Bibelläsningar för Familjekretsen. 96. Hedningarnas Sabbat

Bibelläsningar för Familjekretsen

96. Hedningarnas Sabbat

1. Månne Gud är även hedningarnas Gud?

”Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas”. Romarbrevet 3:29.

2. Gör Gud någon skillnad mellan judar och hedningar?

”Då började Petrus tala: ’Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör.” Apostlagärningarna 10:34, 35.

3. Med vad måste människan överbevisas om synd?

”Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns.” Romarbrevet 5:13. Om hedningarna skulle överbevisas om synd, måste det ske genom lagen, på samma sätt, som judarna överbevisas.

4. För vem är lagen utfärdad?

”{O}ch inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska,… för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran”. Första Timoteusbrevet 1:9, 10.

5. Hade hedningarna överlämnat sig till sådana dåliga vanor?

”I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna…. Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet och får aldrig nog.” Efésierbrevet 4:17-19.

6. Jakob omtalade, hur Gud skulle besöka hedningarna och ta Sig ett folk av dem efter Sitt namn. Vad sade han hade fallit, men åter skulle uppbyggas?

”Det stämmer överens med profeternas ord, där det heter: Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall upprätta den igen”. Apostlagärningarna 15:15, 16.

7. Vad skulle följden bli av detta återuppbyggande av Davids boning?

”{F}ör att alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, över vilka mitt namn
har nämnts. Så säger Herren, som gör detta”. Vers 17. Man bör lägga märke till, att den särskilt omtalade klassen är ”alla hedningar, över vilka mitt namn har nämnts” {blivit uppkallade efter Honom}, det vill säga de folk, som hade förenat sig med Herren och alltså räknades ibland Guds Israel. Dessa höll alla Guds bud, såsom de gavs på Sinaiberget. Om hedningarna skulle bli delaktiga i frälsningsplanen och följa ordningen, som gällde innan Davids boning föll, måste även de hålla alla Guds bud.

8. För vem blev Sabbaten gjord?

”’Sabbaten blev gjord för människan”. Markusevangeliet 2:27. Med ordet människa betecknas här alla människor, utan undantag, hedningar såväl som judar.

9. Vilken särskild dag har Gud avskilt eller reserverat för Sabbat, alltså vilodag, och befallt människorna att hålla?

”Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat.” Andra Moseboken 20:10.

10. Vad har Herren genom profeten Jesaja lovat dem, som helighåller Sabbaten?

”Välsignad är den människa som gör så, den människoson som håller fast vid det, den som tar vara på sabbaten så att han inte ohelgar den, den som avhåller sin hand från att göra något ont.” Jesaja 56:2.

11. Vilka känslor sade Han, att främlingen (det vill säga en hedning) skulle ha, när han förenar sig med Guds folk?

”Den främling som har slutit sig till HERREN skall inte säga: ’Säkert kommer HERREN
att skilja mig från sitt folk.’” Vers 3.

12. Vad säger Herren, att Han vill göra för främlingen, som håller Hans Sabbat?

”De främlingar som har slutit sig till HERREN och som vill tjäna honom och älska HERRENS namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund, dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus…. Så säger Herren HERREN, han som samlar de fördrivna av Israel: Ännu fler skall jag samla till honom, till hans församling.” Verserna 6-8.

13. Vad skulle Han ge dem?

”Ty så säger HERREN: De eunucker som tar vara på mina sabbater, som väljer det jag finner glädje i och håller fast vid mitt förbund, åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar. Jag skall ge dem ett evigt namn som inte skall utplånas.” Verserna 4, 5. Detta måste avse den kristna tidsåldern; ty på Gamla Testamentets tid blev ingen upphöjd över Guds folk; men sedan det förkastades för sin otros skull, kan främlingen bli upphöjd till att inta dess plats. Och de, som blir det nya förbundets barn, erhåller ett bättre namn, än det gamla förbundets, enär det nya förbundet innehåller bättre, det vill säga eviga, löften. Hebréerbrevet 8:6.

14. Vilka två klasser predikade Paulus till i Antiokia på Sabbaten?

”Då reste sig Paulus, gav tecken med handen och sade: ’Israelitiska män och ni som fruktar Gud, lyssna!” Apostlagärningarna 13:16. Jämför härmed den fyrtioandra versen. Av denna text ser man, att de hedningar, vilka fruktade Gud, var församlade med judarna, för att tillbe på Sabbaten.

15. Var fann aposteln hedniska kvinnor, som helighöll Sabbaten?

”{O}ch därifrån till Filippi, som är den ledande staden i denna del av Makedonien och en romersk koloni. I den staden stannade vi några dagar. På sabbaten tog vi vägen ut genom stadsporten och gick längs en flod, där vi antog att det fanns ett böneställe. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade kommit dit.” Apostlagärningarna 16:12, 13. Här bildades filippernas församling, som tvivelsutan helighöll den sjunde dagen.

16. Vilka två klasser lyssnade till apostelns predikan i Korint?

”Varje sabbat förde han samtal i synagogan och övertygade både judar och greker [hedningar].” Apostlagärningarna 18:4.

17. Under hur lång tid hade Mose och profeterna blivit lästa i synagogorna, och hur omfattande var undervisningen ur dessa skrifter?

”Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat.’” Apostlagärningarna 15:21.

Anm.: Sabbaten var verkligen den enda regelbundna tiden för Skrifternas läsande. Och om hedningarna kände Gud och lydde Honom, måste de ha besökt gudstjänsten på Sabbaten, liksom judarna.

18. Av vilka två klasser bestod den israelitiska församlingen?

”Också en stor blandad folkhop drog upp med dem”. Andra Moseboken 12:38.

19. Vilken lag skulle gälla för främlingarna?

”En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.’” Vers 49.

