientligt mot Gud och inte av naturen kan utöva rättfärdighet (Romarbrevet 8:7), vilken förändring måste därför inträffa, innan hon kan bli Guds barn?

”Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består.” Första Petrusbrevet 1:23. ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse.” Andra Korintierbrevet 5:17.

3. Genom vad sker den nya födelsen?

”Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.” Johannesevangeliet 3:6. ”Det är Anden som ger liv”. Johannesevangeliet 6:63. ”Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.” Romarbrevet 8:9.

4. Vad erhåller eller mottar vi genom Kristus?

”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss”. Efésierbrevet 1:7, 8.

5. Vad är villkoret för syndernas förlåtelse?

”Därför heter det ’av tro’, för att det skulle vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar”. Romarbrevet 4:16.

6. Vilket förhållande uppstår sålunda mellan Gud och de troende?

”[J]ag skall vara deras Gud”. ”Då skall jag ta emot er, och jag skall vara er Fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.” Andra Korintierbrevet 6:16-18.

7. Kan ett sådant förhållande existera, utan att man vet om det?

”[S]anningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er.” Johannesevangeliet 14:17. ”Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.” Romarbrevet 8:16. ”Vi vet att vi förblir i honom och han i oss, därför att han har gett oss av sin Ande.” Första Johannesbrevet 4:13.

8. Vad får den erfara i sitt hjärta, som blivit antagen av Gud?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

9. Vad består den troendes frid av?

”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger.” Johannesevangeliet 14:27.

10. Vad ger världen till dem, som har Kristi frid?

”I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.’” Johannesevangeliet 16:33.

11. Till vad skall den omvända människan ha sin lust eller glädja sig över?

”Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag”. Romarbrevet 7:22. ”[U]tan har sin glädje i Herrens undervisning”.* Psaltaren 1:2. * King James Version har här ”Herrens lag”, som ju ingår i Hans omistliga, bibliska undervisning! Min anm.

12. På vad kan man känna igen dem, som är verkliga kristna?

”Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt. Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.” Matteusevangeliet 7:20, 21.

13. Vad är Andens frukt?

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.” Galaterbrevet 5:22, 23.

14. Kan någon av egen kraft frambringa eller åstadkomma dessa frukter?

”Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.” Johannesevangeliet 15:4.

15. Vad erfor eller upplevde de två lärjungarna, vilka samtalade med Jesus på vägen till Emmaus?

”Och de sade till varandra: ’Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?’” Lukasevangeliet 24:32.

16. Vilken dyrbar erfarenhet kan alla göra?

”Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” Uppenbarelseboken 3:20. ”Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Filipperbrevet 4:7.

Tecken på Omvändelse

1. En ny skapelse. ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” Andra Korintierbrevet 5:17.

2. Vittnesbörd inom sig. ”Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig.” Första Johannesbrevet 5:10.

3. Inbördes kärlek. ”Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar bröderna.” Första Johannesbrevet 3:14; Johannesevangeliet 13:35.

4. Mycken frukt. ”Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt”. Johannesevangeliet 15:5.

5. Frid. ”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

6. Den Helige Ande. ”Vi vet att vi förblir i honom och han i oss, därför att han har gett oss av sin Ande.” Första Johannesbrevet 4:13.

7. Hållandet av Guds bud. ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” Första Johannesbrevet 5:3. Se även Johannesevangeliet 14:23.

8. Andens vittnesbörd. ”Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar”. Romarbrevet 8:16, 17.

9. Andens frukter. ”[V]andra i Anden”. ”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.” Galaterbrevet 5:16, 22, 23.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 15. Rättfärdiggörelse genom Tron

Bibelläsningar för Familjekretsen

15. Rättfärdiggörelse genom Tron

1. Vad är, enligt Bibeln, rättfärdighet?

”Min tunga prisar ditt ord, ty alla dina bud är rättfärdiga.” Psaltaren 119:172.

2. Vad menas med rättfärdiggörelse?

Att göra rättfärdig, att frikänna från skuld.

3. Kan rättfärdiggörelse erhållas eller fås genom Guds bud?

”Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar.” Romarbrevet 3:20.

