Bibelläsningar för Familjekretsen. 93. Händelsernas Följdordning under de Tusen Åren

Bibelläsningar för Familjekretsen

93. Händelsernas Följdordning under de Tusen Åren

1. Vilken storartad händelse skall inträffa vid Kristi andra ankomst?

”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden.” Första Tessalonikerbrevet 4:6, 7.

2. Vart skall de heliga då bli förda?

”I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är.” Johannesevangeliet 14:2, 3.

3. I vilket tillstånd skall jorden försättas vid Herrens återkomst?

”Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, upp mot himlen och där fanns inget ljus.” ”Jag såg mig om, och se, det bördiga landet var en öken, alla dess städer ödelagda inför HERRENS ansikte, för hans brinnande vrede.” Jeremia 4:23, 26; Jesaja 24:1-3.

4. Skall det finnas någon levande människa på jorden under den tiden?

”Jag såg mig om, och se, där fanns ingen människa och alla himlens fåglar hade flytt.” Jeremia 4:25; Sefanja 1:3.

5. Vad skall bli av dem, som inte tas upp och möter Herren i luften?

”Larmet hörs till jordens ände, ty HERREN går till rätta med hednafolken, han skall döma allt kött. De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger HERREN.” Jeremia 25:31; Andra Tessalonikerbrevet 1:7, 8.

6. Hur länge skall de uppståndna heliga regera med Kristus i himmelen?

”Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år.” Uppenbarelseboken 20:4.

7. När hade de åter blivit levande?

”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.” Uppenbarelseboken 20:6.

8. Hur länge skall de ogudaktiga bli kvar i sina gravar, sedan de heliga stått upp ur sina?

”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” Vers 5.

9. I vilket tillstånd skall Satan vara under de tusen åren?

”Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år.” Vers 2.

10. Var skall han förvaras?

”Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom”. Vers 3, första delen.

11. Var är avgrunden belägen?

”Stjärnan öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur den som rök från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen.” Uppenbarelseboken 9:2.

Anm.: Om röken, som stiger upp ur denna avgrund, förmörkar solen och luften, är det tydligt, att själva avgrunden måste vara belägen här på jorden. Samma ord översätts på vissa ställen i Bibeln med ordet djup. Septuagintan brukar denna översättning av ordet, för att beteckna jordens ursprungliga tillstånd, såsom beskrivet i Första Moseboken 1:2: ”och mörker var över djupet.” Vi har redan sett, att jorden återgår till detta tillstånd under de tusen åren, att den blir ”tom och öde”, och vi kommer följaktligen till den slutsatsen, att denna jord är i sitt kaotiska tillstånd under Satans tusenåriga fångenskap på densamma.

12. Vad är Satans sysselsättning, innan han blir bunden?

”Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.” Första Petrusbrevet 5:8.

13. Vad menas med Satans bindande?

Vid Kristi andra ankomst tas de heliga till himmelen och de ogudaktiga blir förgjorda och förblir sedan i detta tillstånd under de tusen åren. Det är alltså slut med Satans sysselsättning, ty han har ingen att bedra, utan måste vandra omkring på den ödelagda jorden och beskåda det förskräckliga fördärv, till vilket han varit upphovsmannen. Det finns ingen för honom att fresta, och han är alltså bunden av omständigheterna i sin verksamhet.

14. Hur kommer Satan att frigöras ur detta tillstånd?

”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” ”Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse.” Uppenbarelseboken 20:5, 7. När de ogudaktiga uppstår ur sina gravar, kommer Satan åter lös, ty han får nu åter tillfälle att befatta sig med sitt forna förförelseverk.

15. För hur lång tid skall han bli lös?

”{F}ör att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.” Vers 3, sista delen.

16. Vad skall han genast företa sig att göra?

”Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som sanden i havet.” Vers 8.

Anm.: Vid denna tid skall det Nya Jerusalem med den frälsta skaran ha kommit ned från himmelen och intagit sin plats på jorden. Uppenbarelseboken 21:2. Satan skall då inge de ogudaktiga, som har uppstått ur sina gravar, den tanken, att de kan inta staden.

17. Vad blir följden av deras försök, att inta staden?

”De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem.” Uppenbarelseboken 20:9.

18. Vilken försäkran från Herren skall sålunda besannas?

”Vänta på HERREN och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet. Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade.” Psaltaren 37:34.

19. Vilka skall undkomma den andra döden?

”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt”. Uppenbarelseboken 20:6.

20. Vad skall den eld åstadkomma, som kommer ned från himlen vid detta tillfälle?

”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.” Malaki 4:1.

21. Skall denna eld inverka på någonting annat, än de ogudaktiga?

”Men de himlar [de atmosfäriska] och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda.” Andra Petrusbrevet 3:7.

22. Vad blir följden härav?

”{O}ch himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.” Vers 10. {”och de verk, som äro derpå, förbrännas”, i originalet. Min anm.}

23. Vad väntar vi sedan?

”Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte.” Vers 13.

24. Vilka skall bo på den nya jorden?

”Ty de onda skall utrotas, men de som väntar på HERREN skall ärva landet.” Psaltaren 37:9.

25. Vad blir deras tillstånd där?

”Men de ödmjuka skall ärva landet och glädja sig över stor frid.” Vers 11.

26. Hur skall varje med förstånd begåvad skapad varelse inom världsalltet därefter visa sin tacksamhet för det eviga livets gåva?

”Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: ’Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.’” Uppenbarelseboken 5:13.

27. Kan det då finnas någon ogudaktig kvar, när ”allt skapat i himlen och på jorden” lovar och prisar Herren?

”Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer, när du ser efter hans plats är han borta.” ”Men de ogudaktiga skall gå förlorade. HERRENS fiender försvinner som ängarnas prakt, de försvinner som rök.” Psaltaren 37:10, 20. ”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn.
Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer
skall bränna upp dem, säger Herren Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.” Malaki 4:1. ”HERRENS dag är nära för alla hednafolk…. Ty som ni har druckit på mitt heliga berg, skall alla hednafolk få dricka utan uppehåll. De skall dricka, de skall svälja, de skall bli som om de aldrig varit till.” Obadja 15:16.