20. Vilka knorrade emot eller klagade på Mose och Aron, sedan de hade kommit in i ödemarken?

”Och hela Israels menighet knotade mot Mose och Aron i öknen”. Andra Moseboken 16:2. Alla beklagade sig, både judar och hedningar.

21. Hur satte Gud hela menigheten på prov?

”Då sade HERREN till Mose: ’Se, jag skall låta det regna bröd från himlen åt er. Folket skall gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så skall jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte.” Vers 4.

22. Hur bestod eller klarade folket av detta prov?

”Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. Då sade HERREN till Mose: ’Hur länge skall ni vägra att hålla mina bud och befallningar?” Verserna 27, 28.

23. Vilken aktning visade folket för den stränga tillrättavisningen?

”Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.” Vers 30.

Anm.: Här var både egyptier och israeliter. Alla hade knorrat och Gud satte dem på prov med hjälp av vilodagsbudet. Detta skedde trettio dagar, innan lagen förkunnades från Sinai. Vid detta tillfälle behandlades alla, både judar och hedningar, lika. De måste alla helighålla Sabbaten.

24. Vad började Mose strax, att undervisa folket om?

”De kommer till mig när de har någon rättssak, och då dömer jag mellan dem. Jag låter dem veta Guds stadgar och bud.’” Andra Moseboken 18:16. Hedningarna såväl som judarna erhöll eller mottog denna undervisning.

25. Omnämnde Gud hedningarna särskilt, då Han gav Sabbatsbudet på Sinaiberget?

”Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.” Andra Moseboken 20:10. Här ser vi, att främlingen blev förbjuden att arbeta på vilodagen lika så väl som israeliten. Det gjordes ingen skillnad mellan dem.

26. Vilken bön uppsände Salomo vid templets invigning angående främlingens fördelar och plikter?

”Också om en främling, en som inte är av ditt folk Israel,… kommer och ber, vänd mot detta hus, må du då höra det i himlen där du bor och göra allt vad främlingen ropar till dig om. Så skall alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, såsom ditt folk Israel gör”. Första Konungaboken 8:41-43.

Anm.:  Salomo glömde inte hedningarna, utan bad, att Gud skulle ge dem samma fördelar som judarna. Om ”alla folk på jorden” fruktade Gud, som Israel gjorde, skulle de alla komma ihåg vilodagsbudet och helighålla den sjunde dagen.

27. När alla de frälsta församlas på den nya jorden, för att tillbe Gud, vilken dag är då ännu Sabbat?

”Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN.” Jesaja 66:23. Alltså skall de återlösta från alla folk och släkten på jorden fira åminnelsen av Herrens skapelseverk i all evighet.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 95. De ceremoniella Sabbaterna

Bibelläsningar för Familjekretsen

95. De ceremoniella Sabbaterna

1. Vad blev följden av, att Kristus utplånade ”handskriften i stadgar”, eller strök ut skuldebrevet?

”{O}ch strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset…. Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.” Kolosserbrevet 2:14-17.

2. På vad skrevs de Tio Buden?

”Han förkunnade för er sitt förbund som han befallde er att hålla, de tio orden, och han skrev dem på två stentavlor.” Femte Moseboken 4:13.

3. Hur blev de skrivna på dessa stentavlor?

”Tavlorna var Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.” Andra Moseboken 32:16.

Anm.: Lagen inristades i sten; den kunde alltså icke utplånas, ej heller kunde man säga om stentavlorna, att de spikades fast vid korset.

4. För vem blev veckosabbaten gjord?

”Och Jesus sade till dem: ’Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.” Markusevangeliet 2:27. Om Sabbaten gjordes för människans skull, kan den inte räknas ibland de anordningar, vilka var emot oss.

5. När blev Sabbaten gjord?

”Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara…. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:1-3.

6. Vad var människans tillstånd på den tiden?

”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.” Första Moseboken 1:31.

7. Skulle människan ha blivit en syndare, om hon hade förblivit lydig mot Gud från begynnelsen?

”Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.” Romarbrevet 2:13. Hade människan aldrig syndat, hade hon heller inte behövt en Frälsare, och Kristus skulle alltså icke ha lidit döden för människosläktet. Sabbaten tillhörde alltså människan, innan hon behövde någon Frälsare. {”Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” Första Johannesbrevet 3:4. Att hålla lagen, däribland vilodagsbudet, är raka motsatsen till synd, dvs. rättfärdighet, rätt handlande. Min anm.}

8. För vilket ändamål instiftades de sabbater, vilka utgjorde en del av handskriften med dess stadgar {från den gamla översättningen}?

”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus” Kolosserbrevet 2:17.

9. Men till vad hänvisar Herrens Sabbat? – Till skapelsen.

”Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 2:11. Den är alltså inte en skugga av tillkommande ting, utan en påminnelse om Guds skapelsemakt, och alltså räknas den inte till de sabbater, vilka är ”en skugga av tillkommande ting”. {Guds Tio Bud pekar på rätt handlande och är således icke behäftade med synd, som är orätt handlande. Vilodagsbudet ingår i dessa rättfärdiga, sunda bud och behöver alltså inte avskaffas, utan skall respekteras som något sunt och naturligt att rätta sig efter. Bilföraren tömmer ju inte tanken på bensin, för att köra; han ser till, att hålla tanken fylld! Min anm.}

10. Fanns det några sabbater under det Gamla Testamentets tid, vilka var av en lokal beskaffenhet, eller en skugga av tillkommande ting?

”I sjunde månaden, på första dagen i månaden, skall ni hålla sabbatsvila”. ”Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen…. En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall då fasta.” Tredje Moseboken 23:24, 27-32.

11. Till vad tjänade dessa sabbater?

”Detta är HERRENS högtider. Ni skall utlysa dem som heliga sammankomster, då ni skall offra eldsoffer åt HERREN, brännoffer och matoffer, slaktoffer och drickoffer, varje dag de för den dagen bestämda offren.” Vers 37.

