Bibelläsningar för Familjekretsen. 81. Sabbaten i Historien

Bibelläsningar för Familjekretsen

81. Sabbaten i Historien

1. När och hur blev Sabbaten instiftad?

”På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:2, 3.

2. Vilken viktig tidsindelning uppstod alltså genom Sabbatens uppkomst? – Veckoräkningen.

Anm.: ”Ett av de märkvärdigaste bevisen på sanningen hos den mosaiska historien om skapelsen är, att människorna överallt delar upp tiden i veckor. Denna indelning sträcker sig från de kristna nationerna i Europa till Ost-Indiens avlägsnaste stränder, och den är i allmänt bruk ibland judarna, egyptierna, kineserna, grekerna, romarna och de nordiska barbarerna. Några av dessa folkslag har haft ringa eller ingen gemenskap med varandra, och de var inte en gång kända till namnet ibland judarna. Man torde lägga märke till, att det är stor skillnad mellan att nationerna är eniga i, att dela in tiden i veckor och att de är eniga i att dela in den i år, månader och dagar….. De sistnämnda indelningarna uppkommer på grund av sådana orsaker, som vi ser överallt. Men tidens indelning i veckor tycks vara alldeles villkorlig. Att denna veckoräkning brukas i fjärran länder och av folk, vilka inte har någon gemenskap med varandra, är alltså ett kraftigt bevis för, att de måste ha fått den från en ganska gammal tradition (till exempel om skapelsen), som aldrig blivit helt och hållet utplånad ur hedningarnas minne – en tradition, som måste vara äldre, än människornas förskingring på grund av språkförbistringen.” – Hornes Introduction, första bandet, s. 69.

3. Två tusen fem hundra år efter skapelsen blev Sabbaten kungjord tillika med de övriga sedebuden från Sinaiberget. Varför säger Herren, att Han hade välsignat denna dag?

”Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 20:11.

4. Vad hände Jerusalem, då det blev intaget av den babyloniske konungen?

”Och alla kärl i Guds hus,… allt förde han till Babel. De satte eld på Guds hus och bröt ner Jerusalems mur. Alla stadens palats brände de upp i eld”. Andra Krönikeboken 36:18, 19.

5. Vilken profetia blev därigenom uppfylld?

”Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.” Jeremia 17:27. Jämför detta Skriftställe med Andra Krönikeboken 36:17-21.

6. Sedan israeliterna hade kommit tillbaka från den babyloniska fångenskapen, vad sägs ha varit orsaken till deras straff?

”Då förebrådde jag de förnäma männen i Juda och sade till dem: ’Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen? Var det inte därför att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!’” Nehemja 13:17, 18.

7. Vilken aktning hyste Kristus för Sabbaten under Sin tid på jorden?

”Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften”. Lukasevangeliet 4:16.

8. Vilken aktning önskade Han, att Hans lärjungar skulle ha för Sabbaten vid Jerusalems Förstöring, som inträffade nära fyrtio år efter Hans död?

”Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20.

9. Vad säger Morer angående Sabbaten i den tidiga församlingen?

”De första kristna hyste stor vördnad för Sabbaten och tillbringade dagen med att hålla gudstjänst och höra predikan. Och de erhöll otvivelaktigt detta bruk från apostlarna själva, som synes av flera Skriftställen angående detta ämne.” – Dialogues on the Lord’s Day, s. 189.

10. Vad var den romerska kyrkans första bemödande, för att upphöja Söndagen?

”Victor, biskop i Rom, åtog sig år 196, att inskärpa det romerska bruket hos alla församlingarna; det vill säga, att tvinga dem till att fira Påsken på Söndagen.” – Bowers History of the Popes, första bandet, s. 18.

11. Vad var ett av de främsta skälen för det Nicenska Rådets sammankallande?

”Frågan angående Påskens helighållande, vilken utgjorde ett stridsämne på Polycarpus’ tid och sedermera även på Victors tid, var ännu oavgjord. Detta var ett av de främsta skälen för sammankallandet av det Nicenska Kyrkorådet, och detta var det viktigaste ämnet för avhandling efter den arianska striden.” – Boyles Historical View of the Council of Nice, s. 22, upplagan 1839.

12. Hur blev denna sak slutligen avgjord?

”Man avgjorde, att Påsken skulle infalla på Söndagen, som kom näst efter den närmast vårdagjämningen inträffande nymånen.” – Samma verk, s. 23.

13. Vilka skäl framlade Konstantin för, att församlingarna skulle iaktta detta beslut?

”Låt oss då inte ha något gemensamt med detta fientliga pack av judar.” – Samma verk, s. 52.

