Det Gynnade Släktet. Del 2: Från Flugben till krosomstinna Ormbunkar

Det Gynnade Släktet

Del 2: Från Flugben till kromosomstinna Ormbunkar

Därför skulle flugan bryta benen

”Ännu svårare blir det att förstå formutvecklingen i samband med storleken. All teknik vilar på principen om att en liten maskin inte utan vidare kan dimensioneras upp i avsevärt större skala. Man kommer snart till det steg i utvecklingen, då modifikationer inte längre är tillräckliga utan då fundamentalt ny formgivning måste till. Detta står i förbindelse med principen att vikten ändras med kuben på storleken medan ytstorlek och kraft som kan överföras via trådar, senor eller muskler ändras med kvadraten på storleken. Detta är orsaken till att en fluga som förstoras till storlek med en hund skulle bryta benen och en hund i storlek med en fluga inte skulle kunna uppehålla tillräcklig kroppsvärme. Om utvecklingen började med små organismer skulle den snart ha kommit till en punkt då det inte längre skulle ha varit tillräckligt med små strukturförändringar som följd av ökningen i växt. Det skulle då bli nödvändigt med en fullständigt ny formgivning för att arten skulle överleva. Men det ligger i ”det naturliga urvalets” eget väsen att ingenting av sig själv kan frambringa en sådan ny formgivning.” – Liv och Under i Naturen, s. 54. Livsformer kan alltså inte gå från en amöba till en jättelik skräcködla i storlek. Detta utesluter evolution. Såg Du det? Likväl finns skapelsen (som inte tros ha kommit till genom en Skapares skapande…). Evolutionen får ej ekvationen att gå ihop!

Ett enzym kan inte utvecklas samtidigt med kontrollorganet

”De många sinnrika mekanismer som en cell använder sig av bara för att kontrollera enzymernas verksamhet visar att om cellen bara utgjorde en säck med enzymer skulle den aldrig ha kunnat överleva. Vi känner inte till någon naturlig urvalsprocess där både ett enzym och det organ som kontrollerar det har utvecklats samtidigt, enzymet till att utföra en specialiserad uppgift och kontrollorganet till att stoppa det i utförandet av denna uppgift. Det finns ingen funktion som betyder både en fördel och en olägenhet. Därför kan inte ett enzym utvecklas samtidigt med sitt kontrollorgan. Men de två kunde heller inte ha utvecklat sig var för sig, utan att ett av dem kom till före det andra. Om enzymet uppstod först skulle det stå utan yttre styrning, och det hade varit en högst ovanlig situation, och avstängningsanordningen kunde inte ha kommit först. Vidare är enzymerna och deras kontrollorgan integrerade enheter. Deras verksamhet är samordnad. Det finns inte någon täckning för att de någonsin har varit åtskilda eller kunde ha kommit till oberoende av varandra.” – Liv och Under i Naturen, s. 89. Läs det där en gång till – och fundera, fundera! Vilken slutsats drar Du nu om livets uppkomst?

Vad är evolutionärt självmord?

Jo, att en livsform stadd under utveckling beslutar sig för att dela på sig i två kön! Endast en idiot till livsform skulle kräva en utmaning, genom att förvandla sig till två kön och tvinga hanen och honan att hitta varandra precis i rätt ögonblick under sina fortplantningscykler, för att garantera släktets överlevnad (Pinkoski, s. 15).

Vad är mer, än omöjligt?

”Olika äggvitemolekyler kan bestå av 50, 100, 200, 300, eller rent av 400 sammanlänkade aminosyror. Varje aminosyra, i sin tur, utgörs av 4 till 5 särskilt samordnade kemiska element. Varje kemiskt element består av en bestämd kombination neutroner, protoner och elektroner. … Oddset för att livets kod, DNA-proteiner, uppstår på eget bevåg, är gigantiskt: 1 på 10^167 625!!! … Matematiker betraktar 1 på 10⁵⁰ som en omöjlighet!!” (Pinkoski, sid. 16-17. Häftet finns också att tillgå genom amazingfacts.org, som är väl värt ett besök).