28. Skall det sedan finnas någon synd eller något ont kvar någonstans inom Guds stora skapelse?

”Och ingen förbannelse skall finnas mer.” Uppenbarelseboken 22:3. ”Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’” Uppenbarelseboken 21:4.

29. Hur beskriver aposteln evighetstillståndet i jämförelse med vårt nuvarande tillstånd?

”Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.” Andra Korintierbrevet 4:17, 18.

Schema över de tusen åren

	Kristi andra ankomst	De rättfärdigas uppståndelse	Satans bindande		Den heliga staden kommer ned	De ogudaktiga uppstår	Satan löses och förgörs
Kristna tidsåldern				1 000 år mellan de två uppståndelserna				Evigheten
De sista dagarna				Jorden ödelagd				Den nya jorden

Schemat är tredelat. Den vänstra delen visar den sista delen av den kristna tidsåldern. Den lodräta linjen utmärker änden på det kristna tidevarvet, när Kristi andra ankomst inträffar, de rättfärdiga döda uppstår, Satan binds och de tusen åren tar sin början. Vid slutet av de tusen åren (se den högra delen av schemat) inträffar de ogudaktigas uppståndelse. Under de tusen åren ligger jorden öde, ty vid deras början faller de ogudaktiga döda ned inför Jesu Kristi tillkommelses härlighet, de rättfärdiga tas till himmelen, för att där under de tusen åren sitta till doms över de ogudaktiga, innan dessa blir uppresta, för att erhålla sitt straff. När dessa står upp, kommer Satan lös, han slipper sitt tillstånd av sysslolöshet, och han samlar nu de ogudaktiga omkring sig, för att inta de heligas läger, det Nya Jerusalem, som kommit ned på jorden; men eld kommer ned från himlen och förgör dem alla. Jorden renas sedan genom eld och blir de heligas eviga bostad.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 92. Kristi andra Ankomst

Bibelläsningar för Familjekretsen

92. Kristi andra Ankomst

1. Har Kristus Själv givit oss ett bestämt löfte om, att Han skall komma igen?

”Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är.” Johannesevangeliet 14:3.

2. Kan vi veta någonting om dagen och stunden, när denna händelse skall inträffa?

”Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.” Matteusevangeliet 25:13.

3. Skall då Guds barn vara i okunnighet om denna händelses närhet?

”Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret.” Första Tessalonikerbrevet 5:4, 5.

4. Hur kan Guds barn veta, när Jesu återkomst är för handen?

”När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren.” Matteusevangeliet 24:33. Kristus förutsade vissa tecken, som skulle påvisa annalkandet av Hans andra uppenbarelse. Genom att ge akt på dessa tecken, kan alltså Guds barn veta, när de skall resa sig upp och lyfta upp sina huvuden, för att ta till sig sin kommande förlossning. Lukasevangeliet 21:28. Se läsningarna ”Vår Frälsares stora Profetia” och ”Tidens Tecken”.

5. För vilka skall denna dag komma som en tjuv om natten?

a. För hånfulla bespottare: ”Framför allt skall ni veta, att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er och frågar: ’Hur går det med löftet om hans återkomst?” Andra Petrusbrevet 3:3, 4.

b. För dem, som ropar: Frid och säkerhet. ”När folk säger: ”Fred och trygghet”, då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan.” Första Tessalonikerbrevet 5:3.

c. För dem, som lever i synd och frosseri: ”Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla – så skall Människosonens ankomst vara.” Matteusevangeliet 24:37-39.

6. Vad förmanas de troende att göra, för att de ej skall hamna i mörker angående Herrens dag?

”Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv…. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra…. Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm.” Första Tessalonikerbrevet 5:4-8.

7. På vilket sätt skall Herren uppenbaras?

a. Personligen. ”Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem. Och de sade: ’Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.’” Apostlagärningarna 1:9-11.

b. Såsom ljungelden. ”Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara.” Matteusevangeliet 24:27.

c. Med makt och härlighet. ”Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.” Matteusevangeliet 24:30.

d. Med Sina änglar. ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.” Matteusevangeliet 25:31.

e. Med högt ljudande basun. ”Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda”. Matteusevangeliet 24:31.

8. Av vilken orsak uppenbaras Jesus för andra gången?

a. För att bringa det fördolda i ljuset. ”Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtats tankar och avsikter, och då skall var och en få sitt beröm av Gud.” Första Korintierbrevet 4:5.

b. För att belöna de rättfärdiga. ”’Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.” Uppenbarelseboken 22:12.

c. För att straffa de ogudaktiga. ”{O}ch ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, när han kommer för att förhärligas i sina heliga”. Andra Tessalonikerbrevet 1:7-10.

d. För att fullborda frälsningsverket. ”{S}å blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.” Hebréerbrevet 9:28.

e. För att skänka odödlighet. ”{V}i skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga”. Första Korintierbrevet 15:51, 52.

f. För att ta de Sina till Sig. ”Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig”. Johannesevangeliet 14:3.

g. För att skänka härlighetens krona. ”När den högste herden uppenbarar sig skall ni få härlighetens segerkrans, som aldrig vissnar.” Första Petrusbrevet 5:4.

h. För att regera. ”Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes i himlen starka röster som sade: ’Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.’” Uppenbarelseboken 11:15.

9. Hur bör de troende betrakta denna händelse?

a. Med kärlek. ”Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.” Andra Timoteusbrevet 4:8.

b. Med längtan därefter. ”{M}edan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.” Titusbrevet 2:13; Andra Petrusbrevet 3:12.

c. Med bön och vakande. ”Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen.’” Lukasevangeliet 21:36.

10. Vilken förmaning bör tillämpas på dem, som väntar och åstundar eller längtar efter Herrens uppenbarelse?

”Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva”. ”Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom”. Andra Petrusbrevet 3:11, 14.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 91. Tidens Tecken

Bibelläsningar för Familjekretsen

91. Tidens Tecken

1. För vad förebrådde Kristus judarna?

”Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda.” Matteusevangeliet 16:3.