14. Vad hade Konstantin redan gjort, år 321, för att befordra Söndagens upphöjande till vilodag?

Han hade utfärdat ett påbud, som ålade ”domare, stadsfolk och hantverkare”, att vila på ”Solens ärevördiga dag.” – Encyclopedia Britannica, artikeln Sunday.

15. Eusebius, biskop i Caesarea, var en av Konstantins mest pålitliga understödjare. Vem, sade han, hade förändrat vilodagen till Söndagen?

”Alla ting, som man var förpliktad att utföra på Sabbaten, har vi överfört på Herrens dag.” – Eusebius’ Commentary on the Psalms, anfört i Cox’ Sabbath Literature, Band 1, s. 361.

16. Vad gjorde Sylvester, biskop i Rom, för Söndagsinstiftelsen på 300-talet medelst sin föregivna ”apostoliska auktoritet”?

Han förändrade namnet på den första dagen i veckan till HERRENS DAG. Se ”Historia Ecclesiastica” per M. Ludovicum Lucium, fjärde århundradet, tionde kapitlet, sid. 739, 740, upplagan Basilea, 1624.

17. Vad befallde kyrkorådet i Laodicea år 364 e.Kr.?

”Kyrkorådet i Laodicea… avgjorde först helighållandet av Herrens dag och förbjöd hållandet av den judiska Sabbaten under en förbannelse.” – Dissertation on the Lord’s Day Sabbath, sid. 33, 34, 44.

18. Men höll de kristna Sabbaten under de första århundradena?

”Ända ned i femte århundradet fortsattes den judiska Sabbatens firande i den kristna kyrkan.” – Colemans Ancient Christianity Exemplified, kapitel 26, stycke 2.

19. Vilken dag helighölls av några ibland valdenserna under den Mörka Tidsåldern?

”De höll Sabbatsdagen, iakttog dopets förordning enligt den första kyrkans bruk samt undervisade sina barn i de kristna trosartiklarna och Guds bud.” – Jones’ Church History, Band 2, kapitel 5, stycke 4. De blev även kallade för ”Sabbati” eller ”sabbatati”, emedan de höll den sjunde dagen som vilodag. Se Benedicts ”General History of the Baptist Denomination”, sid. 412, 413, upplagan 1813.

20. Vi har sett, att hedningarna upphöjde Söndagen som Solens ärevördiga dag, och att påvarna gav den namnet ”Herrens dag”. Vilket anspråk gör nu den romerska kyrkan på att ha förändrat Sabbaten till Söndagen?

”Fråga: Kan Du på något annat sätt bevisa, att kyrkan har makt inrätta föreskrivna fester?

Svar: Hade hon inte sådan makt, kunde hon inte ha gjort det, som alla moderna religionsbekännare är ense med henne om – hon kunde inte ha infört hållandet av Söndagen, den första dagen i veckan, i stället för hållandet av Lördagen, den sjunde dagen, för vilkens hållande det ej finns det ringaste stöd i Skriften.” – Doctrinal Catechism.

21. Fanns det några ibland reformatorerna, vilka helighöll den sjunde dagen som vilodag?

”Carlstadt fasthöll Sabbatens gudomliga auktoritet från det Gamla Testamentet.” – Life of Luther, s. 402.

22. Vad sade Luther om Carlstadts ståndpunkt med hänsyn till Sabbaten?

”I sanning, om Carlstadt fortfarande skulle skriva om Sabbaten, måste Söndagen vika, och Sabbaten, det vill säga Lördagen, bli helighållen.” – Luther against the Celestial Prophets, anfört i ”Life of Martin Luther”, s. 147.

Anm.: Genom de bemödanden, vilka gjordes av dem, som satte sig emot Sabbaten under Reformationstiden, blev Söndagen överförd från den Katolska till den Protestantiska Kyrkan, och den anses nu av de flesta protestanter såsom en gudomlig anordning. Det är dock klart, att Herren inte har planterat den, utan Hans fiende. Herren sådde god säd i Sin åker, men en fiende har gjort detta, för att leda Guds barn bort ifrån sanningen. Men nu hörs ett budskap förkunnas, för att återuppliva sanningen om detta ämne. Några skall ge akt därpå, och när budskapet avslutas, skall Gud ha ett folk, som är villigt att erkänna Honom, genom att hålla Hans föraktade Sabbat. Till dem skall Herrens ord lyda: ”Väl gjort, Du trogne och gode tjänare!”