Kände Du till detta om de geologiska avlagringarna?

”I den nordamerikanska Glacier National Park ligger det ett ”en milliard år gammalt” block av kalksten från ”Prekambrium” ovanpå en ”ett hundra millioner år gammal” formation med skifferlera från ”Krita”” (Pinkoski, sid. 22-23). Det borde vara tvärtom, enligt utvecklingsläran. Har ett missöde inträffat? Då var det missödet starkt, ty kalkstensblocket är drygt 563 km långt, 56,3 km brett och mer än 9,5 km tjockt! Väldiga, ofattbart starka strömmar vid en världsvid syndaflod skulle kunna stapla olika sedimentlager från olika håll (innehållande skeletten från allehanda djur) på varandra. Jämför Första Moseboken 6-8!

Naturligt urval hindrar evolution

”Naturligt urval kan inte ge nya gener [arvsenheter i en organism]; det bara väljer ibland redan befintliga särdrag^a. Till exempel har många felaktigt trott, att motståndskraft ”utvecklats” som reaktion på bekämpningsmedel och antibiotika. I stället fanns redan ett antal motståndskraftiga insekter och bakterier, då bekämpningsmedlen och antibiotikan först brukades. De sårbara insekterna och bakterierna dödades. Därigenom tilläts motståndskraftiga varieteter, som då saknade konkurrenter, att snabbt föröka sig. Ehuru naturligt urval skedde, utvecklades ingenting och egentligen förlorades en del biologisk mångfald.^b

De variationer, som Darwin iakttog ibland finkar på diverse Galapagosöar, är ytterligare ett exempel på ett naturligt urval, som åstadkommer mikro- (inte makro-) evolution [små förändringar inom en art, inte övergången till en ny art]. Med andra ord kan naturligt urval stundom redogöra för den starkares överlevnad, men inte ge en förklaring till ursprunget till den starkare.^c I själva verket förhindrar naturligt urval stora förändringar genom utveckling.^d” – Dr. Walt Brown, In the Beginning, s. 6 (boken laddas ned gratis hos creationscience.com/onlinebook/). Författarens upphöjda bokstäver hänvisar till källförteckning i boken. Märkte Du det? Bromsar det naturliga urvalet utvecklingen från art till art, kan det inte förekomma någon utveckling från art till art! Eller har Du hört talas om, att en Volvo på egen hand omvandlar sig till en SAAB, ens med små steg under lång tid?

Förstenade djur och fiskar

Mera om Syndaflodens verkningar: Fiskar, djur och träd skulle ha hunnit ruttna många gånger om, i fall de måst vänta årmillioner på att täckas av sedimentlager. Snarare tycks fossil världen över ha begravts snabbt, kroppsvävnader har faktiskt bevarats i flera fall. Djur av mångahanda slag återfinns i massgravar. Där ligger de med vridna och förvrängda kroppsställningar, som om de begravts våldsamt och hastigt – som vid en synnerligen våldsam syndaflod! En bild visar en fisk sväljande en annan fisk. Båda är fossil, vilket antyder ett raskt försteningsförlopp. ”Tusentals dylika fossil har hittats” (Brown, s. 9). Se även professor Walter Veiths föreläsningar på nätet (klicka in på amazingdiscoveries.org och välj AD TV samt ”Total Onslaught” eller föreläsningarna om vetenskap). Han var ateist, men är det inte längre!

Att gudsförnekandet är en religion för starkt bokstavstrogna, märkte Veith på sin dåvarande arbetsplats, ett universitet i hemlandet Syd-Afrika. Då han helt oskyldigt ställde obesvarbara frågor om utvecklingsläran, var det som om ”en atombomb exploderat”. Den arme mannen pryglades dock enbart verbalt, man slog honom inte fysiskt, trots upprördheten.

Har ormbunken kommit längre, än vi?