4. Varför är det omöjligt, att säkra rättfärdiggörelse på detta sätt?

”Genom lagen ges insikt om synd.” ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Verserna 20, 23.

5. Finns det inget undantag från denna regel?

”Ingen rättfärdig finns, inte en enda”. Vers 10. ”Ty det finns ingen rättfärdig människa på jorden som gör gott och aldrig syndar.” Predikaren 7:21.

6. Vad skulle alltså vårt hjärtas bön vara?

”Gå ej till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen levande rättfärdig.” Psaltaren 143:2.

7. Kan någon bli frälst i detta tillstånd?

”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike?” Första Korintierbrevet 6:9.

8. Vad måste då ske, innan människan kan ha hopp om frälsning?

”[O]ch de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.” Romarbrevet 3:24.

9. Genom vem blir vi rättfärdigade?

”Honom [Kristus] har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod.” Verserna 25, 26.

10. Hur har Han förvärvat eller skaffat oss rättfärdighet?

”Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” Andra Korintierbrevet 5:21. ”Genom sin kunskap förklarar
min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och [ty] deras skulder är det han som bär.” Jesaja 53:11.

11. Vilken benämning kan vi då ge vår Frälsare?

”[O]ch detta är det namn man skall ge honom: Herren vår rättfärdighet.” Jeremia 23:6.

12. På vilket villkor kan vi erhålla Hans rättfärdighet?

”I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.” Romarbrevet 3:26.

13. Vilka skall få denna tillräknade eller gottskrivna rättfärdighet?

”[E]n rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad.” Vers 22.

14. Enär synd är överträdelse av Guds lag (Första Johannesbrevet 3:4), och kännedom om synd kommer genom lagen (Romarbrevet 3:20), kan då någon förvänta sig att bli rättfärdiggjord så länge som han eller hon fortfar att uppsåtligt synda?

”Men om vi genom att söka rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens tjänst? Nej, och åter nej!” Galaterbrevet 2:17.

15. Vad fordras av oss, innan våra synder kan bli förlåtna och vår orättfärdighet borttagen?

”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Första Johannesbrevet 1:9.

16. Vad söker den att göra, som icke hörsammar eller bryr sig om Herrens budskap?

”Allt detta hörde fariseerna, som älskade pengar, och de hånade honom. Då sade han: ’Ni hör till dem som vill framstå som rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan.” Lukasevangeliet 16:14, 15.

17. Hur påverkar tron på Kristus lagen?

”Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.” Romarbrevet 3:31; 8:3, 4.

18. Vad är tro?

”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.” Hebréerbrevet 11:1. Med andra ord är tron det, som tar Gud på orden (vare sig man ser någon anledning härtill eller inte) samt handlar i överensstämmelse därmed utan hänsyn till sina egna känslor eller tycken.

19. Vad kan man erfara eller känna i sitt hjärta, när man har denna tro och är i harmoni eller samklang med Guds bud?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

20. Hur kan vi säkra vår rättfärdiggörelse och gemenskap med Gud?

”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” Första Johannesbrevet 1:7.

Anm.: Såsom framgår av föregående verser, talas här ej bara om gemenskap med trossyskonen, utan även om gemenskap med Gud och Kristus.

21. Hur stor frid skall de åtnjuta eller glädja sig åt, vilka har denna erfarenhet?

”Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.” Filipperbrevet 4:7.

22. Vilket framstående drag finns hos dem, som väntar sin Frälsares återkomst på himmelen?

”Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja. Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.” Hebréerbrevet 10:37, 38.

23. Vad står i förbindelse med Jesu tro?

”I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.’” Uppenbarelseboken 14:12.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 14. Den nya Födelsen

Bibelläsningar för Familjekretsen

14. Den nya Födelsen

1. I vilket tillstånd är människosläktet av naturen?

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Romarbrevet 3:23. Se även Efésierbrevet 2:1-3.

2. Vilka gäller endast löftet, att de skall få se Gud?

”Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.” Matteusevangeliet 5:8.