2. Vilket tecken hade profeten Jesaja gett, genom vilket Kristus kunde kännas igen som Messias?

”Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.” Jesaja 7:14.

3. Blev detta tecken uppfyllt?

”Allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel”. Matteusevangeliet 1:22, 23.

4. Var skulle, enligt profetens förutsägelse, Kristus födas?

”Men du, Betlehem Efrata, som är så liten bland Juda tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall härska i Israel.” Mika 5:2.

5. Var blev Jesus född?

”Jesus var född i Betlehem i Judeen”. Matteusevangeliet 2:1.

6. Vad hade blivit profeterat om Hans intåg i Jerusalem?

”Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.” Sakarja 9:9.

7. Blev denna profetia uppfylld?

”Detta hände för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Säg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl.” Matteusevangeliet 21:1-9.

8. Väntade de, som trodde på Honom som Messias, att tecken skulle ges, för att utmärka Hans andra ankomst?

”När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom, gick de fram till honom och frågade: ’Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?’” Matteusevangeliet 24:3.

9. Hur uppger Lukas Frälsarens svar på denna fråga?

”Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen.” Lukasevangeliet 21:25, 26.

10. Vad säger en av Gamla Testamentets profeter om dessa tecken?

”Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och rökpelare. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.” Joel 2:30, 31.

11.  Har solen och månen blivit förmörkade som en uppfyllelse av dessa förutsägelser? – Ja, vilket kan ses av följande vittnesbörd:

”Jag vill särskilt nämna det förunderliga mörkret den 19. Maj, 1780. Då blev solen förmörkad, såsom beskrivs i vår text. Och ett sådant mörker var det, som man troligen aldrig förut har sett sedan vår Herres korsfästelse. Folket lämnade sitt arbete ute på fälten och inne i husen. Resande stannade, skolor upphörde vid elvatiden på dagen; man tände ljus vid middagstid; och elden lyste, som om det varit midnatt. Folket fylldes av förskräckelse och trodde, att domens dag hade kommit. En del stor av den följande natten var även ovanligt mörk. Ehuru det var fullmåne, gav den intet ljus, alldeles som det heter i texten.” – Från en skriven predikan av kyrkoherde Elam Potter, hållen den 28. Maj, 1780.

”Den 19. Maj, 1780 inträffade en förunderlig förmörkelse. Ljus tändes i många hus. Fåglarna blev tysta och försvann; fjäderfäna uppsökte sina sovställen. Man antog allmänt, att domedagen var nära för handen. Connecticuts lagstiftande församling hade ett sammanträde, men eftersom den ej kunde uträtta någonting, blev den nödsakad att uppskjuta förhandlingarna.” – Ordförande Dwight i Connecticut Historical Collections.

”Min far och mor, som var gudfruktiga, trodde, att domens dag var för handen. De satt uppe den natten, och de sade, att mörkret försvann under den senare delen av natten, och då såg himmelen ut som vanligt, men fullmånen hade utseendet av blod.” – Milo Bostwick.

”Den Mörka Dagen i Norra Amerika var ett av dessa märkvärdiga naturfenomen, som man ständigt med intresse skall läsa om, men som naturvetenskapen förgäves söker att förklara.” – Herschel.

12. Har något stjärnfall ägt rum, som kan betraktas som en uppfyllelse av förutsägelsen därom?

Den beryktade astronomen och meteorologen professor Olmstead vid Yale College säger: ”De, som var så lyckliga att bevittna stjärnfallet på morgonen till den 13. November, 1833, såg troligen det största skådespel av himmelskt fyrverkeri, som någonsin inträffat sedan världens skapelse, eller åtminstone inom den jordiska historiens annaler…. Stjärnfallet år 1833 utsträckte sig över en ansenlig del av jordytan…. Det betraktas inte längre som ett jordiskt, utan som ett himmelskt, fenomen. Fallande stjärnor anses ej längre som tillfälliga företeelser i atmosfärens högre regioner, utan som besökare från andra världar eller från de planetariska rymderna.” Se läsningen ”Vår Frälsares stora Profetia”.

13. Vad kan man säga om stormar på hav och land, vilka på senare tiden tilltagit i så ovanlig grad?

Barnett, i sin bok ”Sacred Theory of the Earth”, anmärker: ”Låt oss nu övergå till en förklaring av detta tecken, havets och vågornas rasande, och tillämpa det på världens ände. Jag betraktar inte detta tillstånd i havet som en följd av stormars rasande; ty då skulle det inte inge så mycken förskräckelse hos världens invånare, som det nu gör. Det, som åstadkoms av synliga orsaker eller det som inträffar i överensstämmelse med naturens vanliga gång, fyller oss icke med så mycken förvåning eller förskräckelse.”

Den brittiske vicekonsuln vid Arica i Peru ger följande beskrivning av en ebb- och flodvåg, som han bevittnade: ”Vilken syn! Jag såg alla skepp i hamnen oemotståndligt föras ut till havs; ankaren och ankarkedjor brast sönder som snören. Inom några minuter mötte ebben en mäktig inkommande flodvåg, som jag skulle tro var omkring 50 fot (15,25 meter) hög, vilken kom mot stranden med en mäktig fart, drivande allting framför sig i sitt förskräckliga majestät, medförande skeppen, stundom vändande sig i stora virvlar, som om den försökte att undvika deras öde.”

Dessa mäktiga havsvågor, tillika med cykloner och orkaner, har under de senare åren tilltagit i antal med fruktansvärd hastighet, i synnerhet i sådana delar av världen, där de förut inte var kända. Och jordens invånare har gripits av förskräckelse på grund av dem. I synnerhet i de västra delarna av Nord-Amerika är det inte sällan som hemmansägare har underjordiska källrar i närheten av sina hus, så att när svarta moln med den egendomliga skepnaden hos en cyklon eller orkar visar sig, de må kunna fly till dessa för skydd.