Enligt evolutionsläran, utvecklas enkla livsformer till mera invecklade livsformer. Pinkoski undrar då, hur en ormbunke kan ha 434 fler kromosomer, än en människa! Listan över olika livsformers antal kromosomer bjuder, mot den bakgrunden, på överraskningar: Penicillin, med 2 kromosomer, är den enklaste formen. Ur penicillinet ”utvecklades” fruktflugan med 8 kromosomer. Fruktflugan gav upphov till tomaten och husflugan, med 12 kromosomer var. Längre upp i listan återfinns vete, 42 kromosomer, som blev ”förälder” till fladdermusen, med 44 st. ”Barnbarn” till vetet är ingen mindre, än människan, med 46 kromosomer. Vi är, läs och häpna, tvillingar med tobaken, också den ägande 46 kromosomer. Sötpotatisen, 90 kromosomer, ”födde” guldfisken, med 94. ”Utvecklingens krona” är, enligt evolutionen, således ormbunken, med 480 kromosomer (sid. 40-41). Låter skapelseberättelsen fortfarande som idioti?

Det Gynnade Släktet. Del 1: Från encelliga Varelser till stötsäkra Hackspettar

Det Gynnade Släktet

Del 1: Från encelliga Varelser till stötsäkra Hackspettar

Efter den inledande ”Hur blev ingenting självmant till allting?” borde vi känna oss redo för ytterligare fängslande inblickar i skapelsens under! Varsågod, ett axplock fakta att fundera över.

Hur kom den första, encelliga varelsen till?

”Under många år var den medeltida tron på spontan uppkomst av liv en godtagen förklaring. Men enligt Websters Uppslagsverk är begreppet ’spontan uppkomst av liv från icke-levande materia taget från en numera övergiven uppfattning att de organismer man finner i organiskt material under nedbrytning, spontant skulle ha alstrats från detta material.’

Man menade att det ur ruttnande materia under gynnsamma förhållanden av temperatur, tid och plats, osv. helt enkelt uppstod organiskt liv. Denna naiva tro dominerade vetenskapens tänkande, tills Louis Pasteur år 1846 fullständigt tillintetgjorde teorin genom sina experiment. Han blottställde hela begreppet som ren dårskap. Under kontrollerade förhållanden i laboratorium, och i halvvakuum, uppstod inte en enda gång organiskt liv ur nedbrytande, icke-levande materia. Motvilligt övergavs teorin som ett gällande vetenskapligt begrepp.” – Joe Crews, How Evolution Flunked the Science Test, s. 3 (går att fritt ladda hem från amazingsfacts.org).

Gör evolutionen ändå det omöjliga?

”Dr. George Wald, Nobelpristagare vid Harvard University, förklarar det så kryptiskt och ärligt som en evolutionist kan göra:

’Man behöver bara begrunda innebörden av medgivandet, att spontan uppkomst av levande organismer är en omöjlighet. Ändå är vi här – som ett resultat, tror jag, av spontant frambringande.’ – Scientific American, Augusti, 1954.

Detta uttalande av dr. Wald visar en mycket större tro, än vad en religiös skapelsetroende kan åstadkomma. Lägg märke till, att den store, evolutionstroende vetenskapsmannen säger att det inte kunde ha skett. Det var omöjligt! Och ändå tror han på det. Vad kan vi säga om en sådan tro? Den skapelsetroende menar åtminstone att Gud var i stånd till, att åstadkomma liv. Han har ingen blind tro på någonting, som han inför sig själv måste erkänna är omöjligt.” – Crews, sid. 4-5. Se de svenskspråkiga nätsidorna http://medlem.spray.se/exnihilo och genesis.nu samt den nordamerikanska amazingdiscoveries.com för mera fakta.

Slumpen, då?