Bibelläsningar för Familjekretsen. 80. Herrens Dag

Bibelläsningar för Familjekretsen

80. Herrens Dag

1. På vilken grundval är Kristi församling upprättad?

”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.” Efésierbrevet 2:20. Kristus är alltså hörnstenen för både apostlar och profeter, lika mycket för de senare som för de förra.

2. Genom vilken är allting skapat?

”Ty i honom [Kristus] skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom.” Kolosserbrevet 1:16.

3. När fullbordades skapelseverket?

”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara.” Första Moseboken 1:31; 2:1.

4. Vad gjorde Skaparen på den sjunde dagen?

”På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort.” Första Moseboken 2:2.

Anm.: Om allting blev skapat genom Kristus, såsom det står i Johannesevangeliet 1:3, 10; Kolosserbrevet 1:10, vilade även Han på den första sjunde dagen från skapelseverket, liksom Fadern gjorde.

5. Vad gjorde Skaparen, sedan Han hade vilat från Sitt verk på den sjunde dagen?

”Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:3. I Johannesbrevet 1:3, 10 står det, att inte bara världen skapades genom Kristus, utan det finns ingenting, som inte blivit skapat genom Honom.

6. Blev Sabbaten gjord för människor?

”Och Jesus sade till dem: ’Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.” Markusevangeliet 2:27. Om Kristus har gjort Sabbaten för alla människor, tillhör den de kristna såväl som judarna.

7. På grund härav, vilket anspråk gör Kristus på Sabbaten?

”Så är Människosonen Herre också över sabbaten.’” Vers 28.

8. Hur mycken ära tillhör Kristus?

”{F}ör att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.” Johannesevangeliet 5:23. Man bör alltså ge Kristus ära såsom Skapare lika väl som Fadern. Och för att ära Honom som Skapare, måste vi helighålla den dag, som Han har helgat till åminnelse av Sitt skapelseverk.

9. Höll Kristus, som är församlingens hörnsten, den Sabbat eller vilodag, som Han Själv välsignade och helgade?

”Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften”. Lukasevangeliet 4:16.

10. Frälsaren förutsade Jerusalems Förstöring genom romarna samt lärjungarnas flykt från Jerusalem och hela Judéen. Vad förmanade Han de kristna att göra före den tiden med tanke på Sabbaten?

”Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20.

Anm.: Ingenting är mera visst eller säkert, än att Jesus tänkte på Sabbaten i förbindelse med romarnas intagande av Jerusalem år 70 e.Kr., och Han befallde Sina lärjungar, att de skulle be, att deras flykt inte måtte ske på den dagen. Han önskade alltså, att de skulle komma ihåg Sabbatens helgande till och med under dessa ogynnsamma omständigheter. Denna flykt inträffade 39 år efter Kristi korsfästelse. Om Sabbaten var helig på den tiden, kan den icke vara mindre helig eller okränkbar nu.

11. Höll Kristi lärjungar Sabbaten efter Hans död?

”Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.” Lukasevangeliet 23:56.

12. Vad gjorde de på den följande dagen, och vilken dag i veckan var denna?

”På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning.” Lukasevangeliet 24:1. Sabbaten enligt budordet, som hölls av Kristus och Hans lärjungar, var alltså dagen, som avslutade veckan och föregick första veckodagen, eller Söndagen.

13. Vilken dag kallas för Sabbat eller vilodag i Herrens bud?

”Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat.” Andra Moseboken 20:10.

14. Hur gavs lagen innehållande Sabbatsbudet till folket?

”Dessa ord talade HERREN med hög röst till hela er församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, och han tillade inget mer.” Femte Moseboken 5:22. Orden ”och han tillade inget mer” visar, att de tio buden, såsom kungjorda av Gud på Sinaiberget, utgör en fullkomlig lag; ty ingenting behövde läggas till dem.

15. Hur varaktiga är Hans bud?

”Hans händers verk är sanning och rätt, alla hans befallningar är fast grundade. För alltid och för evigt står de fasta, de fullbordas med sanning och rättvisa.” Psaltaren 111:7, 8.

16. De tio buden uttalades av Guds egen mun. Vad har Gud sagt om förändringen av det, som har utgått från Hans mun?

”Jag skall inte bryta mitt förbund, vad mina läppar har talat skall jag inte ändra.” Psaltaren 89:35.

17. Vad säger Kristus Själv om Guds lag?

”Men förr kommer himmel och jord att förgå än att en enda prick av lagen sätts ur kraft.” Lukasevangeliet 16:17.

18. Vad sade Kristus vidare om Sabbaten?

”Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.’” Matteusevangeliet 12:12. Med ordet tillåtet menas, att det stämmer överens med lagen, att göra gott på Sabbaten.