14. Vilket annat tecken skulle utmärka ändens tid?

”Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.’” Danielsboken 12:4.

Anm.: Den ökning av kunskap, som här åsyftas, avser utan tvivel först och främst religiös eller biblisk kunskap; men vi tror även, att allmänna vetenskaper åsyftas. Sedan år 1799 har fem stora Bibelsällskap upprättats. Dessa har sänt ut till nästan alla delar av världen inemot 200 000 000 Biblar samt ett oräkneligt antal sidor av ströskrifter, som gett upplysning om evangelii sanningar. Förutom allt detta, sprids milliontals religiösa tidningar, som ges ut i världens olika länder. Allt detta har utförts under 1800-talet.

Aldrig har uppfinnandets anda varit så verksam i människosläktets historia, som i nuvarande tid.” – Phrenological Journal, April 1871.

”Det finns några frågor, vilkas lösning vi hittills har ansett omöjlig. Men kan de svåraste av dessa vara mer hemlighetsfulla, än de, som förknippas med havskabeln eller fonografen eller telefonen? Vi talar med varandra genom kabeln, fastän det stora världshavet ligger emellan oss; med egen röst samtalar vi med vänner, som bor hundratals mil ifrån oss, när vi uttalar orden inför en mikrofon. Under Julisolens brännande hetta tillverkar vi is medelst kemiska medel – is, som är lika solid, som den frambringad av naturen. Våra fältskärer {kirurger i krig} inympar ett stycke skinn från en persons arm på en annan persons ansikte, och skinnbiten växer fast och blir en del av den sistnämndes kropp. Vi tillverkar enormt långa remsor av vitt papper, rullar upp det på en enkom spole, som fraktas långa vägar, sätts in i en tryckpress, vilken rullar av det efterhand som det trycks och levereras i falsade och räknade tidningar, vilka är färdiga att sändas ut. Flera tusen tidningar kan sålunda tryckas per timme av en sådan tryckpress. I sanning, detta är uppfinningens tidsålder, och världen har inte ännu uppnått ett rastställe i detta avseende.” – Scientific American.

15. Vad säger Skriften om världens moraliska tillstånd i de sista dagarna?

”Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!” Andra Timoteusbrevet 3:1-5.

Anm.: Kyrkoherde T. De Witt Talmage sade för inte så lång tid sedan: ”Jag uttalar blott en sanning, när jag säger, att på många ställen går församlingen under och världen segrar. Där en människa blir omvänd till Guds rike, finns tio, som avfaller genom utsvävningar…. I den kristna församlingen finns en mäktig här, vilken öppet bekänner sig till kristendomen, men dock icke i den ringaste mån tror på Bibeln från det första ordet i den första versen i det första kapitlet av Första Moseboken ända helt igenom till det sista ordet av den sista versen av det sista kapitlet av Uppenbarelseboken. Och då jag för några Sabbater sedan stod i predikstolen och sade: ’Jag fruktar, att några i denna församling kommer att gå förtappade på grund av att de förkastar Kristus’, var det fyra eller fem av de dagliga tidningarna, som uttryckte förvåning däröver. Är inte samhällsmaskineriet i ett förträffligt tillstånd här i landet? Vi har ju sextio tusen predikanter i Amerika; vi har vacker musik; vi har stora Söndagsskolor; men trots det kan jag lägga fram fasaväckande siffror, som visar, att under de tjugofem senaste åren har i medeltal mindre, än två omvändelser ägt rum i varje församling. Medeltalet dödsfall, som inträffat i varje församling, är fyra eller fem. Om detta fortfar, hur snart skall hela världen bli omvänd till Gud? Vi vinner två, men förlorar fyra! Evige Gud, vad skall slutet på allt detta bli?”

Spurgeon säger: ”Då jag för några dagar sedan begrundade det bedrövliga tillståndet i församlingen i den nuvarande tiden, gick mina tankar tillbaka till apostlarnas dagar, för att betrakta, i vad den nuvarande tidens predikande skiljer sig från apostlarnas.”

16. Hur skall folket i allmänhet ta emot budskapet om Kristi andra ankomst?

”Framför allt skall ni veta, att i de sista dagarna kommer det människor som drivs av sina begär och som förtalar och hånar er och frågar: ’Hur går det med löftet om hans återkomst? Ända sedan våra fäder dog förblir ju allting precis som det har varit från världens begynnelse.’” Andra Petrusbrevet 3:3, 4.

17. Vad kommer Guds trogna tjänare att göra på den tiden?

”Om det finns en trogen och förståndig tjänare, som av sin herre blivit satt över de andra tjänarna för att ge dem mat i rätt tid”. Matteusevangeliet 24:45.

Anm.: Den ”mat i rätt tid”, som här åsyftas, kan inte vara något annat, än ett passande framhållande av de tecken, vilka utmärker närheten av Herrens återkomst. Det är klart, att predikande härom föranleder bespottarna att fråga: Hur går det med löftet om Hans återkomst?

18. Vad förmanas alla att göra, när dessa tecken har inträffat?

”Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.” Matteusevangeliet 24:44.

19. Vad skall hända de onda människor, som säger i sina hjärtan, att Herren fördröjer Sin ankomst?

”{D}å skall hans herre komma en dag när tjänaren inte väntar honom och i en stund han inte känner till och hugga honom i stycken och låta honom få sin plats bland hycklare. Där skall man gråta och skära tänder.” Verserna 50, 51.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 90. "Kunskapen skall bli stor"

Bibelläsningar för Familjekretsen

90. ”Kunskapen skall bli stor”

1. När skulle kunskapen bli stor?

”Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.’” Danielsboken 12:4.