”Sannolikheten för att slumpen har skapat en korrekt kombination av molekyler för aminosyror, som sedan bildat livsdugliga proteiner, är helt orealistisk. Tidskriften The American Scientist gjorde följande medgivande i Januari, 1955: ’Från sannolikhetens synpunkt, skulle omvandlingen av nuvarande yttre miljö till en enda aminosyremolekyl vara fullständigt osannolik under all den tid och rymd, som varit tillgängliga för uppkomsten av jordiskt liv.’

Den schweiziske matematikern Charles Eugene Guye beräknade faktiskt sannolikheten för, att detta skulle inträffa till en möjlighet på 10 multiplicerad med sig själv 160 gånger. Detta är en etta med ett hundrasextio nollor efter. Det är för stort för att uttala. En annan vetenskapsman uttryckte det på detta sätt:

’Mängden materia nödvändig för att skaka ihop och därmed framställa en enda proteinmolekyl, skulle vara millioner gånger större än den i hela universum. Att det skulle ske enbart på Jorden, skulle kräva många, ja, nästan oändligt många milliarder år.’ – The Evidence of God in an Expanding Universe, s. 23.” – Crews, sid. 7-8.

Måste inte allt vara på plats?

Serietecknaren Jim Pinkoskis album A Creationist’s View of Dinosaurs and the Theory of Evolution borde få oss att nyktra till: Alla delar i ögat måste vara på plats samtidigt, för att fungera. Även enkla livsformer har invecklade ögon och fungerar först, när delarna sitter på plats. Pinkoski citerar självaste Darwin: ”Att tro att ögat, med alla sina oefterhärmliga anordningar för att anpassa synskärpan till olika avstånd, för att släppa in olika ljusmängder, och för korrigering av form- och färgavvikelse, kan ha uppkommit genom det naturliga urvalet, måste jag tillstå verkar vara förnuftsvidrigt i högsta möjliga grad” (Origin of Species, 1902 års utgåva, del 1, s. 250). Därmed motbevisar ögat Darwins lära (s. 12). När bestämde sig alla enögda djur för, att de skulle utveckla ytterligare ett öga? Var finns alla enögda skräcködlor, t.ex. (s. 13)? Just frånvaron av mellanformer är en extra belastning för utvecklingsläran.

Dessutom: Borde inte evolutionen fortskrida? Var är, till exempel, djur med ett extra ben, eller någon annan nymodighet? Kan det vara så enkelt, att Skaparens djur- och växtvärld är fullkomlig och ej kräver ytterligare, genomgripande fysiska förändringar? Muteringar borde endast ha framtagit en kroppsdel, typ en arm, åt gången. Var hittar vi envingade fåglar, enbenta ”apmänniskor”, osv. (s. 14)?

”Samtliga biologiska formbildningar måste i likhet med andra ändamålsenliga formbildningar existera samtidigt, i annat fall skulle de vara helt utan ändamålsenlighet. En bil utan underrede eller en bandspelare utan magnetband tjänar inget förnuftigt syfte, när man ser det utifrån teorin om ”det naturliga urvalet”. Men i naturen finner vi högt specialiserade mekanismer och det förefaller svårt att tro att alla skulle ha uppstått efterhand.” – Flera författare, Liv och Under i Naturen, s. 54.

Månen, Solen och mutationer

Månen avlägsnar sig med omkring 5 cm varje år från Jorden. Hade Månen (och Jorden) uppstått för flera milliarder år sedan, skulle Månen ha varit för nära Jorden. Följden? Jo, att allt liv här hade dränkts två gånger om dygnet av väldiga tidvattenvågor! Då vi landade på Månen, var dammlagret bara omkring 2,5 centimeter djupt. Hade Månen varit flera milliarder år gammal, skulle dammlagret ha varit flera fot djupt (en fot = 30,48 centimeter). Solen förbränner sin massa och krymper med ungefär 1,5 meter i timmen. Hade Solen och Jorden befunnit sig på sina nuvarande platser för årmilliarder sedan, skulle Solen ha varit än mer jättelik än i dag. Solen skulle ha bränt upp vårt hem i kosmos (Pinkoski, s. 19).