12. Var dessa sabbater helt åtskilda från Herrens Sabbat, som är den sjunde dagen i veckan?

”Detta förutom HERRENS sabbater och förutom era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer, som ni ger åt HERREN.” Vers 38.

Anm.: Granskningen av detta ämne visar klart, att ”Herrens Sabbat” och de sabbater, vilka var en skugga av det tillkommande, var helt och hållet olika anordningar, som instiftats för helt olika ändamål. Den förstnämnda var ämnad som åminnelse av Guds stora skapelseverk, medan de andra var skuggor, som pekade framåt mot Kristus och Hans verk. Dessa behövdes inte längre, sedan Han hade kommit, till vilken de hänvisade. Efter Kristi död har vi haft Hans nattvard som åminnelse av Honom.

Dr. Adam Clarke säger: ”Aposteln talar här {i den gamla översättningen} om några enskildheter angående handskriften med dess stadgar, vilka hade avskaffats, nämligen skillnaden mellan mat och dryck, vad som var rent eller orent enligt lagen; det nödvändiga i, att helighålla vissa högtider, såsom nymånader eller vissa sabbater eller dagar, vilka skulle hållas mera högtidligt, än som vanligen var fallet. Alla dessa hade borttagits och naglats vid korset, samt var följaktligen inte längre bindande. I detta Skriftställe finns alltså ingen antydan om Sabbatens avskaffande, eller att kristendomen har gjort dess moraliska nödvändighet om intet. Jag har på ett annat ställe visat, att budet om att helighålla Sabbaten är gällande för alla tider och kan aldrig avskaffas, så länge tiden varar. Och enär Sabbaten är en förebild av den eviga vilan, som återstår för Guds folk, den eviga saligheten, måste den fortfara att existera eller att vara giltig, intill dess evigheten inträder; ty ingen förebild kan upphöra att existera, förrän motbilden kommer. För övrigt är det inte klart, att aposteln på detta ställe åsyftar varken de judiska sabbaterna eller veckosabbaten. Sabbaton (sabbaters eller veckors) har troligen avseende på deras veckohögtider, som jag har omtalat i anmärkningarna över Moseböckerna.” – Anmärkning över Kolosserbrevet 2:16.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 94. Söndagens Helighet

Bibelläsningar för Familjekretsen

94. Söndagens Helighet

1. På vilket ställe i det Nya Testamentet finner vi första dagen i veckan först omtalad?

”Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, gick Maria från Magdala och den andra Maria för att besöka graven.” Matteusevangeliet 28:1. Söndagen är den första dagen i veckan. Matteus skrev sitt evangelium sex år efter Kristi uppståndelse; men bortsett från det kallar han den dag, som föregår första veckodagen, för Sabbaten.

2. Var finner vi den första dagen därnäst omtalad?

”När sabbaten var över…. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.” Markusevangeliet 16:1, 2. Denna händelse är densamma, som omtalas av Matteus, och Markus skrev sitt evangelium 32 år efter Kristi uppståndelse.

3. På vilken dag uppstod Jesus från de döda?

”Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur.” Vers 9.

4. På vilken dag blev Kristus lagd i graven?

”Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Han tog ner den, svepte den i ett linnetyg och lade den i en uthuggen klippgrav, där ännu ingen hade blivit lagd. Det var tillredelsedag, och sabbaten skulle just börja.” Lukasevangeliet 23:52-54.

5. Vad gjorde de heliga kvinnorna, sedan de hade sett, var de lade Honom?

”Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.” Vers 56.

6. Vilket arbete uppsköt de till den första dagen i veckan, emedan de inte ville göra det på Sabbaten?

”På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning.” Lukasevangeliet 24:1.  Lukas skrev sitt evangelium 24 år efter de händelser han nämner hade inträffat, och även han ingavs av den Helige Ande att kalla den dag, som föregår den första dagen i veckan, för Sabbat.

7. Vad säger Johannes om dessa händelser?

”Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen var borttagen från den.” Johannesevangeliet 20:1. Johannes skrev sitt evangelium år 97 e.Kr., och likväl ger han den första dagen ingen helig benämning. Han ger ungefär samma beskrivning som de andra evangelisterna.

8. Vad inträffade på aftonen av denna första dag?

”På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: ’Frid vare med er.’” Vers 19.

9. Hade Jesus förut uppenbarat eller visat Sig för några av Sina lärjungar?

”Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet.” Markusevangeliet 16:12.

10. Då dessa gick åstad och berättade för de församlade, vad de hade sett, hur anammades eller mottogs nyheterna?

”De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.” Vers 13.

11. Då Jesus sedan kom in ibland de elva, vad sade Han till dem?

”Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden.” Vers 14. Detta vittnesbörd bevisar klart, att de elva inte var församlade, för att fira åminnelsen av Kristi uppståndelse; ty de trodde inte, att Han var uppstånden.

12. Visade Kristus Sig för de elva, medan de två, som hade sett Honom i Emmaus, omtalade sin erfarenhet?

”De bröt genast upp och vände tillbaka till Jerusalem, där de fann de elva och de andra lärjungarna församlade, och dessa sade: ’Herren har verkligen uppstått, och han har visat sig för Simon.’…. Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade: ’Frid vare med er.’” Lukasevangeliet 24:33-36.

13. Var lärjungarna församlade, för att fira Herrens nattvard?

”Och eftersom de av idel glädje ännu inte kunde tro utan stod där förundrade, frågade han dem: ’Har ni något att äta här?’ Då räckte de honom en bit stekt fisk, som han tog och åt inför deras ögon.” Verserna 41-43. Fisk och honung används aldrig vid nattvarden.

14. Var bodde lärjungarna, då de var i Jerusalem?

”Och när de kom dit gick de upp till det rum i övre våningen där de brukade uppehålla sig – Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon ivraren och Judas, Jakobs son.” Apostlagärningarna 1:13. De bodde alla tillsammans i detta rum samt var troligen hemma vid sin aftonvard, då Frälsaren uppenbarade Sig för dem. Han kände till deras seder och visste, vid vilken tid de intog sin aftonvard; och då Han kom, fann Han dörrarna låsta, emedan de fruktade för judarna.