19. Vad gjorde aposteln Paulus på vilodagen?

”Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna”. Apostlagärningarna 17:2. Angående hans sed, läs också Apostlagärningarna 13:14, 42, 44; 16:13; 18:1-4, 11.

20. På vilken dag var Johannes i Anden?

”På Herrens dag kom jag i Anden”. Uppenbarelseboken 1:10. När man besinnar eller tänker på, att Frälsaren har sagt, att Han är Herre även över Sabbaten, kan det inte råda något tvivel om, att den Sabbat, som Han inrättade i Eden; som Han välsignade och helgade för människorna; som Han höll under Sin tid på jorden samt befallde Sina lärjungar att hålla även under deras flykt från Judéen, är Herrens dag och den rätta, kristna Sabbaten.

Guds ords kraft

1. Det omvänder själen. Psaltaren 19:8-12; Jeremia 23:22.

2. Det renar oss. Psaltaren 119:9; Johannesevangeliet 15:3; Efésierbrevet 5:26.

3. Det uppehåller livet. Psaltaren 119:50, 93.

4. Det upplyser och överbevisar om synd. Psaltaren 119:130; Ordspråksboken 6:20-23; Hosea 6:4-6 jämfört med Johannesevangeliet 3:19-21; Efésierbrevet 5:11-14; Romarbrevet 3:20; Jakobsbrevet 2:9.

5. Det ger liv. Jesaja 55:2, 3; Matteusevangeliet 4:4; Johannesevangeliet 5:24; 6:63, 68; 20:31.

6. Det utför Guds beslut. Jesaja 55:11.

7. Det är som en eld och en slägga. Jeremia 23:29.

8. Det är mera överbevisande, än uppståndelsen från de döda. Lukasevangeliet 16:29-31.

9. Det frälser människan. Apostlagärningarna 11:14; Romarbrevet 1:16; Första Timoteusbrevet 4:16; Andra Timoteusbrevet 3:15; Jakobsbrevet 1:21.

10. Det förmår att uppbygga oss. Apostlagärningarna 20:32; Första Korintierbrevet 10:11; Första Petrusbrevet 2:2.

11. Det inger tro och hopp. Romarbrevet 10:17; 15:4.

12. Det inger fröjd och frid. Jeremia 15:16; Romarbrevet 10:15; Efésierbrevet 6:15.

13. Det är Guds kraft till frälsning. Första Korintierbrevet 1:17-25; 2:4, 5.

14. Det slår an på samvetet. Andra Korintierbrevet 4:2.

15. Det nedslår villfarelsens fästen. Andra Korintierbrevet 10:4, 5.

16. Det är Andens svärd. Efésierbrevet 6:17; Hebréerbrevet 4:12.

17. Det tillrättavisar de motsägande. Titusbrevet 1:9-11.

18. Det föder oss på nytt. Jakobsbrevet 1:18; Första Petrusbrevet 1:23.

19. Det ger oss vissheten om evigt liv. Första Johannesbrevet 5:9-13.

20. Det är vår fasta grundval. Matteusevangeliet 7:24-27.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 79. Olydnadens Följder

Bibelläsningar för Familjekretsen

79. Olydnadens Följder

1. Vad har människans återlösning från synd kostat?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16; Hebréerbrevet 5:7-9.

2. Hur stor var denna kärlek?

”Knappast vill någon dö för en hederlig människa - kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” Romarbrevet 5:7, 8; Jeremia 31:3.

3. Vad fordrar Gud av oss härför?

”Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd”. Lukasevangeliet 10:27; Femte Moseboken 6:5.

4. Vad är eller innebär kärleken till Gud?

”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” Första Johannesbrevet 5:3.

5. Tvingar Herren någon till lydnad?

”Och Anden och bruden säger: ’Kom!’ Och den som hör det må säga: ’Kom!’ Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.” Uppenbarelseboken 22:17; Josua 24:15.

6. Varför fordrar Han lydnad?

”O, att du hade lyssnat på mina bud! Då skulle frid flyta till dig som en ström och din rätt som havets vågor.” Jesaja 48:18; 1:19, 20.

7. Vad förbjöd Gud dem att göra, vilka bistod med att flytta helgedomen från den ena platsen till den andra?

”När lägret skall bryta upp och Aron och hans söner har täckt över de heliga föremålen och alla dess tillbehör, skall därefter Kehats barn komma för att bära. Men de får inte röra vid de heliga föremålen, ty då skall de dö.” Fjärde Moseboken 4:15.