3. Kan människan förändra sitt tillstånd genom sina egna bemödanden eller ansträngningar?

”Kan en nubier förvandla sin hud eller en leopard sina fläckar? Då skulle också ni kunna göra gott, ni som är så vana att göra ont.” Jeremia 13:23.

4. Hur kan då en människa föras till Gud, få kontakt med Honom?

”Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud.” Första Petrusbrevet 3:18.

5. Hur mycket kan en människa göra utan Kristi hjälp, för att komma till Gud?

”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.” Johannesevangeliet 15:5.

6. Vad har den blivit, som är i Kristus, dvs. äger ett sunt förhållande till Honom?

”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” Andra Korintierbrevet 5:17.

7. Vad måste ske, innan det går att bli en ny skapelse?

”Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död.” Romarbrevet 7:9, 10.

8. Från vad hade Paulus dött bort?

”Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?” Romarbrevet 6:2.

9. Genom vilket medel kunde synden döda Paulus?

”Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det.” Romarbrevet 7:11.

10. Vad är det, som ger synden kraft till att döda?

”Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.” Första Korintierbrevet 15:56.

11. När en människa genom lagen blivit överbevisad om synd och har dött bort ifrån synden, hur kan hon sedan göras levande?

”Jesus svarade: ’Amen, amen* säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.’” Johannesevangeliet 3:3. * I andra översättningar: ”Sannerligen, sannerligen”. Min anm.

12. Genom vilka medel sker den nya födelsen, dvs. pånyttfödelsen?

”Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består.” Första Petrusbrevet 1:22, 23.

13. Kan vi tillfullo förstå, hur detta verk går till?

”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.’” Johannesevangeliet 3:8.

14. Kan man vara född av Anden och likväl sedan fortfara att öva köttets gärningar, dvs. bryta mot Guds Tio Bud?

”Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.” Johannesevangeliet 3:6; Romarbrevet 8:5. Det vill säga, om vi endast är födda efter köttet, är vi köttsliga eller syndiga till våra vanor; men har vi blivit födda enligt Andens metod, är vi andligt sinnade, dvs. positivt inställda till Guds Tio Bud.

15. Är dessa två tillstånd i harmoni eller samklang med varandra?

”Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill.” Galaterbrevet 5:17.

16. Vilka är köttets frukter?

”Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant.” Galaterbrevet 5:19-21.

17. Vilka är Andens frukter?

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.” Verserna 22, 23.

18. Vad skall den pånyttfödda människan göra?

”Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som gör det som är rätt är född av honom.” Första Johannesbrevet 2:29.

19. Vad är rättfärdighet?

”Min tunga prisar ditt ord, ty alla dina bud är rättfärdiga.” Psaltaren 119:172.

20. Hur betraktas då synden av dem, som är födda av Gud?

”Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden.” Romarbrevet 6:21. ”Avsky det onda, håll fast vid det goda.” Romarbrevet 12:9. ”Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal. Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning”. Första Petrusbrevet 2:1, 2.

21. Skall synden härska över människan, när hon inte längre står under lagens förbannelse, utan under nådens frikännande från brott mot Guds Tio Bud?

”Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.” ”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Romarbrevet 6:14, 16.

22. Hur blev Paulus gjord levande vid sin nya födelse?

”Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag.” Romarbrevet 8:2.

Anm.: Syndens och dödens lag är liktydig med det köttsliga sinnet eller människans fördärvade natur, som ständigt driver henne till synd och överträdelse. Andens lag, som ger liv i Kristus Jesus, och som befriar oss från syndens och dödens lag, är det nya hjärtat eller sinnet, som Kristus ger oss. Det leder oss bort ifrån synden och hjälper oss till att vinna seger över den.

23. I vilket tillstånd är människan, när hon sålunda blivit frigjord från syndens och dödens lag?

”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.” Romarbrevet 8:1.

24. Vilket liv frambringar den nya födelsen?

”Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.” Romarbrevet 6:11.

25. Vad uppenbaras hos dem, som verkligen är födda av Gud?

”Mina älskade, låt oss älska varandra, ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar är född av Gud och känner Gud.” Första Johannesbrevet 4:7.

