torsdag 14 april 2016

Bibelläsningar för Familjekretsen. 96. Hedningarnas Sabbat



Bibelläsningar för Familjekretsen

96. Hedningarnas Sabbat

1. Månne Gud är även hedningarnas Gud?
Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas”. Romarbrevet 3:29.

2. Gör Gud någon skillnad mellan judar och hedningar?
Då började Petrus tala: ’Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör.” Apostlagärningarna 10:34, 35.

3. Med vad måste människan överbevisas om synd?
Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns.” Romarbrevet 5:13. Om hedningarna skulle överbevisas om synd, måste det ske genom lagen, på samma sätt, som judarna överbevisas.

4. För vem är lagen utfärdad?
{O}ch inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska,… för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran”. Första Timoteusbrevet 1:9, 10.

5. Hade hedningarna överlämnat sig till sådana dåliga vanor?
I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna…. Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet och får aldrig nog.” Efésierbrevet 4:17-19.

6. Jakob omtalade, hur Gud skulle besöka hedningarna och ta Sig ett folk av dem efter Sitt namn. Vad sade han hade fallit, men åter skulle uppbyggas?
Det stämmer överens med profeternas ord, där det heter: Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall upprätta den igen”. Apostlagärningarna 15:15, 16.

7. Vad skulle följden bli av detta återuppbyggande av Davids boning?
{F}ör att alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, över vilka mitt namn
har nämnts. Så säger Herren, som gör detta”. Vers 17. Man bör lägga märke till, att den särskilt omtalade klassen är ”alla hedningar, över vilka mitt namn har nämnts” {blivit uppkallade efter Honom}, det vill säga de folk, som hade förenat sig med Herren och alltså räknades ibland Guds Israel. Dessa höll alla Guds bud, såsom de gavs på Sinaiberget. Om hedningarna skulle bli delaktiga i frälsningsplanen och följa ordningen, som gällde innan Davids boning föll, måste även de hålla alla Guds bud.

8. För vem blev Sabbaten gjord?
’Sabbaten blev gjord för människan”. Markusevangeliet 2:27. Med ordet människa betecknas här alla människor, utan undantag, hedningar såväl som judar.

9. Vilken särskild dag har Gud avskilt eller reserverat för Sabbat, alltså vilodag, och befallt människorna att hålla?
Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat.” Andra Moseboken 20:10.

10. Vad har Herren genom profeten Jesaja lovat dem, som helighåller Sabbaten?
Välsignad är den människa som gör så, den människoson som håller fast vid det, den som tar vara på sabbaten så att han inte ohelgar den, den som avhåller sin hand från att göra något ont.” Jesaja 56:2.

11. Vilka känslor sade Han, att främlingen (det vill säga en hedning) skulle ha, när han förenar sig med Guds folk?
Den främling som har slutit sig till HERREN skall inte säga: ’Säkert kommer HERREN
att skilja mig från sitt folk.’” Vers 3.

12. Vad säger Herren, att Han vill göra för främlingen, som håller Hans Sabbat?
De främlingar som har slutit sig till HERREN och som vill tjäna honom och älska HERRENS namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund, dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus…. Så säger Herren HERREN, han som samlar de fördrivna av Israel: Ännu fler skall jag samla till honom, till hans församling.” Verserna 6-8.

13. Vad skulle Han ge dem?
Ty så säger HERREN: De eunucker som tar vara på mina sabbater, som väljer det jag finner glädje i och håller fast vid mitt förbund, åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar. Jag skall ge dem ett evigt namn som inte skall utplånas.” Verserna 4, 5. Detta måste avse den kristna tidsåldern; ty på Gamla Testamentets tid blev ingen upphöjd över Guds folk; men sedan det förkastades för sin otros skull, kan främlingen bli upphöjd till att inta dess plats. Och de, som blir det nya förbundets barn, erhåller ett bättre namn, än det gamla förbundets, enär det nya förbundet innehåller bättre, det vill säga eviga, löften. Hebréerbrevet 8:6.