8. Då David beslöt sig för, att flytta förbundsarken från Abinadabs hus till Jerusalem, hur föreslog han att göra det?

”De satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort från Abinadabs hus på höjden, och Ussa och Ahjo, Abinadabs söner, körde den nya vagnen.” Andra Samuelsboken 6:3.

Anm.: Detta var det första felsteget i detta företag. Gud hade förordnat, att arken alltid skulle bäras på mäns skuldror. Fjärde Moseboken 7:9, Första Krönikeboken 15:15. ”Därför att domen inte genast fälls över det onda, styrks människors barn att göra det som är ont.” Predikaren 8:11. Följdes inte det första felsteget av en olycka, kunde de måhända få mod till, att avvika ändå längre.

9. Vad djärvdes eller dristade en av männen sig till att göra därnäst?

”Men när de kom till Nakons tröskplats, räckte Ussa ut handen mot Guds ark och grep tag i den, ty oxarna snavade.” Andra Samuelsboken 6:6. Detta var just, vad Gud hade förbjudit dem att göra.

10. Hur betraktade Herren denna handling?

”Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och Gud slog honom där för hans försyndelse. Och han dog där vid Guds ark.” Vers 7.

Anm.: Ussa hade tvivelsutan den bästa avsikt med sitt försök, att stödja arken; men hade de burit arken med stavar, som stuckits genom ringarna på arkens sidor, skulle han inte ha fått någon anledning att röra vid den heliga arken. Detta visar, hur bemödanden eller ansträngningar, som görs med den bästa avsikt, kan leda på avvägar, när en människa fortfar att gå sina egna vägar i Herrens tjänst. Och det visar även, hur Gud betraktar sådana bemödanden. Det är väldigt farligt, att i ringaste mån avvika från den väg, som är tydligt utpekad i Guds Ord.

11. Vad sade Samuel, att Saul hade gjort, genom att icke hörsamma eller lyda den tydliga befallning, som hade getts honom?

”Samuel sade till Saul: ’Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord, och Herren har också förkastat dig, så att du inte längre kan vara kung över Israel.’” Första Samuelsboken 15:26. Vi bör alltid påminna oss detta, när vi frestas att göra någonting mot Herrens krav.

12. Vilken förmaning gav ängeln Lot och hans familj, sedan han hade ledsagat dem ut ur det till undergång dömda Sodom?

”När de hade fört ut dem sade en: ’Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under.’” Första Moseboken 19:17. Detta var en enkel befallning, som ej tycktes vara så viktig; men av hur stor betydelse var den dock inte för de ensliga flyktingarna från den dömda staden!

13. Vad hände Lots hustru, då hon såg sig tillbaka?

”Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka. Och hon blev en saltstod.” Vers 26.

14. Vilken varning ger Frälsaren på grund av denna händelse?

”Tänk på Lots hustru!” Lukasevangeliet 17:32.

15. Vilken allvarlig fråga framställer aposteln, när han ögonskenligen eller uppenbarligen åsyftar dessa händelser?

”Om redan det ord som talades genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur skall då vi kunna fly undan, om vi inte bryr oss om en så stor frälsning?” Hebréerbrevet 2:2, 3.

16. Vad säger han på ett annat ställe om dem, som uppsåtligen fortfar med att synda?

”Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder”. Hebréerbrevet 10:26.

17. Hur betraktar vår Frälsare de människors gudstjänst, vilka följer traditioner i stället för Guds bud?

”Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.’” Matteusevangeliet 15:9.

Anm.: Dessa är Kristi tydliga ord, och dock finns det många, som med dessa för ögonen överträder det fjärde budet och vilar på den första dagen i stället för den sjunde, änskönt eller trots att de därigenom följer endast mänskliga traditioner eller sedvänjor. Det är visserligen sant, att många nu är döda, vilka samvetsgrant helighöll den första dagen i veckan i den tanken, att den var Herrens Sabbat. Gud skall ej hålla dessa människor härvidlag, för att de handlat i okunnighet. De skulle måhända med glädje ha förändrat sitt handlingssätt, om sanningens ljus hade lyst för dem. Men så skall det ej bli med dem, som blivit upplysta om sin plikt, men trots detta inte lyder Gud. Låt var och en ge akt på sin väg. I varje moralisk fråga finns blott en sida, som är den trygga.