15. När mötte Frälsaren åter Sina lärjungar?

”Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: ’Frid vare med er.’” Johannesevangeliet 20:26. Icke på den åttonde dagen, utan ”åtta dagar därefter” – ett obestämt uttryck. Om detta vore ett bestämt uttryck, skulle ”åtta dagar därefter” infalla efter den följande veckans Måndag. För betydelsen av sådana uttryck, jämför denna text med Matteusevangeliet 17:1 och Lukasevangeliet 9:28.

16. På vilken dag mötte Paulus bröderna i Troas vid ett tillfälle?

”Den första dagen i veckan var vi samlade till brödsbrytelse. Paulus samtalade med de församlade, och eftersom han skulle resa nästa dag, fortsatte han att tala ända till midnatt.” Apostlagärningarna 20:7.

17. På vilken tid av dagen hölls mötet?

”Det fanns ganska många lampor i det rum på översta våningen, där vi var samlade.” Vers 8.

Anm.: ”Eftersom texten säger, att det fanns ganska många lampor i rummet, där de var samlade, och Paulus talade till dem från mötets början till midnatt…. började denna sammankomst ibland lärjungarna i Troas och Paulus’ tal till dem på aftonen. Det återstår blott att bestämma, vilken afton det var…. För min egen del anser jag, att mötet hölls på Lördagskvällen…. och inte på den kommande Söndagskvällen…. Eftersom Lukas vittnar, att detta möte hölls på den första dagen i veckan… måste det nödvändigtvis ha hållits på Lördagskvällen, och inte på vår Söndagskväll, eftersom Söndagskvällen i Lukas’ berättelse och i Skriften inte utgör en del av den första, utan av den andra, dagen, och dagen alltid börjar och slutar vid aftonen.” – William Prynne i Dissertation on the Lord’s Day Sabbath, sid. 36-41, år 1633.

”Apostlarnas arbete på de första dagarna av den vecka de tillbringade i Troas sägs det ingenting om; men om den sista dagen har vi en uppgift, som meddelar alla omständigheterna lika noga som ett av evangelierna. Det var den afton, som följde efter den judiska Sabbaten. På Söndagsmorgonen var skeppet färdigt att avsegla.” – Conybeare och Howsons Life of Paul, s. 626, billighetsupplagan 1878.

”Den Söndagseftermiddagen på våren fortsatte han sin resa ibland Idas ekskogar och strömmar.” – Samma verk, s. 629.

”Jag kommer därför till den slutsatsen, att lärjungarna var församlade på aftonen efter den judiska Sabbaten, vilken ännu helighölls som vilodag av alla, som var judar eller judiska proselyter. Enär de betraktade aftonen som början på den första dagen i veckan, använde de den på ovan beskrivna sätt. På Söndagsmorgonen fortsatte Paulus och hans ledsagare sin resa, vilket de tvivelsutan var nödsakade att göra på grund av skeppets rörelser, eftersom det legat i Troas hamn i sju dagar.” – Professor McGarveys kommentar över Apostlagärningarna.

”Den idén, att överföra den judiska Sabbaten från den sjunde dagen till den första, var någonting, som infördes i senare tider.” – Dr. Henry Alford, Apostlagärningarna 7:20, i New Testament for English Readers.

18. Hur många följde med Paulus på hans resa i Asien vid detta tillfälle?

”Med honom följde Sopater, Pyrrhus son, från Berea, Aristarkus och Sekundus från Tessalonika, vidare Gajus från Derbe och Timoteus samt Tykikus och Trofimus från Asien.” Apostlagärningarna 20:4.

19. Medan Paulus gick till fots tvärs över halvön (19,5 engelska mil, drygt 31 kilometer), vad gjorde de andra, som var med honom?

”Vi andra gick i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi skulle ta Paulus ombord. Så hade han bestämt, eftersom han själv tänkte ta landvägen.” Vers 13. Ingen av dem betraktade Söndagen som någonting mer, än en vanlig dag.

20. Vad skrev Paulus i församling i Korint, att den skulle göra på första dagen i veckan?

”På första veckodagen skall var och en av er hemma lägga undan och samla ihop vad han lyckas spara, så att insamlingarna inte sker först vid min ankomst.” Första Korintierbrevet 16:2.

21. För vilket ändamål skulle dessa gåvor insamlas?

”När det gäller insamlingen till de heliga, skall ni också göra som jag har föreskrivit församlingarna i Galatien.” Vers 1.

Anm.: Dessa bidrag skulle inte tas upp vid de offentliga församlingarna. ”{S}kall var och en av er hemma lägga undan”.

Greenfield översätter i sitt grekiska lexikon det grekiska uttrycket så här: Nära sig själv, dvs. hemma. Två latinska översättningar, Vulgata och Castellios, återger det: apud se, nära sig själv, hemma. Tre franska översättningar, Martins, Ostervalds och De Sacys, återger det: ches soi, i sitt eget hus, hemma. Den tyska översättningen av Luther återger det med ”bei sich selbst”, hos sig själv, hemma. Den nederländska ”by zich zelven” detsamma som den tyska. Den italienska av Diodati appresso di se, i sin egen närvaro, hemma. Den spanska av Phelipe Scio, en su casa, i sitt eget hus. Den portugisiska av Ferreira, para isso, nära sig själv.

Vi har nu uppgett alla i Nya Testamentet förekommande texter, som omtalar den första dagen i veckan, och alla utav dem kallar den blott för en vanlig dag.

22. När var Johannes i Anden?

”På Herrens dag kom jag i Anden och hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en basun”. Uppenbarelseboken 1:10.

23. Vilken dag har Gud kallat för Sin?

”Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min heliga dag”. Jesaja 58:13.