Nästan alla mutationer är skadliga, ändå tror man att de bidragit till människor, buskar och stenar (s. 20). Övergångsformer mellan icke-levande materia, urdjur, osv. ända till apor och människor fattas. Plötsliga hopp i utvecklingskedjan skulle ha inneburit, att en reptil lade ett ägg och ur det kom en fågel (s. 21).

Praktiskt, eller hur?

”Alla bilar har vissa grundläggande, fungerande delar gemensamma. På samma sätt har Skaparen använt samma fungerande grundmönster för somliga lemmar hos skilda livsformer. Exempelvis har fåglar, människor och faktiskt även valar alla överarmsbenpipor, strålben, armbågsben, handledsben, mellanhandsben och fingerben i sina vingar, armar, resp. bröstfenor” (s. 23).

Väl uttänkta skalbaggar och hackspettar!

Några levande bevis på Guds snillrikhet är: ”den bombfällande skalbaggen” (engelska: bombardier beetle. Latin: Brachitus crepitans), som försvarar sig mot anfall genom att avfyra ytterst heta, irriterande gaser ur två explosionsrör i stjärten. Utveckling under årtusenden skulle ha varit ”rena dynamiten” för de stackars skalbaggarna, som hade sprängt sig själva, innan de slutligen kommit på rätt kemisk blandning, rätt tryck och rätt enzym. Varifrån hämtade hackspetten stötdämpningen, som skyddar hjärnan mot skakningarna vid dess snabba, hårda trummande mot trädstammen? ”Bågskyttefisken” (engelska: archer fish. Latin: Toxotes jaculatrix) har så goda ögon, att den klarar av ljusbrytningarna i vattnet och fångar bytet genom att spotta på det (s. 30). Och har Du tänkt på följande: Förmodade, fiskartade förfäder till människan kan inte bara ha stigit upp ur havet och inlett en årmillioner lång utveckling. Fiskar kvävs, som bekant, på land. Varelsen måste ha varit allt bra människolik, för att ha överlevt sitt uppstigande ur det våta! Det omvända gäller också: Skulle något landlevande djur ha bestämt sig för, att omvandlas till havslevande, hade det dränkt sig självt som outvecklad fisk. Varelsen måste ha varit allt bra fisklik först, men då hade den inte klarat sig på land…

-Hur blev ingenting självmant till allting?

-Hur blev ingenting självmant till allting?

Spännande fakta om vårt ursprung!

Bilar, för att ta ett exempel, tillverkas av tänkande varelser i en befintlig fabrik, på en planet med existerande naturlagar. Fordonen kommer till efter noggrann, intelligent planläggning, formgivning, utprovning och skickligt arbete med redan tillgängliga material. Men hur var det nu med universum och livet – har inte allt detta skapat sig självt ur idel tomhet, och utan avsikt, för att till sist bara förstöras?

Alstras tusenlappar, när papper eldas?

Knappast! Ändå förväntas vi tro på fantasifulla antaganden beträffande livets uppkomst. Dessa märkliga gissningar färgar vår uppfattning om livets mening och styr vår behandling av varandra och Planeten Jorden. En ohållbar teori lyder så här (se Vance Ferrels uppslagsverk i tre delar, ”Evolution Encyclopedia”, Kapitel 1, The Origin of Matter, Del 4, på evolutionfacts.com):

Utan hjälpmedel tryckte ingenting ihop sig självt till en ytterst liten, tom punkt. Punkten utvidgade eller sprängde sig sedan, utan energi. Så uppkom helium och väte – tomrummet hade fyllt sig självt med innehåll! Övriga grundämnen tros ha uppstått genom ytterligare sprängningar. I avsaknad av tyngdkraft (gravitation) skulle sammantryckningen aldrig ha avstannat. Ingenting hade då i evighet fallit in i sig självt. Och utan gravitation skulle utvidgningen inte ha upphört. Då hade allting varit ett tomrum och Du hade inte fått denna artikel.