Med vad de rättfärdiga jämförs i Skriften

I den Heliga Skrift är de rättfärdiga jämförda med många intressanta föremål. De liknas vid –

1. De himmelska kropparna. Solen, Matteusevangeliet 13:43; stjärnorna, Danielsboken 12:3; ljus, Matteusevangeliet 5:14.

2.  Dyrbara skatter. Guld, Job 23:10; egendom, Malaki 3:17; Andra Moseboken 19:5; käril av guld och silver, Andra Timoteusbrevet 2:20; glänsande ädelstenar i en krona, Sakarja 9:16; levande stenar, Första Petrusbrevet 2:5; luttrat eller renat silver, Malaki 3:3.

3. Naturalster. Vinträd, Psaltaren 80:9; palmträd, Psaltaren 92:13; pilträd invid vattenbäckar, Jesaja 44:4; gröna olivträd, Psaltaren 52:10; granatträd och välluktande kryddor, Höga Visan 4:13, 14; goda fikon, Jeremia 24:2-7; grenarna på ett vinträd, Johannesevangeliet 15:2, 4, 5; Libanons cedrar, Psaltaren 92:13; fruktbärande träd, Jeremia 17:8; liljor, Hosea 14:6; vete, Matteusevangeliet 3:12; en vattenrik trädgård, Jesaja 58:11; dagg och regnskur, Mika 5:7; salt, Matteusevangeliet 5:13.

4. Berg. Sions Berg, Psaltaren 125:1; Libanon, Hosea 14:6-8.

5. Levande varelser. Får, Psaltaren 78:52; Johannesevangeliet 10:1-18; gödda kalvar, Malaki 4:2; lamm, Johannesevangeliet 21:15; hjortar, Psaltaren 42:2; lejon, Ordspråksboken 28:1; örnar, psaltaren 103:5; duvor, Psaltaren 68:14; goda fiskar, Matteusevangeliet 13:48.

6. Olika befattningar. Stridsmän, Andra Timoteusbrevet 2:3, 4; löpare i en tävling, Hebréerbrevet 12:1; goda tjänare, Matteusevangeliet 25:21; gäster och främlingar, Första Petrusbrevet 2:11; lemmar i kroppen, Första Korintierbrevet 12:20, 27; lydiga barn, Matteusevangeliet 18:3; små barn, Matteusevangeliet 18:1-10; nyfödda barn, Första Petrusbrevet 2:2.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 78. Försonade med Gud

Bibelläsningar för Familjekretsen

78. Försonade med Gud

1. Kan ett köttsligt sinne vara i samklang med Guds vilja?

”Köttets sinne är fiendskap mot Gud.” Romarbrevet 8:7, första delen.

2. Varför benämns köttets sinne fiendskap?

”Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.” Samma vers, sista delen.

3. Kan den köttsligt sinnade behaga Gud?

”De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.” Vers 8.

4. Hur går det med dem, som förblir i detta tillstånd?

”Köttets sinne är död”. Vers 6.

Anm.: Enär syndens lön är döden (Romarbrevet 6:23), och synd är lagens överträdelse (Första Johannesbrevet 3:4), står det klart, att om köttets sinne likaledes är död, är även synd eller lagöverträdelse det.

5. Kan detta tillstånd förändras?

”Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud.” Andra Korintierbrevet 5:20.

6. Hur försiggick denna försoning hos nineviterna, då Jona förkunnade, att staden Nineve skulle förstöras?

”Både människor och djur skall klä sig i säcktyg. Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör.” ”När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.” Jona 3:8, 10.

7. Är syndernas bekännelse, omvändelse och ett nytt leverne av nöden i det Nya Testamentets tid, för att förlikas med Gud?

”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade”. Apostlagärningarna 3:19. ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Första Johannesbrevet 1:9.

8. Försiggår denna förändring oberoende av syndarens låtande eller görande?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16. ”Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade.” Romarbrevet 5:10.

9. Hur kan det köttsliga sinnet övervinnas?

”Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden.” Romarbrevet 6:6.

10. När detta verk blir grundligt utfört, vilken fullständig förändring försiggår hos syndaren?

”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” Andra Korintierbrevet 5:17.

11. Hur kan vi veta, om denna förändring inträffat eller ej?

”Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.” Matteusevangeliet 7:20.

12. Vilka frukter bär den, som är andligt sinnad?

”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.” Galaterbrevet 5:22, 23.

13. Vad är rättfärdiggörelsens första frukt?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

14. Hur fullständig är rättfärdiggörelsen hos den människa, som blir försonad med Gud?

”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” Första Johannesbrevet 1:7.

15. I vilket tillstånd inför Herren är den, som sålunda blivit försonad med Gud?

”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.” Romarbrevet 8:1.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 77. Pånyttfödelsen

Bibelläsningar för Familjekretsen

77. Pånyttfödelsen

1. Vad var avsikten med Kristi uppenbarelse i denna värld?

”Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.’” Lukasevangeliet 19:10.