Anm.: ”’Ord’ och ’skrift’, som omtalas i denna vers, avser utan tvivel de saker, som uppenbarats för Daniel i denna profetia. Dessa saker skulle gömmas och förseglas till ändens tid; dvs. de skulle inte särskilt genomforskas eller till någon stor utsträckning förstås, förrän vid den tiden. Ändens tid började… år 1798. Och enär boken var sluten och förseglad till den tiden, följer tydligt härav, att vid den tiden eller från den tidpunkten skulle boken öppnas; med andra ord, man skulle bli i stånd till, att bättre förstå dess innehåll, och den allmänna uppmärksamheten skulle särskilt riktas mot denna del av det gudomliga ordet. Det är onödigt att påminna läsaren om, vad som har gjorts avseende profetiska ämnen sedan den tiden. Profetiorna, i synnerhet Daniels profetia, har undersökts av alla Bibelforskare, varhelst civilisationens ljus har utbrett sig över jorden….. Daniels profetior är nu lika tydliga för Bibelforskare, som någon annan del av Skriften.” – Tankar öfver Daniel och Uppenbarelsen, s. 218.

2. Till vilken tid skulle de heliga bli förföljda av den romerska makten?

”En del av de förståndiga skall falla, och de skall luttras så att de blir rena och fläckfria intill ändens tid. För ännu dröjer slutet till den bestämda tiden.” Danielsboken 11:35.

3. Hur länge, enligt profetian, skulle det lilla hornet, som föreställer det påvliga Rom, utöva förföljelse mot Guds barn?

”Denne skall tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar, och de skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid.” Danielsboken 7:25. {I originalet heter det: ”en tid och två tider och en halv tid.” Min anm.}

Anm.: Av läsningen ”En märkvärdig Symbol” lär vi, att en tid och två tider och en halv tid betecknar 1 260 år; och dessa når från år 538 e.Kr., den tid, då påvedömet fick makt över Guds församling, till 1798 e.Kr., då det förlorade denna makt. Genom att jämföra detta med Danielsboken 11:35, ser vi alltså, att ändens tid börjar år 1798. Intill denna tid skulle Danielsboken vara förseglad. Men då den makt blev bruten, som hade sökt att hålla Guds Ord från folket, ja, att omintetgöra det helt och hållet, då började ljus att utstråla åt alla håll. Strax efter den påvliga maktens omstörtande 1798 blev det Brittiska och Utländska Bibelsällskapet upprättat; och Bibeln har sedan den tiden blivit översatt på mer, än två hundra språk och dialekter samt utbredd över hela världen. {Enligt Bibeln.se den 21. Mars, 2016, hade hela Bibeln till årsskiftet 2011-2012 översatts till 469 språk. Min anm.} Före den tiden fanns det endast få, som hade kunskap om Bibeln; men nu har den fattigaste åtgång till dess sidor och kan ha lika mycken kunskap om dess innehåll, som de lärdaste i landet. För något över ett hundra år sedan fanns det inte en enda Sabbatsskola i hela världen. Den första skolan av detta slag stiftades av Robert Raikes i Gloucester, England, år 1784. Men nu finns det i varje stad och nästan varje grannskap sådana skolor, där undervisning ges i Bibeln. Det finns nu omkring 16 500 000 Söndagsskolbarn i hela världen samt nära 2 000 000 Söndagsskollärare, av vilka omkring hälften är bosatta inom Förenta Staterna.

”{O}ch kunskapen skall bli stor.’” Detta måste beteckna antingen ökningen av kunskaper i allmänhet, utvecklingen av konster och vetenskaper, eller en ökning av kunskap om de ting, som uppenbarades för Daniel, vilka var gömda och förseglade till ändens tid. I vilket hänseende man än tar uttrycket, framvisas likväl en fullständig uppfyllelse av profetiorna. Betrakta det mänskliga förståndets märkvärdiga bedrifter och de konstverk av mänskohänder, överträffande magikernas vildaste drömmar, som har utförts under de femtio senaste åren. Det uppgavs nyligen i Scientific American, att under denna tid har större framsteg gjorts inom alla vetenskapliga områden, och större framåtskridande uppnåtts i allt, som bidrar till hemlivets bekvämlighet, i snabba affärstransaktioner ibland människor och i överförandet av underrättelser från den ene till den andre, än som går att uppvisas av alla uppfinningar tillsammans, vilka uppkommit under de föregående tre tusen åren.” – Tankar öfver Daniel och Uppenbarelsen, s. 218.

4. Har detta land åstadkommit mycket framåtskridande sedan år 1798 på uppfinningarnas och vetenskapernas områden?

”Mer har blivit uträttat under femtio år av vår tillvaro, än under människosläktets hela föregående existens.” – London Spectator.

”Det nittonde århundradets stora fakta är av en sådan utmärkande beskaffenhet, att det skulle se ut som en påtagen ödmjukhet av oss, om vi inte erkände dem och talade om dem.” – Union Hand-Book, 1870.

”Det mest framstående kännetecknet för vår tid är världens hastiga framåtskridande i vetenskap, allmän kunskap och uppfinningar.” – Chicago Republican, den 14. Mars, 1872.

5. När har några av de främsta uppfinningarna gjorts?

Ångbåten år 1807, tryckpressar drivna med ånga 1811, bantåget 1825, skördemaskinen 1833, telegrafen 1837, symaskinen 1846, telefonen 1876. Man bör lägga märke till, att ingen av dessa uppfinningar gjordes före år 1798.

6. Ge exempel på, vad sinnrika maskiner nu kan utföra.

Phrenological Journal för December 1870 säger om urfabriker: ”I dessa fabriker finns nu maskiner, vilka kan hyvla ett hårstrå eller skära stål i fina skivor, liksom man skär ett äpple; vilka kan borra hål, som är osynliga för det nakna ögat; mätningsmaskiner, vilka kan dela upp en tum i tio tusen delar; skruvmaskiner, vilka kan tillverka så ytterst små skruvar, att de på vitt papper ser ut som små prickar.”