24. Vilken dag sade Kristus, att Han är Herre över?

”Så är Människosonen Herre också över sabbaten.’” Markusevangeliet 2:28. Sabbaten är alltså Herrens dag. De sex andra dagarna ges till människan att arbeta på. Någonting sådant som en helig Söndag är inte omtalat i det Nya Testamentet.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 93. Händelsernas Följdordning under de Tusen Åren

Bibelläsningar för Familjekretsen

93. Händelsernas Följdordning under de Tusen Åren

1. Vilken storartad händelse skall inträffa vid Kristi andra ankomst?

”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden.” Första Tessalonikerbrevet 4:6, 7.

2. Vart skall de heliga då bli förda?

”I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är.” Johannesevangeliet 14:2, 3.

3. I vilket tillstånd skall jorden försättas vid Herrens återkomst?

”Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, upp mot himlen och där fanns inget ljus.” ”Jag såg mig om, och se, det bördiga landet var en öken, alla dess städer ödelagda inför HERRENS ansikte, för hans brinnande vrede.” Jeremia 4:23, 26; Jesaja 24:1-3.

4. Skall det finnas någon levande människa på jorden under den tiden?

”Jag såg mig om, och se, där fanns ingen människa och alla himlens fåglar hade flytt.” Jeremia 4:25; Sefanja 1:3.

5. Vad skall bli av dem, som inte tas upp och möter Herren i luften?

”Larmet hörs till jordens ände, ty HERREN går till rätta med hednafolken, han skall döma allt kött. De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger HERREN.” Jeremia 25:31; Andra Tessalonikerbrevet 1:7, 8.

6. Hur länge skall de uppståndna heliga regera med Kristus i himmelen?

”Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år.” Uppenbarelseboken 20:4.

7. När hade de åter blivit levande?

”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.” Uppenbarelseboken 20:6.

8. Hur länge skall de ogudaktiga bli kvar i sina gravar, sedan de heliga stått upp ur sina?

”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” Vers 5.

9. I vilket tillstånd skall Satan vara under de tusen åren?

”Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år.” Vers 2.

10. Var skall han förvaras?

”Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom”. Vers 3, första delen.

11. Var är avgrunden belägen?

”Stjärnan öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur den som rök från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen.” Uppenbarelseboken 9:2.

Anm.: Om röken, som stiger upp ur denna avgrund, förmörkar solen och luften, är det tydligt, att själva avgrunden måste vara belägen här på jorden. Samma ord översätts på vissa ställen i Bibeln med ordet djup. Septuagintan brukar denna översättning av ordet, för att beteckna jordens ursprungliga tillstånd, såsom beskrivet i Första Moseboken 1:2: ”och mörker var över djupet.” Vi har redan sett, att jorden återgår till detta tillstånd under de tusen åren, att den blir ”tom och öde”, och vi kommer följaktligen till den slutsatsen, att denna jord är i sitt kaotiska tillstånd under Satans tusenåriga fångenskap på densamma.

12. Vad är Satans sysselsättning, innan han blir bunden?

”Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.” Första Petrusbrevet 5:8.

13. Vad menas med Satans bindande?

Vid Kristi andra ankomst tas de heliga till himmelen och de ogudaktiga blir förgjorda och förblir sedan i detta tillstånd under de tusen åren. Det är alltså slut med Satans sysselsättning, ty han har ingen att bedra, utan måste vandra omkring på den ödelagda jorden och beskåda det förskräckliga fördärv, till vilket han varit upphovsmannen. Det finns ingen för honom att fresta, och han är alltså bunden av omständigheterna i sin verksamhet.

14. Hur kommer Satan att frigöras ur detta tillstånd?

”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” ”Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse.” Uppenbarelseboken 20:5, 7. När de ogudaktiga uppstår ur sina gravar, kommer Satan åter lös, ty han får nu åter tillfälle att befatta sig med sitt forna förförelseverk.

15. För hur lång tid skall han bli lös?

”{F}ör att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.” Vers 3, sista delen.

16. Vad skall han genast företa sig att göra?

”Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som sanden i havet.” Vers 8.

Anm.: Vid denna tid skall det Nya Jerusalem med den frälsta skaran ha kommit ned från himmelen och intagit sin plats på jorden. Uppenbarelseboken 21:2. Satan skall då inge de ogudaktiga, som har uppstått ur sina gravar, den tanken, att de kan inta staden.

17. Vad blir följden av deras försök, att inta staden?

”De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem.” Uppenbarelseboken 20:9.

18. Vilken försäkran från Herren skall sålunda besannas?

”Vänta på HERREN och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet. Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade.” Psaltaren 37:34.

19. Vilka skall undkomma den andra döden?

”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt”. Uppenbarelseboken 20:6.

20. Vad skall den eld åstadkomma, som kommer ned från himlen vid detta tillfälle?

”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.” Malaki 4:1.

21. Skall denna eld inverka på någonting annat, än de ogudaktiga?

”Men de himlar [de atmosfäriska] och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda.” Andra Petrusbrevet 3:7.

22. Vad blir följden härav?

”{O}ch himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.” Vers 10. {”och de verk, som äro derpå, förbrännas”, i originalet. Min anm.}

23. Vad väntar vi sedan?

”Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte.” Vers 13.

24. Vilka skall bo på den nya jorden?

”Ty de onda skall utrotas, men de som väntar på HERREN skall ärva landet.” Psaltaren 37:9.

25. Vad blir deras tillstånd där?

”Men de ödmjuka skall ärva landet och glädja sig över stor frid.” Vers 11.

26. Hur skall varje med förstånd begåvad skapad varelse inom världsalltet därefter visa sin tacksamhet för det eviga livets gåva?

”Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: ’Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.’” Uppenbarelseboken 5:13.