26. Vilken seger vinns av dem, som är födda av Gud?

”Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.” Första Johannesbrevet 5:4.

Andens Frukter. Galaterbrevet 5:22

1. Kärlek. ”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.’” Johannesevangeliet 14:21. Läs även Första Korintierbrevet 13:1, 13.

2. Fröjd, dvs. glädje. ”Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.” Romarbrevet 14:17. Läs även Johannesevangeliet 15:1-11; Nehemja 8:10; Tredje Johannesbrevet 4.

3. Frid. ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger.” Johannesevangeliet 14:27.

4. Långmodighet eller tålamod. ”[H]a tålamod med alla.” Första Tessalonikerbrevet 5:14. ”[N]är ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt.” Kolosserbrevet 1:10, 11.

5. Mildhet eller barmhärtighet. ”Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er.” Efésierbrevet 4:32. Läs även Matteusevangeliet 18:2, 3.

6. Godhet. ”Ni vet ju att var och en som gör något gott skall få sin lön av Herren”. Efésierbrevet 6:8. Läs Ordspråksboken 16:6.

7. Trohet. ”[U]tan alltid visa sann trohet, så att de i allt är en prydnad för Guds, vår Frälsares, lära.” Titusbrevet 2:10.

8. Saktmodighet eller fridsamhet. ”[U]tan hjärtats dolda människa med den oförgängliga skönheten hos en mild och stilla ande. Det är mycket dyrbart i Guds ögon.” Första Petrusbrevet 3:4.

9. Återhållsamhet. ”Men var och en som kämpar är återhållsamhet i allt. Detta för att han skall vinna en förgänglig krona, men vi en oförgänglig.” Första Korintierbrevet 9:25, Reformations-Bibeln. Läs även Andra Petrusbrevet 1:5-9.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 13. Lagen och Evangelium

Bibelläsningar för Familjekretsen

13. Lagen och Evangelium

1. För vad sade Paulus, att han inte skämdes?

”Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror”. Romarbrevet 1:16.

2. Vilket glatt budskap förkunnade änglarna för herdarna?

”Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren.” Lukasevangeliet 2:10, 11.

3. Vad sade Simeon, sedan han hade sett Frälsaren?

”Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: ’Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel”. Lukasevangeliet 2:34.

4. Till vem talade profetissan Anna om Frälsaren?

”Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla dem som väntade på Jerusalems frälsning.” Vers 38. Simeons och Annas ord visar, att de troende judarna väntade på förlossning, inte genom de yttre formerna hos sin gudstjänst, utan genom den kommande Messias.

5. Vad sade ängeln, att Jesus skulle göra, då han förutsade Hans namn och födelse?

”Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.’” Matteusevangeliet 1:21.

6. Vad skulle bli villkoret för deras frälsning?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16.

7. Kristus frälser de troende från deras synder under den kristna tidsåldern; men kunde Hans död ta bort överträdelser även under det gamla förbundets tid?

”Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet.” Hebréerbrevet 9:15.

Anm.: Kristi blod var gällande för de troendes frälsning under Gamla Testamentets tid såväl som under det Nya Testamentets. Det första löftet, som gavs till människan, att kvinnans säd skulle trampa sönder ormens huvud, utgjorde i lika hög grad Jesu Kristi evangelium som änglarnas sång för herdarna över Betlehems slätt: ”’Ära vare Gud i höjden och frid på jorden,
till människor hans välbehag.’” Lukasevangeliet 2:14.

8. Hur visade Abel sin tro på den kommande Frälsaren?

”Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain”. Hebréerbrevet 11:4.

Anm.: ”Abel däremot kom med en förstling av hjorden, därigenom bevisande sin tro på Kristus, det stora offret för världens synder. I denna förstlings blod kunde Abel skåda Jesu blod. Gud antog detta offer. Han skådade framåt i tiden till Kristus och offrade i tro och förhoppning på evangelium, och däri såg han det stora syndoffret lika så visst eller säkert, som vi kan se det blödande Lammet, när vi genom kalken och det brutna brödet påminns om Golgatas scener.” – James White i Lagen och Evangelium.