2. Från vad har Kristus återlöst eller befriat oss?

”Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe.” Galaterbrevet 3:13.

3. Vilka skall se Gud?

”Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.” Matteusevangeliet 5:8.

4. I vilket förhållande måste de, som skall se Gud, stå till Honom här i livet?

”Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi skall bli är ännu inte uppenbarat. Men vi vet att när han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är.” Första Johannesbrevet 3:2.

5. Hur blir en människa ett Guds barn?

”Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.” Galaterbrevet 3:26.

6. Och vad sägs om den, som tror på Kristus?

”Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud”. Första Johannesbrevet 5:1.

7. Men vad innefattas i en levande tro på Kristus?

”Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.” Jakobsbrevet 2:26.

8. När kan tron vara levande och verksam?

”{O}ch vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som gläder honom.” Första Johannesbrevet 3:22.

9. Är det nödvändigt att göra sådant, som är välbehagligt för Gud, om vi skall kunna bibehålla en levande tro?

”{V}ad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud”. Verserna 20, 21. Ingen, som med vett och vilja överträder Guds bud, kan förtrösta på Herren. Överträdelsen omstörtar hans tro, ty han står under fördömelse.

10. Kan någon då bli rättfärdiggjord, genom att hålla lagen?

”Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.” Romarbrevet 3:20.

11. Hur blir vi då rättfärdigade?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

12. I vilket tillstånd var vi, innan vi blev rättfärdiggjorda?

”Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv och jag dog.” Romarbrevet 7:9, 10.

13. Hur borttar Gud den fördömelse, som vilar över syndaren?

”{O}ckså när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus.” Efésierbrevet 2:5.

14. Med vilka ord uttrycker aposteln på ett annat ställe det sätt, varpå vi blir levandegjorda?

”{F}rälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande”. Titusbrevet 3:5.

15. Hur kan vi veta, att vi har erfarit den nya födelsen?

”Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar bröderna. Den som inte älskar blir kvar i döden.” Första Johannesbrevet 3:14.

16. Till vad hade människan åtgång före syndafallet?

”Och HERREN Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. Livets träd liksom trädet med kunskap om gott och ont satte han mitt i lustgården.” Första Moseboken 2:9.

17. Hur gick det med Adam, sedan han hade syndat?

”Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.” Första Moseboken 3:24.

18. Vad blev förbannat för syndens skull?

”Därför skall marken vara förbannad för din skull. Med möda skall du livnära dig av den så länge du lever.” Vers 17.

19. Vilkens träl blev människan på grund av Adams syndafall?

”{D}et man besegras av är man slav under.” Andra Petrusbrevet 2:19. Våra första föräldrar blev övervunna av den store frestaren, Djävulen, och följaktligen är nu de ogudaktiga hans trälar.

20. Kom även jorden, som då var människans tillhörighet, på samma sätt i Satans händer?

”Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen och sade: ’Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill.” Lukasevangeliet 4:5, 6. Detta var en frestelse för vår Frälsare. Det kunde ingalunda ha varit en frestelse, om inte Satan i en viss mening hade herradömet över världen; ty Jesus kunde inte ha haft någon bevekelsegrund till att falla ned och tillbe Satan, såvida Han inte därigenom kunde återfå det rike, som blev skapat för Honom Själv. Kolosserbrevet 1:14-16. Om Kristus kunde ha återfått Sitt rike, genom att falla ned och tillbe Satan, hellre än att lida och dö för det, kan man lätt föreställa sig, att detta måste ha varit en frestelse för Honom.

21. Skall det arv, som Kristus har köpt tillbaka med Sitt blod, återges till människan?

”I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.” Efésierbrevet 1:13, 14.

22. Men vid arvets återlösning måste jorden såväl som människan befrias från förbannelsen. Hur skall detta ske, och vad blir följden?

”{M}edan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte.” Andra Petrusbrevet 3:12, 13. Såsom den syndbesmittade människan måste dö bort ifrån synden och bli en ny människa, måste även den av synd förbannade jorden genomgå en förändring och bli ny. Denna förändring hos människan kallas för pånyttfödelse. Även jorden måste bli, så att säga, född på nytt, innan den kan bli en bostad för pånyttfödda människor.

23. När skall jorden förnyas?

”Jesus sade till dem: ’Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” Matteusevangeliet 19:28.

24. Vad skall bli jordens tillstånd, sedan den blivit återlöst?

”Ty jorden skall bli full av kunskap om HERRENS härlighet, så som vatten täcker havets djup.” Habackuk 2:14; Fjärde Moseboken 14:21.