14. Vilka två klasser predikade Paulus till i Antiokia på Sabbaten?
Då reste sig Paulus, gav tecken med handen och sade: ’Israelitiska män och ni som fruktar Gud, lyssna!” Apostlagärningarna 13:16. Jämför härmed den fyrtioandra versen. Av denna text ser man, att de hedningar, vilka fruktade Gud, var församlade med judarna, för att tillbe på Sabbaten.

15. Var fann aposteln hedniska kvinnor, som helighöll Sabbaten?
{O}ch därifrån till Filippi, som är den ledande staden i denna del av Makedonien och en romersk koloni. I den staden stannade vi några dagar. På sabbaten tog vi vägen ut genom stadsporten och gick längs en flod, där vi antog att det fanns ett böneställe. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade kommit dit.” Apostlagärningarna 16:12, 13. Här bildades filippernas församling, som tvivelsutan helighöll den sjunde dagen.

16. Vilka två klasser lyssnade till apostelns predikan i Korint?
Varje sabbat förde han samtal i synagogan och övertygade både judar och greker [hedningar].” Apostlagärningarna 18:4.

17. Under hur lång tid hade Mose och profeterna blivit lästa i synagogorna, och hur omfattande var undervisningen ur dessa skrifter?
Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat.’” Apostlagärningarna 15:21.

Anm.: Sabbaten var verkligen den enda regelbundna tiden för Skrifternas läsande. Och om hedningarna kände Gud och lydde Honom, måste de ha besökt gudstjänsten på Sabbaten, liksom judarna.

18. Av vilka två klasser bestod den israelitiska församlingen?
Också en stor blandad folkhop drog upp med dem”. Andra Moseboken 12:38.

19. Vilken lag skulle gälla för främlingarna?
En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.’” Vers 49.

20. Vilka knorrade emot eller klagade på Mose och Aron, sedan de hade kommit in i ödemarken?
Och hela Israels menighet knotade mot Mose och Aron i öknen”. Andra Moseboken 16:2. Alla beklagade sig, både judar och hedningar.

21. Hur satte Gud hela menigheten på prov?
Då sade HERREN till Mose: ’Se, jag skall låta det regna bröd från himlen åt er. Folket skall gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så skall jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte.” Vers 4.

22. Hur bestod eller klarade folket av detta prov?
Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. Då sade HERREN till Mose: ’Hur länge skall ni vägra att hålla mina bud och befallningar?” Verserna 27, 28.

23. Vilken aktning visade folket för den stränga tillrättavisningen?
Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.” Vers 30.

Anm.: Här var både egyptier och israeliter. Alla hade knorrat och Gud satte dem på prov med hjälp av vilodagsbudet. Detta skedde trettio dagar, innan lagen förkunnades från Sinai. Vid detta tillfälle behandlades alla, både judar och hedningar, lika. De måste alla helighålla Sabbaten.

24. Vad började Mose strax, att undervisa folket om?
De kommer till mig när de har någon rättssak, och då dömer jag mellan dem. Jag låter dem veta Guds stadgar och bud.’” Andra Moseboken 18:16. Hedningarna såväl som judarna erhöll eller mottog denna undervisning.

25. Omnämnde Gud hedningarna särskilt, då Han gav Sabbatsbudet på Sinaiberget?
Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.” Andra Moseboken 20:10. Här ser vi, att främlingen blev förbjuden att arbeta på vilodagen lika så väl som israeliten. Det gjordes ingen skillnad mellan dem.

26. Vilken bön uppsände Salomo vid templets invigning angående främlingens fördelar och plikter?
Också om en främling, en som inte är av ditt folk Israel,… kommer och ber, vänd mot detta hus, må du då höra det i himlen där du bor och göra allt vad främlingen ropar till dig om. Så skall alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, såsom ditt folk Israel gör”. Första Konungaboken 8:41-43.

Anm.:  Salomo glömde inte hedningarna, utan bad, att Gud skulle ge dem samma fördelar som judarna. Om ”alla folk på jorden” fruktade Gud, som Israel gjorde, skulle de alla komma ihåg vilodagsbudet och helighålla den sjunde dagen.

27. När alla de frälsta församlas på den nya jorden, för att tillbe Gud, vilken dag är då ännu Sabbat?
Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN.” Jesaja 66:23. Alltså skall de återlösta från alla folk och släkten på jorden fira åminnelsen av Herrens skapelseverk i all evighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.