27. Kan det då finnas någon ogudaktig kvar, när ”allt skapat i himlen och på jorden” lovar och prisar Herren?

”Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer, när du ser efter hans plats är han borta.” ”Men de ogudaktiga skall gå förlorade. HERRENS fiender försvinner som ängarnas prakt, de försvinner som rök.” Psaltaren 37:10, 20. ”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn.
Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer
skall bränna upp dem, säger Herren Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.” Malaki 4:1. ”HERRENS dag är nära för alla hednafolk…. Ty som ni har druckit på mitt heliga berg, skall alla hednafolk få dricka utan uppehåll. De skall dricka, de skall svälja, de skall bli som om de aldrig varit till.” Obadja 15:16.

28. Skall det sedan finnas någon synd eller något ont kvar någonstans inom Guds stora skapelse?

”Och ingen förbannelse skall finnas mer.” Uppenbarelseboken 22:3. ”Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’” Uppenbarelseboken 21:4.

29. Hur beskriver aposteln evighetstillståndet i jämförelse med vårt nuvarande tillstånd?

”Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.” Andra Korintierbrevet 4:17, 18.

Schema över de tusen åren

	Kristi andra ankomst	De rättfärdigas uppståndelse	Satans bindande		Den heliga staden kommer ned	De ogudaktiga uppstår	Satan löses och förgörs
Kristna tidsåldern				1 000 år mellan de två uppståndelserna				Evigheten
De sista dagarna				Jorden ödelagd				Den nya jorden

Schemat är tredelat. Den vänstra delen visar den sista delen av den kristna tidsåldern. Den lodräta linjen utmärker änden på det kristna tidevarvet, när Kristi andra ankomst inträffar, de rättfärdiga döda uppstår, Satan binds och de tusen åren tar sin början. Vid slutet av de tusen åren (se den högra delen av schemat) inträffar de ogudaktigas uppståndelse. Under de tusen åren ligger jorden öde, ty vid deras början faller de ogudaktiga döda ned inför Jesu Kristi tillkommelses härlighet, de rättfärdiga tas till himmelen, för att där under de tusen åren sitta till doms över de ogudaktiga, innan dessa blir uppresta, för att erhålla sitt straff. När dessa står upp, kommer Satan lös, han slipper sitt tillstånd av sysslolöshet, och han samlar nu de ogudaktiga omkring sig, för att inta de heligas läger, det Nya Jerusalem, som kommit ned på jorden; men eld kommer ned från himlen och förgör dem alla. Jorden renas sedan genom eld och blir de heligas eviga bostad.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 92. Kristi andra Ankomst

Bibelläsningar för Familjekretsen

92. Kristi andra Ankomst

1. Har Kristus Själv givit oss ett bestämt löfte om, att Han skall komma igen?

”Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är.” Johannesevangeliet 14:3.

2. Kan vi veta någonting om dagen och stunden, när denna händelse skall inträffa?

”Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.” Matteusevangeliet 25:13.

3. Skall då Guds barn vara i okunnighet om denna händelses närhet?

”Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret.” Första Tessalonikerbrevet 5:4, 5.

4. Hur kan Guds barn veta, när Jesu återkomst är för handen?

”När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren.” Matteusevangeliet 24:33. Kristus förutsade vissa tecken, som skulle påvisa annalkandet av Hans andra uppenbarelse. Genom att ge akt på dessa tecken, kan alltså Guds barn veta, när de skall resa sig upp och lyfta upp sina huvuden, för att ta till sig sin kommande förlossning. Lukasevangeliet 21:28. Se läsningarna ”Vår Frälsares stora Profetia” och ”Tidens Tecken”.

5. För vilka skall denna dag komma som en tjuv om natten?

a. För hånfulla bespottare: ”Framför allt skall ni veta, att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er och frågar: ’Hur går det med löftet om hans återkomst?” Andra Petrusbrevet 3:3, 4.

b. För dem, som ropar: Frid och säkerhet. ”När folk säger: ”Fred och trygghet”, då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan.” Första Tessalonikerbrevet 5:3.

c. För dem, som lever i synd och frosseri: ”Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla – så skall Människosonens ankomst vara.” Matteusevangeliet 24:37-39.

6. Vad förmanas de troende att göra, för att de ej skall hamna i mörker angående Herrens dag?

”Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv…. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra…. Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm.” Första Tessalonikerbrevet 5:4-8.

7. På vilket sätt skall Herren uppenbaras?

a. Personligen. ”Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem. Och de sade: ’Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.’” Apostlagärningarna 1:9-11.

b. Såsom ljungelden. ”Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara.” Matteusevangeliet 24:27.

c. Med makt och härlighet. ”Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.” Matteusevangeliet 24:30.

d. Med Sina änglar. ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.” Matteusevangeliet 25:31.

e. Med högt ljudande basun. ”Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda”. Matteusevangeliet 24:31.

8. Av vilken orsak uppenbaras Jesus för andra gången?

a. För att bringa det fördolda i ljuset. ”Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtats tankar och avsikter, och då skall var och en få sitt beröm av Gud.” Första Korintierbrevet 4:5.

b. För att belöna de rättfärdiga. ”’Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.” Uppenbarelseboken 22:12.

c. För att straffa de ogudaktiga. ”{O}ch ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, när han kommer för att förhärligas i sina heliga”. Andra Tessalonikerbrevet 1:7-10.

d. För att fullborda frälsningsverket. ”{S}å blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.” Hebréerbrevet 9:28.

e. För att skänka odödlighet. ”{V}i skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga”. Första Korintierbrevet 15:51, 52.

f. För att ta de Sina till Sig. ”Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig”. Johannesevangeliet 14:3.

g. För att skänka härlighetens krona. ”När den högste herden uppenbarar sig skall ni få härlighetens segerkrans, som aldrig vissnar.” Första Petrusbrevet 5:4.

h. För att regera. ”Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes i himlen starka röster som sade: ’Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.’” Uppenbarelseboken 11:15.