9. Vad innehöll judarnas ceremoniallag?

”Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer”. Hebréerbrevet 10:1.

10. Vad var detta ”kommande goda”, varav lagen utgjorde en skugga?

”Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel”, osv. Hebréerbrevet 9:11.

Anm.: Det judiska offersystemet pekade framåt mot Kristus såsom världens Frälsare. ”Lagen”, säger Paulus, ”som har en skugga av det tillkommande goda.” Det avbildande ceremonialsystemet var blott en skugga. Det tillkommande goda, där Kristus som offer och medlare är medelpunkten, är den kropp, som kastar sin skugga tillbaka i den judiska tidsåldern. De blödande offren under ceremonialsystemets bestånd var blott skuggor. Kristus, blödande på korsets trä, var den stora verkligheten, och det Gamla Testamentets troende skådade framåt till Honom genom tron.

11. Hade de, som levde på patriarkernas tid, kännedom om synd?

”Abimelek kallade på Abraham och sade till honom: ’Vad har du gjort mot oss? Och vad har jag gjort för synd mot dig, eftersom du har dragit denna stora synd över mig och mitt rike? Du har gjort sådant mot mig som ingen bör göra.’” Första Moseboken 20:9; 4:7; 13:13.

12. Genom vilket medel måste de ha fått denna kännedom?

”Genom lagen ges insikt om synd.” ”Men det var först genom lagen jag lärde känna synden.” Romarbrevet 3:20; 7:7.

13. Fanns det på Abrahams tid ett prästerskap, som tjänstgjorde för folkets synder?

”Denne Melkisedek var konung i Salem och präst åt Gud, den Högste. Det var han som mötte Abraham, när denne kom tillbaka efter segern över kungarna, och Melkisedek välsignade honom.” Hebréerbrevet 7:1.

14. Blev evangelium förkunnat för Abraham?

”Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham”. Galaterbrevet 3:8.

Anm.: Vi har från föregående Skriftställen lärt, att från äldsta tider har människorna varit överbevisade om synd, och att de inte kunde få sin kännedom om sitt syndiga tillstånd på något annat sätt, än genom en moralisk levnadsregel – Guds lag. De hade även ett tjänstgörande prästerskap, som riktade deras trosöga på Kristus, medelpunkten för det glada budskapet eller evangelium, genom vilket de kunde hoppas på en kommande Messias, som verkligen skulle ta bort deras synder. Då Kristus kom, dog Han alltså lika mycket för de överträdelser, vilka begåtts under det Gamla Testamentets tid, som för dem, vilka begåtts under det Nya.

15. Hade Kristus för avsikt, att vid Sin uppenbarelse eller Sitt framträdande i världen avskaffa morallagen, för att frälsa människorna?

”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda.” Matteusevangeliet 5:17.

Anm.: Han kom för att fullborda lagen, dvs. för att fullgöra avsikten med den. Budordet hade getts som en livförsäkring. Romarbrevet 7:10. Hade människan aldrig överträtt lagen, hade hon aldrig blivit en syndare, och då skulle döden aldrig fått någon makt över henne. Nu uppfyller Kristus ändamålet med lagen. Med andra ord ger Han liv åt dem, som tror på Honom. Hade människan aldrig överträtt lagen, skulle hon aldrig ha behövt Kristus; och kunde lagen ha avskaffats, sedan människan överträtt den, skulle hon ej heller då ha behövt Kristus; ty det är lagen och bara lagen, som dömer henne till döden. Borttag dödens verktyg, och människan skall leva för evigt. Kristus kunde inte förändra en enda bokstav hos denna lag; ty Hans uppdrag var, att bringa försoning inför lagen för dem, som hade överträtt lagen.

16. Hur mycket av morallagen skulle enligt Kristi ord stå fast?

”Amen* säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.” Matteusevangeliet 5:18. * Motsvaras av ”Sannerligen” i andra översättningar. Min anm.