Den redan omöjliga ursmällen skulle bara ha orsakat strålning, och det ger inget universum. Skapande, däremot, bygger upp, det förstör inte. Big Bang utesluter därmed sig själv.

Gaser, typ väte och helium, klumpar inte ihop sig. Alltså skulle materien i den friktionsfria (= utan motstånd) rymden ha fortsatt att spridas i all evighet. Ändå lär materien ha samlat sig, utan plan eller Skapare, till universum. Naturlagarna måste, enligt evolutionstanken, ha uppfunnit sig själva.

I tillägg är universum matematiskt uppbyggt, ytterst välordnat och fint avstämt. Utan precisa naturlagar från första början, skulle planeterna ha farit omkring likt vilsna höns, eller ha störtat in mot varandra! En ”stor smäll” hade därför omöjliggjort himlakropparnas exakta omloppsbanor. En explosion medför kaos, inte ordning.

Den gynnade planeten!

Av den fängslande DVD:n The Privileged Planet (beställs hos adlibris.com. Sökord: Illustra Media) lär vi oss, exempelvis, tjugotalet förutsättningar för liv i rymden. Här följer några av dem: Planeten skall ligga inom den beboeliga zonen (låge Jorden 5% närmare Solen, vore den het som Venus. 20% längre bort och den vore kall som Mars). Den skall kretsa kring rätt slags stjärna; vara skyddad av gasjättar; ha en nästan cirkelrund omloppsbana kring sin sol; äga en syrerik atmosfär; besitta rätt massa; själv kretsas av en måne; vara utrustad med ett magnetfält. Vidare krävs det rörliga delar i jordskorpan, flytande vatten, korrekt förhållande mellan vatten och kontinenter och lagom snabb rotation. Alla förutsättningar måste uppfyllas samtidigt. Att det skulle ha skett spontant, är matematiskt omöjligt. Vidare skulle små fel i fysikens lagar – som är enhetliga i världsalltet – hindra liv. Lika litet som att man trollar fram motorfordon, genom att slänga in en tänd dynamitstav på Volvo, lika litet skapar tillfälligheter ett universum och liv!

”Låter vettigt…”

Liv kommer bara av liv. Eftersom det inte kan ha skapat sig självt ur tomma intet, måste livet ha haft en upphovsman – en sedan evigt självexisterande, oförgänglig Skapare, som står över tid, rum, liv och död. Vi läser: ”Men fråga boskapen, den skall undervisa dig, fåglarna under himlen, de skall ge dig svar, tala till jorden, den skall undervisa dig, fiskarna i havet skall ge dig besked. Vem av dessa känner inte till att det är HERRENS hand som har gjort det? I hans hand är allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.” Job 12:7-10. Alltså är det Skaparen, som ger och upprätthåller livet.

Nå, hur danade Han? ”Himlen är skapad genom HERRENS ord, alla dess härskaror genom hans muns ande. … Ty han sade och det blev till, han befallde och det stod där.” Psaltaren 33:6, 9. Gud talade fram materien. Den första människan var dock ett hantverk: ”då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.” Första Moseboken 2:7. Hönan föregick därför ägget, ty ägget kunde inte ha lagt sig självt. Eftersom hönan inte förmådde att trolla fram sig själv, hade hon – och tuppen! – en Skapare. Sedan kunde ägget läggas och kycklingen titta ut.

När Du vill veta mera

Livet är ingen hopplöshet mitt i evighetens förmodade tomhet! Meningen med tillvaron finner Du i den noggrant utformade, svenska brevkursen Sanningen för Vår Tid. Kursen är gratis och behandlar, bland väldigt mycket annat, ondska och lidande; tro; hälsa; bön; tillståndet i döden; paradisets återställande; vilodagens välsignelser för jäktade nutidsmänniskor och händelser i världen, som snart kommer att beröra oss alla. Beställs från: Sanningen för Vår Tid, Box 9, 511 21 KINNA. Du kan avbryta kursen skriftligen när som helst. Se även livingwater.no och endtime.net.