9. Hur bör de troende betrakta denna händelse?

a. Med kärlek. ”Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.” Andra Timoteusbrevet 4:8.

b. Med längtan därefter. ”{M}edan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.” Titusbrevet 2:13; Andra Petrusbrevet 3:12.

c. Med bön och vakande. ”Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen.’” Lukasevangeliet 21:36.

10. Vilken förmaning bör tillämpas på dem, som väntar och åstundar eller längtar efter Herrens uppenbarelse?

”Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva”. ”Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom”. Andra Petrusbrevet 3:11, 14.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 91. Tidens Tecken

Bibelläsningar för Familjekretsen

91. Tidens Tecken

1. För vad förebrådde Kristus judarna?

”Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda.” Matteusevangeliet 16:3.

2. Vilket tecken hade profeten Jesaja gett, genom vilket Kristus kunde kännas igen som Messias?

”Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.” Jesaja 7:14.

3. Blev detta tecken uppfyllt?

”Allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel”. Matteusevangeliet 1:22, 23.

4. Var skulle, enligt profetens förutsägelse, Kristus födas?

”Men du, Betlehem Efrata, som är så liten bland Juda tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall härska i Israel.” Mika 5:2.

5. Var blev Jesus född?

”Jesus var född i Betlehem i Judeen”. Matteusevangeliet 2:1.

6. Vad hade blivit profeterat om Hans intåg i Jerusalem?

”Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.” Sakarja 9:9.

7. Blev denna profetia uppfylld?

”Detta hände för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Säg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl.” Matteusevangeliet 21:1-9.

8. Väntade de, som trodde på Honom som Messias, att tecken skulle ges, för att utmärka Hans andra ankomst?

”När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom, gick de fram till honom och frågade: ’Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?’” Matteusevangeliet 24:3.

9. Hur uppger Lukas Frälsarens svar på denna fråga?

”Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen.” Lukasevangeliet 21:25, 26.

10. Vad säger en av Gamla Testamentets profeter om dessa tecken?

”Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och rökpelare. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.” Joel 2:30, 31.

11.  Har solen och månen blivit förmörkade som en uppfyllelse av dessa förutsägelser? – Ja, vilket kan ses av följande vittnesbörd:

”Jag vill särskilt nämna det förunderliga mörkret den 19. Maj, 1780. Då blev solen förmörkad, såsom beskrivs i vår text. Och ett sådant mörker var det, som man troligen aldrig förut har sett sedan vår Herres korsfästelse. Folket lämnade sitt arbete ute på fälten och inne i husen. Resande stannade, skolor upphörde vid elvatiden på dagen; man tände ljus vid middagstid; och elden lyste, som om det varit midnatt. Folket fylldes av förskräckelse och trodde, att domens dag hade kommit. En del stor av den följande natten var även ovanligt mörk. Ehuru det var fullmåne, gav den intet ljus, alldeles som det heter i texten.” – Från en skriven predikan av kyrkoherde Elam Potter, hållen den 28. Maj, 1780.

”Den 19. Maj, 1780 inträffade en förunderlig förmörkelse. Ljus tändes i många hus. Fåglarna blev tysta och försvann; fjäderfäna uppsökte sina sovställen. Man antog allmänt, att domedagen var nära för handen. Connecticuts lagstiftande församling hade ett sammanträde, men eftersom den ej kunde uträtta någonting, blev den nödsakad att uppskjuta förhandlingarna.” – Ordförande Dwight i Connecticut Historical Collections.

”Min far och mor, som var gudfruktiga, trodde, att domens dag var för handen. De satt uppe den natten, och de sade, att mörkret försvann under den senare delen av natten, och då såg himmelen ut som vanligt, men fullmånen hade utseendet av blod.” – Milo Bostwick.

”Den Mörka Dagen i Norra Amerika var ett av dessa märkvärdiga naturfenomen, som man ständigt med intresse skall läsa om, men som naturvetenskapen förgäves söker att förklara.” – Herschel.

12. Har något stjärnfall ägt rum, som kan betraktas som en uppfyllelse av förutsägelsen därom?

Den beryktade astronomen och meteorologen professor Olmstead vid Yale College säger: ”De, som var så lyckliga att bevittna stjärnfallet på morgonen till den 13. November, 1833, såg troligen det största skådespel av himmelskt fyrverkeri, som någonsin inträffat sedan världens skapelse, eller åtminstone inom den jordiska historiens annaler…. Stjärnfallet år 1833 utsträckte sig över en ansenlig del av jordytan…. Det betraktas inte längre som ett jordiskt, utan som ett himmelskt, fenomen. Fallande stjärnor anses ej längre som tillfälliga företeelser i atmosfärens högre regioner, utan som besökare från andra världar eller från de planetariska rymderna.” Se läsningen ”Vår Frälsares stora Profetia”.

13. Vad kan man säga om stormar på hav och land, vilka på senare tiden tilltagit i så ovanlig grad?

Barnett, i sin bok ”Sacred Theory of the Earth”, anmärker: ”Låt oss nu övergå till en förklaring av detta tecken, havets och vågornas rasande, och tillämpa det på världens ände. Jag betraktar inte detta tillstånd i havet som en följd av stormars rasande; ty då skulle det inte inge så mycken förskräckelse hos världens invånare, som det nu gör. Det, som åstadkoms av synliga orsaker eller det som inträffar i överensstämmelse med naturens vanliga gång, fyller oss icke med så mycken förvåning eller förskräckelse.”

Den brittiske vicekonsuln vid Arica i Peru ger följande beskrivning av en ebb- och flodvåg, som han bevittnade: ”Vilken syn! Jag såg alla skepp i hamnen oemotståndligt föras ut till havs; ankaren och ankarkedjor brast sönder som snören. Inom några minuter mötte ebben en mäktig inkommande flodvåg, som jag skulle tro var omkring 50 fot (15,25 meter) hög, vilken kom mot stranden med en mäktig fart, drivande allting framför sig i sitt förskräckliga majestät, medförande skeppen, stundom vändande sig i stora virvlar, som om den försökte att undvika deras öde.”