17. Vilken inverkan på lagen har vår tro på Kristus och på Hans evangelium?

”Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.” Romarbrevet 3:31. Det faktum, att vi behöver Kristus till att frälsa oss från den eviga döden, visar klart, att lagen ännu äger gällande kraft. När någon vänder sig till Kristus för frälsning, erkänner han därigenom, att lagen har makt till att ta hans liv. Alltså befästs eller upprätthålls lagen genom evangelium. Lagen måste gå hand i hand med evangelium, ty eljest har evangelium ingen betydelse. Om lagen inte längre är en bokstav, som dödar (Andra Korintierbrevet 3:6, 7), kan människan ej längre vara i ett förtappat tillstånd och i behov av frälsning. Då har evangelium naturligtvis ingenting att uträtta.

18. Hur många laggivare finns det?

”Det finns bara en lagstiftare och domare, han som har makt att frälsa och förgöra.” Jakobsbrevet 4:12.

19. I vilket förhållande står Kristus till syndare?

”Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig.” Första Johannesbrevet 2:1. Med andra ord, Kristus, vår överstepräst, ber för syndare gällande den brutna lagen. Utan denna förbön kunde syndarens liv, som blivit förverkat, ej återställas. Det är tron på detta verk, som skänker oss ”frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Genom tron på Honom allena har vi tillgång till Guds nåd samt kan glädja oss i förväntan på Hans härlighet. Romarbrevet 5:1, 2.

20. I vilket förhållande står lagen och evangelium till varandra i det sista budskap, som förkunnas för världen?

”I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.’” Uppenbarelseboken 14:12.

Anm.: ”Men vi önskar att alla skall förstå, att vi inte talar för någon frälsning genom lagen. I lagen finns ingen frälsande egenskap. Återlösningen sker genom Kristi blod. Om än syndaren kunde upphöra med att synda, med att överträda Guds bud, och i stället börja med all iver och kraft att hålla den, kunde dock ej detta försona hans begångna synder, ej heller befria honom ur det tillstånd han nu befinner sig i till följd av de synder han har utövat…. Hoppet om evig frälsning hänger helt på Kristus. Adams hopp stod till Honom. Abel, Hanok, Noa, Abraham och de troende judarna ställde alla sitt hopp till Honom. Vi kan inte göra annat, än de. Vårt hopp om ett tillkommande liv beror på Kristus. Endast tro på Hans blod kan rena oss från alla våra synder, och ett liv av lydnad för Guds bud och tro på Jesus skall ge oss inträde genom de gyllene portarna till Guds stad.” – James White i Lagen och Evangelium.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 12. Kristi Lidanden

Bibelläsningar för Familjekretsen

12. Kristi Lidanden

1. Varför kom Jesus till världen?

”Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare – och bland dem är jag den störste.” Första Timoteusbrevet 1:15.

2. Vad föranledde Gud, att ge Sin Son i döden för mänskosläktet?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16; Första Johannesbrevet 4:9, 10; Romarbrevet 5:8.

3. Vad sade profeten, att Kristus skulle lida?

”Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?” Jesaja 53:7, 8.

4. Kände inte Kristus till detta förut?

”Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: ’Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som genom profeterna är skrivet om Människosonen skall gå i uppfyllelse. Ty han kommer att utlämnas åt hedningarna. De skall håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom”. Lukasevangeliet 18:31-33.

5. Vilka känslor hade Frälsaren, då världens synder lades på Honom?

”Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner. Ängslan och ångest kom över honom, och han sade till dem: ’Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka med mig.’” Matteusevangeliet 26:37, 38.

6. Hur löd Hans bön under denna svåra ångest?

”Och han gick lite längre bort, föll ner på ansiktet och bad: ’Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill.’” Vers 39.

7. Hur stor var Hans själsångest?

”Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden.” Lukasevangeliet 22:44.

8. Vad inträffade, som stegrade Hans ångest och smärta, sedan Han hade avslutat denna anmärkningsvärda bön?

”Medan han ännu talade kom där en folkhop. Han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem, och han gick fram till Jesus och kysste honom. Jesus sade till honom: ’Judas, förråder du Människosonen med en kyss?’” Verserna 47, 48.