Anm.: Om vi går tillbaka endast något över ett halvsekel, finner vi, att världen då befann sig på ungefär samma nivå, som under patriarkernas tid. Plötsligt blev dock vattnet i den långa tidsfloden, vars lugna yta knappt hade störts av förbättringens vågor under tre tusen år, piskat till en fradgande rörelse genom en hastig skakning. Världen vaknade upp från sin dvala under de långa tidsåldrarna av mörker och okunnighet. Den gudomliga handen bröt upp förseglingen hos de profetiska böckerna och införde den förutspådda tidsperioden, när människorna skulle forska i dem och kunskapen tillta. Människorna spände elementen för sina vagnar, ja, de lyfte upp handen och grep själva ljungelden samt lärde den, att bli deras blixtsnabbe budbärare kring hela världen.

7. Vad kan man säga om den bibliska kunskapens ökning i de sista dagarna?

”Men om vi intar den andra ståndpunkten och tillskriver tillväxten i kunskap en ökning av den bibliska kunskapen, behöver vi endast ta det märkvärdiga ljus i betraktande, vilket under de senaste femtio åren lyst över många dunkla ställen i Skriften. Profetians uppfyllande har uppenbarats i historiens ljus. Användandet av bättre grundsatser i Bibelns uttolkning har fört oss till slutsatser, som obestridligen bevisar, att alltings slut är för handen. Sigillet har i sanning tagits från boken, och kunskapen angående, vad Gud har uppenbarat i Sitt Ord, har blivit märkvärdigt stor. Vi tror, att det är i detta hänseende, som profetian särskilt blivit uppfylld; men blott i en tidsålder lik den nuvarande kunde densamma bli uppfylld även i detta avseende.” – Tankar öfver Daniel och Uppenbarelsen, s. 221.

8. Vad sade Frälsaren skulle ske före världens ände?

”Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.” Matteusevangeliet 24:14. Luther, Wesley, m. fl. kunde inte förkunna närheten av Herrens återkomst på sin tid, enär alla tecknen då ännu inte hade blivit uppfyllda. Men nu har evangeliet nått ut till nästan alla nationer i världen; solen och månen har förmörkats och stjärnorna fallit ifrån himlen, såsom dessa tecken förutsagts av Frälsaren. (Se läsningen ”Vår Frälsares stora Profetia”.) Han tillägger sedan: ”När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren.” Matteusevangeliet 24:33. Nästa händelse, som förestår oss, är alltså Kristi återkomst till världen.

Anm.: Den frågan torde uppstå, varför det mänskliga sinnet har så plötsligt blivit begåvat med uppfinningens geni i så mycket högre grad, än under föregående tidsåldrar. Det måste vara någon gudomlig avsikt därmed. Före världens ände måste alla nationer, folk och tungomål höra budskapet om Kristi andra ankomst. Men innan telegrafen och järnbanan uppfanns, skulle detta ha varit omöjligt att uträtta under ett släktes tid. Men detta verk måste utföras under den tid det sista släktet lever på jorden. Antag, att detta budskap om Herrens återkomst skulle börja att förkunnas till släktet föregående släktet, som bevittnar Herrens uppenbarelse. När det så hunnit förkunnas över en del av världen, har det släktet försvunnit och ett annat kommit i dess ställe. Var och en kan då lätt inse, att samma område måste gås igenom med samma budskap före Kristi återkomst, så att det sista släktet upplystes om denna händelse. För att detta må kunna utföras överallt under ett släktes tid, fordras alltså snabba fortskaffningsmedel och snabba budbärare, för att förmedla budskapet till alla jordens ändar.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 89. De sju Inseglen

Bibelläsningar för Familjekretsen

89. De sju Inseglen

1. Beskriv, vad profeten såg, då det första inseglet eller sigillet bröts.

”Och jag såg när Lammet bröt det första av de sju sigillen,… och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Åt honom gavs en segerkrans, och han drog ut som segerherre, för att segra.” Uppenbarelseboken 6:1, 2.

Anm.: Talet sju i Skriften betecknar fulländning och fullkomlighet. Man antar alltså, att de sju sigillen betecknar en serie händelser, som når till prövningstidens slut. De sju basunerna betecknar stora politiska omvälvningar, men de sju inseglen eller sigillen betecknar händelser av religiöst slag och återger församlingens historia från den kristna tidsålderns början till Kristi andra ankomst. Den vita hästen med sin ryttare är en passande sinnebild på evangelii segrar i det första århundradet efter Kristus.

2. Vad syntes, då det andra inseglet bröts?

”Och när Lammet bröt det andra sigillet,… Då kom en annan häst ut, en eldröd, och åt honom som satt på den gavs makt att ta bort freden från jorden och få människor att slakta varandra. Och ett stort svärd gavs åt honom.” Verserna 3, 4.

Anm.: ”Om den första hästens vita färg betecknar evangelii renhet under den period, som var innefattad i den första symbolen, måste den andra hästens röda färg beteckna, att den ursprungliga renheten började att fördärvas under den period, som framställdes genom denna. Laglöshetens hemlighet var redan verksam på Paulii tid och det verkar som om den s.k. kristna kyrkan nu redan var så fördärvad, att en förändring nödvändigtvis måste ske i symbolens färg. Villfarelser och världslighet började att smygas in i församlingen; den andliga makten sökte att ingå förbund med den världsliga, och följden av allt detta blev förvirring och stridigheter. Denna tidsperiods anda visade sig måhända starkast på Konstantins tid.” Denna sinnebild når troligen till tiden, då Konstantin blev omvänd, år 323, då kyrkan och staten blev fullkomligt förenade.

3. Vilken färg hade den sinnebild, som framkom vid brytningen av det tredje inseglet?

”När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag det tredje väsendet säga: ’Kom!’ Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i handen.” Vers 5.