Dessa mäktiga havsvågor, tillika med cykloner och orkaner, har under de senare åren tilltagit i antal med fruktansvärd hastighet, i synnerhet i sådana delar av världen, där de förut inte var kända. Och jordens invånare har gripits av förskräckelse på grund av dem. I synnerhet i de västra delarna av Nord-Amerika är det inte sällan som hemmansägare har underjordiska källrar i närheten av sina hus, så att när svarta moln med den egendomliga skepnaden hos en cyklon eller orkar visar sig, de må kunna fly till dessa för skydd.

14. Vilket annat tecken skulle utmärka ändens tid?

”Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.’” Danielsboken 12:4.

Anm.: Den ökning av kunskap, som här åsyftas, avser utan tvivel först och främst religiös eller biblisk kunskap; men vi tror även, att allmänna vetenskaper åsyftas. Sedan år 1799 har fem stora Bibelsällskap upprättats. Dessa har sänt ut till nästan alla delar av världen inemot 200 000 000 Biblar samt ett oräkneligt antal sidor av ströskrifter, som gett upplysning om evangelii sanningar. Förutom allt detta, sprids milliontals religiösa tidningar, som ges ut i världens olika länder. Allt detta har utförts under 1800-talet.

Aldrig har uppfinnandets anda varit så verksam i människosläktets historia, som i nuvarande tid.” – Phrenological Journal, April 1871.

”Det finns några frågor, vilkas lösning vi hittills har ansett omöjlig. Men kan de svåraste av dessa vara mer hemlighetsfulla, än de, som förknippas med havskabeln eller fonografen eller telefonen? Vi talar med varandra genom kabeln, fastän det stora världshavet ligger emellan oss; med egen röst samtalar vi med vänner, som bor hundratals mil ifrån oss, när vi uttalar orden inför en mikrofon. Under Julisolens brännande hetta tillverkar vi is medelst kemiska medel – is, som är lika solid, som den frambringad av naturen. Våra fältskärer {kirurger i krig} inympar ett stycke skinn från en persons arm på en annan persons ansikte, och skinnbiten växer fast och blir en del av den sistnämndes kropp. Vi tillverkar enormt långa remsor av vitt papper, rullar upp det på en enkom spole, som fraktas långa vägar, sätts in i en tryckpress, vilken rullar av det efterhand som det trycks och levereras i falsade och räknade tidningar, vilka är färdiga att sändas ut. Flera tusen tidningar kan sålunda tryckas per timme av en sådan tryckpress. I sanning, detta är uppfinningens tidsålder, och världen har inte ännu uppnått ett rastställe i detta avseende.” – Scientific American.

15. Vad säger Skriften om världens moraliska tillstånd i de sista dagarna?

”Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!” Andra Timoteusbrevet 3:1-5.

Anm.: Kyrkoherde T. De Witt Talmage sade för inte så lång tid sedan: ”Jag uttalar blott en sanning, när jag säger, att på många ställen går församlingen under och världen segrar. Där en människa blir omvänd till Guds rike, finns tio, som avfaller genom utsvävningar…. I den kristna församlingen finns en mäktig här, vilken öppet bekänner sig till kristendomen, men dock icke i den ringaste mån tror på Bibeln från det första ordet i den första versen i det första kapitlet av Första Moseboken ända helt igenom till det sista ordet av den sista versen av det sista kapitlet av Uppenbarelseboken. Och då jag för några Sabbater sedan stod i predikstolen och sade: ’Jag fruktar, att några i denna församling kommer att gå förtappade på grund av att de förkastar Kristus’, var det fyra eller fem av de dagliga tidningarna, som uttryckte förvåning däröver. Är inte samhällsmaskineriet i ett förträffligt tillstånd här i landet? Vi har ju sextio tusen predikanter i Amerika; vi har vacker musik; vi har stora Söndagsskolor; men trots det kan jag lägga fram fasaväckande siffror, som visar, att under de tjugofem senaste åren har i medeltal mindre, än två omvändelser ägt rum i varje församling. Medeltalet dödsfall, som inträffat i varje församling, är fyra eller fem. Om detta fortfar, hur snart skall hela världen bli omvänd till Gud? Vi vinner två, men förlorar fyra! Evige Gud, vad skall slutet på allt detta bli?”

Spurgeon säger: ”Då jag för några dagar sedan begrundade det bedrövliga tillståndet i församlingen i den nuvarande tiden, gick mina tankar tillbaka till apostlarnas dagar, för att betrakta, i vad den nuvarande tidens predikande skiljer sig från apostlarnas.”

16. Hur skall folket i allmänhet ta emot budskapet om Kristi andra ankomst?

”Framför allt skall ni veta, att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er och frågar: ’Hur går det med löftet om hans återkomst? Ända sedan våra fäder dog förblir ju allting precis som det har varit från världens begynnelse.’” Andra Petrusbrevet 3:3, 4.

17. Vad kommer Guds trogna tjänare att göra på den tiden?

”Om det finns en trogen och förståndig tjänare, som av sin herre blivit satt över de andra tjänarna för att ge dem mat i rätt tid”. Matteusevangeliet 24:45.

Anm.: Den ”mat i rätt tid”, som här åsyftas, kan inte vara något annat, än ett passande framhållande av de tecken, vilka utmärker närheten av Herrens återkomst. Det är klart, att predikande härom föranleder bespottarna att fråga: Hur går det med löftet om Hans återkomst?

18. Vad förmanas alla att göra, när dessa tecken har inträffat?

”Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.” Matteusevangeliet 24:44.

19. Vad skall hända de onda människor, som säger i sina hjärtan, att Herren fördröjer Sin ankomst?

”{D}å skall hans herre komma en dag när tjänaren inte väntar honom och i en stund han inte känner till och hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland hycklare. Där skall man gråta och skära tänder.” Verserna 50, 51.