9. Till vilken plats blev Han förd?

”Då grep de Jesus och förde honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd.” Vers 54.

10. Hur ökade Petrus Frälsarens lidanden, medan de var i översteprästens hus?

”Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: ’Visst var den där mannen med honom. Han är ju galilé.’ Men Petrus sade: ’Människa, jag förstår inte vad du menar.’ Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen. Då vände Herren sig om och såg på Petrus.” Verserna 59-61.

11. Hur blev Kristus behandlad, medan Han befann Sig i detta hus?

”De män som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. De höljde över honom och sade: ’Profetera! Vem var det som slog dig?’” Verserna 63, 64.

12. Vart förde de Kristus därnäst?

”När det blev dag, samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd”. Vers 66.

13. Vilken avsikt hade de med att föra Honom dit, då det icke låg i deras makt att döma Honom efter lagen?

”Då frågade alla: ’Är du alltså Guds Son?’ Han svarade dem: ’Ni själva säger att Jag Är.’ De sade: ’Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun.’” Verserna 70, 71.

14. Då de hade erhållit det önskade vittnesbördet mot Kristus, vad gjorde de sedan med Honom?

”Alla de församlade bröt nu upp och förde honom inför Pilatus.” Lukasevangeliet 23:1.

15. Vilka invändningar framlade de, då Pilatus önskade att låta Kristus gå fri?

”Men de var påstridiga och sade: ’Han uppviglar med sin lära folket över hela Judeen, från Galileen och ända hit.’” Vers 5.

16. Vad gjorde Pilatus, då han fick höra, att Jesus var ifrån Galiléen?

”Och då han fick veta att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som också var i Jerusalem under de dagarna.” Vers 7.

17. Följde översteprästerna och de skriftlärda med Jesus inför Herodes?

”Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt.” Vers 10.

18. Hur vanärade Herodes Frälsaren?

”Herodes och hans soldater bemötte honom med förakt och gjorde narr av honom, och sedan han låtit sätta på honom en praktfull dräkt, skickade han honom tillbaka till Pilatus.” Vers 11.

19. Vad tänkte Pilatus göra, då Jesus för andra gången fördes inför honom?

”Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför vill jag bestraffa honom och sedan frige honom.’” Vers 22.

20. Vad gjorde Kristi anklagare, då de fick höra detta förslag?

”Men de låg över honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.” Vers 23.

21. Pilatus gav vika för judarnas rop. Vilken annan grymhet visade han mot Kristus?

”Då tog Pilatus Jesus och lät gissla honom.” Johannesevangeliet 19:1.

22. Vilken skamlig behandling mötte Han från krigsmännen eller soldaterna?

”[V]red ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: ’Leve judarnas konung!’ Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.” Matteusevangeliet 27:29, 30.

23. Vilken dryck erbjöd de Kristus, för att bedöva Honom, sedan de hade kommit till stället för korsfästelsen?

”[G]av de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka.” Vers 34.

24. Vilken bön uppsände Han, under det att de naglade Honom vid korset?

”Men Jesus sade: ’Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.’” Lukasevangeliet 23:34.

25. Med vilka ord hånade de Honom, medan Han hängde på korset?

”Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: ’Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom.” Matteusevangeliet 27:41, 42.

26. Då Jesus ropade i Sin dödsångest på korset, vad erbjöd de Honom åter?

”En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka.” Vers 48.

27. Hur slutade denna förskräckliga scen?

”När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: ’Det är fullbordat.’ Och han böjde ner huvudet och gav upp andan.” Johannesevangeliet 19:30.

28. Vilken förunderlig naturföreteelse vittnade om skapelsens sympati eller medkänsla med Guds döende Son?

”Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända till nionde timmen. Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu.” Lukasevangeliet 23:44, 45.

29. Var det nödvändigt för Kristus, att lida allt detta?

”Ty när Gud, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han fullkomna honom genom lidanden, han som för dem till frälsning.” Hebréerbrevet 2:10.

30. Vilken förvissning kan vi ha, när vi besinnar eller begrundar, att Kristus har lidit allt detta för oss?

”Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?” Romarbrevet 8:32.