25. Skall jorden sedan någonsin komma under förbannelsen igen?

”Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom.” Uppenbarelseboken 22:3.

26. Skall människan sedan få åtgång till livets träd, vilket hon genom synden förlorade?

”Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar.” Vers 14.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 76. Guds Beredvillighet att förlåta

Bibelläsningar för Familjekretsen

76. Guds Beredvillighet att förlåta

1. Skall Gud visa barmhärtighet mot botfärdiga syndare?

”Han handlar inte med oss efter våra synder och lönar oss inte efter våra missgärningar.” Psaltaren 103:10.

2. Varför handlar Gud så mot människorna?

”Som en far förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom. Ty han vet hur vi är skapade, han tänker på att vi är stoft.” Verserna 13, 14.

3. Hur är Guds sinnelag mot alla, som åkallar Honom?

”Du, Herre, är god och vill förlåta, du är stor i nåd mot alla som ropar till dig.” Psaltaren 86:5.

4. Vad sade Herren, då Abraham bad Honom att spara Sodom, om där funnes tio rättfärdiga personer?

”Då sade han: ’Herre, bli inte vred om jag talar bara en sista gång: Kanske finns det tio där.’ Han svarade: ’För dessa tios skull skall jag inte fördärva den.’” Första Moseboken 18:32.

5. Hur bad Mose för israeliterna?

”Förlåt nu detta folks missgärning efter din stora nåd, så som du har låtit din förlåtelse följa detta folk allt ifrån Egypten och ända hit.’” Fjärde Moseboken 14:19.

6. Vilket svar gav Herren strax?

”Då sade HERREN: ’Jag förlåter dem enligt ditt ord.” Vers 20.

7. Bönhörde Gud David, då han bekände sin stora synd?

”Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: ’Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.’ Då förlät du mig min syndaskuld.” Psaltaren 32:5.

8. Förlåter Herren alltid våra synder, när vi bekänner dem?

”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Första Johannesbrevet 1:9.

9. Hur villig är Herren att förlåta, när vi uppfyller villkoren?

”Den ogudaktige må överge sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till HERREN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse.” Jesaja 55:7.

10. På vilket särskilt sätt har Gud bevisat Sin kärlek mot oss?

”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” Romarbrevet 5:8.

11. Vilken förvissning kan vi ha på grund av denna förunderliga kärlek?

”Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?” Romarbrevet 8:32.

12. Varför är Herren så nådig mot oss?

”Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.” Andra Petrusbrevet 3:9.

13. Hur bemötte fadern den förlorade sonen, då denne omvände sig och gick till sin faders hus?

”Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom.” Lukasevangeliet 15:20.

14. Vad befallde fadern, att man skulle göra med den återfunne sonen, då denne bad om att blott få bli en av faderns tjänare?

”Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter! Och hämta den gödda kalven och slakta den, och låt oss äta och vara glada. Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.” Verserna 22-24.

15. Är Gud lika villig att göra gott mot Sina barn, som jordiska föräldrar är?

”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?’” Lukasevangeliet 11:13.

16. Hur många erhåller syndernas förlåtelse av Gud?

”Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.” Matteusevangeliet 7:8.

17. Kan Herren glömma deras rop, som åkallar Honom?

”Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig.” Jesaja 49:15.

18. Vill Herren vara nådig även emot den störste syndare?

”Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.” Jesaja 1:18.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 75. Ingen Rättfärdiggörelse genom Lagen

Bibelläsningar för Familjekretsen

75. Ingen Rättfärdiggörelse genom Lagen

1. Ger aposteln en bestämd förklaring av lagens förhållande till rättfärdiggörelsen?

”Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar.” Romarbrevet 3:20.

2. Vad uppenbarar eller visar lagen, vad gör den oss medvetna om?

”Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.” Romarbrevet 7:7; 3:20.

3. Uträttar lagen detta för andra, än för judarna?

”Men vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun skall stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud.” Romarbrevet 3:19.

4. Vilka egenskaper har Guds lag?

”Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott.” Romarbrevet 7:12.

5. Det är tydligt, att en lag, vars syfte är att utpeka synd, aldrig kan rättfärdiggöra sina överträdare. Hur kan människan bli rättfärdig?

”{O}ch de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.” Romarbrevet 3:24.

6. Har vi då frihet till, att begå synd, när vi är under Guds nåd?

”Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Romarbrevet 6:15, 16.

7. Vilka är fria ifrån fördömelse?

”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.” Romarbrevet 8:1.