Anm.: Tiden från Konstantin till år 538, då påvedömet hade blivit fullständigt upprättat, kan passande betecknas med en ”svart häst”, när vi betraktar de villfarelser och den vidskepelse, som kom in i församlingen på den tiden. Härom säger Mosheim: ”Redan före Konstantins tid var de flesta kyrkolärare undfallna mot Platons lära och andra hedniska meningar, och de fåfänga irrläror, som uppstod under detta inflytande, blev nu bekräftade, förstorade och förskönade på olika sätt. Här finner vi källan till den svärmiska vördnaden för avlidna heliga och till den orimliga föreställningen om en skärseld, som var avsedd att rena vissa själar; en lära, som nu härskade, och av vilken man kunde finna spår överallt i det offentliga livet.” – Ecclesiastical History, Århundrade 4, Del 2, kapitel 3, stycke 1.

4. Vilken förändring såg man under det fjärde inseglet?

”När Lammet bröt det fjärde sigillet,… se: en gulblek häst. Och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde efter honom. Och åt dem gavs makt över en fjärdedel av jorden, makt att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur.” Verserna 7, 8.

Anm.: Denna färg är onaturlig. Ordet i grundtexten betecknar en black {grådaskig} eller gulaktig färg, som man kan se i av rost förstörda eller sjukliga växter. Denna sinnebild har tvivelsutan avseende på den förföljelse och död, som förorsakades av den romerska kyrkan allestädes {överallt} ibland folket. ”{O}ch det fick makt”. Denna makt innehades från år 538 till den tid Reformationen tog sin början, då påvedömets verkliga karaktär blev lagd i dagen.

5. Vad såg Johannes under altaret, då det femte inseglet bröts?

”När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade.” Vers 9. Med andra ord: Då reformatorerna påvisade påvedömets verk i dess sanna ljus, då fick man se, hur många hade fått lida martyrdöden för sin tros skull.

6. Vad säger profeten om dessa martyrer?

”De ropade med hög röst: ’Herre, du som är helig och sannfärdig, hur länge skall det dröja, innan du dömer jordens invånare och utkräver hämnd för vårt blod?’” Vers 10. De ropade om hämnd på samma sätt, som Abels blod ropade från marken. Första Moseboken 4:10. Härmed menas inte, att de var i himmelen med dessa hämndgiriga känslor, utan de var under det altare, varpå de marterats till döds. Angående denna punkt säger dr. Clarke: ”Altaret är på jorden, inte i himmelen.” Altaret är förstås en symbol; martyrerna ”offrades” på ondskans ”altare”. Min anm.

7. Vad gavs till dessa martyrer, eftersom de ropade så här?

”Och åt var och en av dem gavs en vit klädnad, och de blev uppmanade att vara stilla ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fullt.” Vers 11.

Anm.: Dessa hade blivit dödade under de många århundraden, som omfattades av det föregående inseglet. De flesta, om inte alla, av deras förföljare var nu avlidna. Och om dessa hade vid sin död gått till sin vila, vilket många tror, varför skulle då de, som hade lidit martyrdöden, anhålla om deras straffande? Men här, såsom på många andra ställen i Bibeln, brukas symbolen personifikation. Genom denna framställs ting, som inte finns till, som om de existerade. Se Romarbrevet 4:17. Dessa martyrer hade gått ned i sina gravar under det föregående inseglets mörker och vidskepelse, betraktade som kättare, vilka höljdes med skam och vanära. Men nu får man i Reformationens ljus skåda dem som rättfärdiga, och följaktligen sägs de få vita kläder. Dessa är de heligas rättfärdighet. Uppenbarelseboken 19:8. Rättfärdighet tillskrivs dem, och när de har vilat sig litet längre, där de nu är – under altaret – tills alla andra, vilka måste lida döden för sin tros skull, har fogats till deras antal, då skall de alla få uppstå till odödlighet och evig härlighet.

8. Vad var det första Johannes såg vid det sjätte inseglets brytande?

”Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning.” Vers 12, första delen.

Anm.: Som det mest trovärdiga uppfyllandet av denna förutsägelse hänvisar vi till jordbävningen den 1. November, 1755, känd som Lissabons Jordbävning. Sears säger i sin bok ”Wonders of the World”, sid. 50, 58, 318, om denna jordbävning följande: ”Den stora jordbävningen den 1. November, 1755 sträckte sig över en jordyta av åtminstone 4 000 000 kvadratmil [6 500 000 kvadratkilometer]. Dess verkningar utsträcktes även till vattnen på många platser, där jordstötarna inte var märkbara. Den gick över större delen av Europa, Afrika och Amerika; men dess högsta våldsamhet märktes i sydvästra delen av den förstnämnda kontinenten. Före jordbävningen innehöll Lissabon i Portugal 150 000 invånare, av vilka, enligt hr. Barretts uppgift, 90 000 lär ha gått förlorade den ödesdigra dagen.” ”Folkets förskräckelse trotsar all beskrivning. Ingen grät; jämmern kunde inte uttryckas med tårar. De sprang hit och dit, vansinniga av förskräckelse och bestörtning, slående sig i ansiktet och på armarna, i det att de ropade. ’Misericordia – världens ände är här!’ Mödrar glömde sina barn och sprang omkring bärande på krucifix. Olyckligtvis sprang många till kyrkorna, för att finna skydd; men förgäves visades sakramentet; förgäves grep de stackars varelserna tag i altaren; bilder, präster och folk begravdes under samma ruiner.” Encyclopedia Americana uppger, att ”stöten följdes ögonblickligen av omstörtandet av samtliga kyrkor och kloster, nästan alla stora och offentliga byggnader och över en fjärdedel av husen. Omkring två timmar efter stöten utbröt eld i olika stadsdelar och rasade med sådan häftighet under en tidsrymd av nästan tre dagar, att staden blev fullkomligt ödelagd. Jordbävningen inträffade på en helgdag, då kyrkorna och klostren var fulla av folk, av vilka väldigt få undkom.”

9. Vad skulle inträffa efter den stora jordbävningen?

”Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod.” Vers 12, sista delen. Detta åsyftar den mörka dagen och natten, vilka inträffade den 19. Maj, 1780, varvid mörkret var sådant, att man i allmänhet fick den föreställningen, att domens dag var för handen. Se Bibelläsningen ”Vår Frälsares sista Profetia”.

10. Vad var nästa händelse, som inträffade under detta insegel?

”Och himlens stjärnor föll ner till jorden, som när ett fikonträd fäller sina omogna fikon, när det skakas av en stark vind.” Vers 13, Reformations-Bibeln. Denna förutsägelse blev uppfylld genom det stora stjärnfallet den 13. November, 1833. En åskådare vid Niagara säger: ”Inget så storartat och härligt skådespel har någonsin bevittnats av en människa, som då himlavalvet utgöt sig i en eldström över det mörka och brusande vattenfallet.” – Our First Century, s. 330.

Anm.: Henry Dana Ward beskriver denna företeelse, som följer i Journal of Commerce för den 15. November, 1833. Han säger: ”Skulle jag genomsöka naturen efter en liknelse, kunde jag inte finna en mera passande för att framställa himlens utseende än den, som Johannes brukar i den förut citerade profetian: ’himlens stjärnor föll ner till jorden’. De var inga skivor eller flingor eller droppar av eld; utan de var, vad världen förstår med fallande stjärnor; och många åskådare kunde gärna ha ropat till en annan: ’Se, hur stjärnorna faller!’ Och den tillropade skulle inte ha sökt, att rätta till talarens astronomi något mera, än han skulle ha svarat: ’Solen rör sig inte!’, till den, som sagt: ’Solen går upp!’ Stjärnorna föll, ’som när ett fikonträd fäller sina omogna fikon, när det skakas av en stark vind.’ Här visar sig profetens noggrannhet. Stjärnorna föll inte ned på jorden, som om de hade blivit nedskakade från flera träd, utan som blott från ett enda. De, vilka visade sig i öster, föll mot öster; de i norr mot norr; de i väster mot väster, och de, som syntes i söder, föll mot söder, vilket jag tydligt såg, eftersom jag hade lämnat min bostad och gått ut i parken. Och de föll inte, som den mogna frukten faller ned från trädet, utan de flög eller kastades som omogen frukt, vilken i början vägrar att lämna grenen, men som sedan, när den med häftighet rycks av från fästet, skyndsamt och i rak riktning faller ned. När frukten faller i stor mängd, händer det, att några korsar andras banor, eftersom de slungas ned med större eller mindre kraft; men likväl faller de i allmänhet på den sidan av trädet, där de hänger.”

11. Vad skulle följa efter stjärnfallet?

”Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sin plats.” Vers 14. Vi befinner oss nu emellan dessa två händelser – det sista tecknet i himlarymden samt himlens och delar av jordens försvinnande från sina platser. De tecken, vilka utmärker slutet för alla jordiska ting och vår Frälsares återkomst, är nu alla i det förflutna, och världen väntar nu på den sista basunens ljud som den avslutande akten i tidens stora drama. Då skall de ogudaktiga fly till jordens hålor och bergsskrevor och förgäves söka, att skyla sin orättfärdighet från Honom, som sitter på tronen.

12. Efter förseglingen av Guds tjänare, vilken äger rum under det sjätte inseglet (Uppenbarelseboken 7), hur införs därpå det sjunde inseglet?

”När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen omkring en halv timme.” Uppenbarelseboken 8:1.

Anm.: Det sjätte inseglet omtalar de händelser, vilka står i förbindelse med Kristi andra ankomst. Det sjunde inseglet måste alltså angå denna händelse med åtföljande verkan. När Kristus kommer, skall alla de heliga änglarna komma med Honom. Matteusevangeliet 25:31. Om alla dessa harpospelare lämnar de himmelska boningarna, är det klart, att en djup tystnad kommer att råda under deras frånvaro. En halv profetisk timme skulle utgöra omkring sju dagar. Se Bibelläsningen ”En märkvärdig Symbol”.

De sju inseglen

E.Kr. 31	Första inseglet. Den vita hästen föreställer trons renhet i det första århundradet. Den krönte ryttaren, som gick ut för att segra, är en passande bild på det nit och den framgång, som utmärkte Kristi första sändebud.	69 år
100	Andra inseglet. Den röda hästen betecknar, att trons ursprungliga renhet hade fördärvats. Ogudaktighetens hemlighet hade börjat att verka (Andra Tessalonikerbrevet 2:7); villfarelser uppkom; världslighet smög sig in i församlingen; kyrkan sökte statens beskydd och hjälp; och som en följd uppkom strider och besvärligheter. Tiden för detta insegel nådde till Konstantins omvändelse.	223 år
323	Tredje inseglet. Detta tidevarvs fördärv betecknas genom en svart häst. Mellan åren 323 och 538 uppkom de värsta villfarelserna inom församlingen, och den största världslighet blev rådande. Prästernas celibat, belätens och relikers tillbedjan samt långa räcka av vidskepelser inkom i stället för den sanna religionen och den verkliga gudsfruktan.	215 år
538	Fjärde inseglet. En black häst, eller en, som hade en gulaktig, sjuklig färg, är en passande symbol på församlingens tillstånd från år 538 till Reformationens början. Ryttarens namn var döden, och han hade makt att döda, m.m. Detta var just, vad påvedömet gjorde under sitt långvariga herradöme, vilket åskådliggörs av mer, än 50 000 000 martyrer.	979 år
1517	Femte inseglet. Detta omfattar Reformationens tidevarv. De själar, vilka dödades under det föregående tidevarvet, ropar nu på hämnd över sina förföljare. Vita kläder gavs dem, dvs. rättfärdighet (Uppenbarelseboken 19:8) tillskrevs dem, och man sade till dem, att vila sig litet längre.	238 år
1755	Sjätte inseglet. Under detta inträffade den stora jordbävningen år 1755 samt den mörka dagen och natten den 19. Maj, 1780. Sedan ägde det stora stjärnfallet rum den 13. November, 1833 – det sista tecken, som sker under detta insegel före himlens försvinnande, såsom en bok rullas ihop.	Obestämd tidslängd
Änden	Sjunde inseglet. Under detta inträffar Kristi andra ankomst, och evighetstillståndet tar sin början.