Skattgömman, Studium Nr. 13

Skattgömman

Studium Nr. 13: Helgedomens Rening

Sanningen om Jesu tjänst för oss i himmelen har föga förståtts av många kristna. Icke desto mindre framstår tydligt Kristi verk för oss i himmelen, när helgedomen i Gamla Testamentet studeras. Helgedomen uppenbarar för oss Jesu uppdra­g på Jorden, liksom Hans fortgående tjänst för Sitt folk i himmelen.

Flertalet av dem, som levde under Kristi tid, uppfattade inte avsikten med Hans första ankomst. Likaså är få i dag beredda på Hans andra ankomst. Vid Kristi första tillkommelse sände Gud Johannes Döparen, för att klargöra Jesu uppgift på Jorden. En kärleksfull Gud har givit oss helgedomen, för att omsorgsfullt klargöra avsikten med Hans ankomst och det sätt, som den äger rum på.

A. Johannes Döparens Budskap

1. Hur löd Johannes Döparens budskap?

Johannesevangeliet 1:29: ”Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: ’Se Guds lamm, som tar bort världens synd.’”

Anm.: ”Lamm” var ett för judarna välkänt ord, vilket genast drog deras uppmärksamhet till helgedomen, och till Jesu offer vid Hans första ankomst. Ett lamm skulle offras av envar, som syndat. Tredje Moseboken 4:32‑33.

2. Till vilken plats förde syndaren sitt offer?

Tredje Moseboken 4:14: ”och sedan den synd de har begått blir känd, då skall församlingen offra en ungtjur till syndoffer. De skall föra fram den inför uppenbarelsetältet.”

Anm.: Tabernaklet eller tältet (och senare templet) var den plats, som ordnats för att Gud skulle bo ibland Sitt folk. Detta var helgedomen. Folket fick komma till förgården med sina offer. Där kunde man se brännoffersaltaret, och förhänget framför den större av de två inre kamrarna. Blott prästerna fick gå in dit, och endast översteprästen tilläts passera ett andra förhänge till den innersta kammaren.

B. Helgedomen beskriven

3. Vem tillhandahöll mönsterbilden för den jordiska helgedomen?

Andra Moseboken 25:8‑9: ”De skall göra en helgedom åt mig, så att jag kan bo mitt ibland dem. Tabernaklet med alla dess tillbehör skall ni göra helt enligt de mönsterbilder som jag [Gud] visar dig. Så skall ni göra.”

Anm.: Gud visade Moses den jordiska helgedomens formgivning. Varje detalj skulle nogsamt iakttas, för att symbolisera tjänsterna i den sanna helgedomen i himmelen. Gud skulle nämligen bo här ibland Sitt folk på Jorden.

4. Vad kallades den första avdelningen i tabernaklet för?

Andra Moseboken 26:33: ”Du skall hänga upp förlåten i hakarna och föra dit vittnesbördets ark och ställa den innanför förlåten. Förlåten skall för er skilja det heliga från det allra heligaste.”

Anm.: Ordet helgedom betyder helig [okränkbar], invigd plats. Den första avdelningen i tabernaklet benämns det heliga, och var dubbelt så stor som den andra, inre avdelningen.

5. Vad hette avdelningen innanför den andra förlåten?

Hebréerbrevet 9:1-3: ”Det första förbundet hade alltså sina föreskrifter för gudstjänsten och sin jordiska helgedom. I tabernaklet inreddes ett främre rum som kallades det heliga. Där stod ljusstaken och bordet med skådebröden. Bakom den andra förlåten fanns ett rum som kallades det allra heligaste.”

Anm.: Jämför Andra Moseboken 26:33-34 och många andra verser. (Framför det heliga fanns det också ett förhänge. Se Andra Moseboken 26:36.)

C. Helgedomstjänsten

6. Hur ofta gick prästerna in i den första avdelningen, d.v.s. det heliga?

Hebréerbrevet 9:6: ”Så blev det ordnat. I det främre rummet går alltid prästerna in och förrättar sin tjänst.”

Anm.: De prästerliga tjänsterna pågick ständigt, natt som dag. Däri ingick att sinnebildligt [symboliskt] arkivera [registrera, uppteckna] folkets bekända synder.

7. Hur ofta förrättades tjänsten i det allra heligaste?

Hebréerbrevet 9:7: ”I det andra rummet går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder.”

Anm.: Bara översteprästen fick träda in i det allra heligaste, och det enbart en gång om år, på Försoningsdagen [jämför judendomens Yom Kippur].

8. Vad gick översteprästens tjänst i det allra heligaste ut på?

Tredje Moseboken 16:29‑30, 34: ”Detta skall för er vara en evig stadga: I sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, skall ni fasta och inte utföra något arbete, varken de som är födda i landet eller främlingen som bor ibland er. Ty på den dagen skall försoning bringas för att rena er. Från alla era synder skall ni renas inför Herrens ansikte. … Detta skall för er vara en evig stadga, så att försoning bringas för Israels barn en gång om året för alla deras synder.”

Anm.: Då översteprästen stod fram inför Gud för att företräda folket, var det för att försona deras synder. Med blodet från ett fläckfritt offerdjur skulle han symboliskt utplåna registren över bekända synder, vilka uppriktigt ångrats (detta skulle visa sig i människornas förändrade livsföring). Härigenom skulle helgedomen renas.

D. Den himmelska Helgedomen

9. Efter vad formades det jordiska tabernaklet?

Hebréerbrevet 8:5: ”De tjänar i den helgedom som är en skuggbild av den himmelska helgedomen, enligt den föreskrift som Mose fick när han skulle bygga tabernaklet. Gud sade: Se till att du gör allt efter den förebild som du fick se på berget. [Sista meningen Bibelns egen kursivering.]”

Anm.: Den fysiskt högst påtagliga jordiska helgedomen skulle i allt symbolisera den sanna helgedomen i himmelen.

10. Vem inrättade det ursprungliga tabernaklet i himmelen?

Hebréerbrevet 8:2: ”och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet som Herren själv har rest och inte någon människa.”

Hebréerbrevet 9:11: ”Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer [utan av Skaparen], det vill säga som inte tillhör den här skapelsen”

Anm.: Synden uppstod i himmelen, men dess upphovsman förvisades till Jorden. Uppenbarelseboken 12:7‑9. Messias skulle ”smörja en höghelig helgedom” i himmelen som Sitt sista uppdrag under de sjuttio årsveckorna i Danielsboken 9:24. Den himmelska helgedomen skulle fungera som karantän för syndaregistren, sedan den jordiska helgedomen hade uppfyllt sin symbolfunktion, genom att avbilda den kommande Messias’ tjänst.

11. Vem föreställde [representerade] den jordiske översteprästen?

Hebréerbrevet 4:14: ”Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse.”

Hebréerbrevet 7:22‑24: ”Så är också det förbund som Jesus har gått i borgen för mycket bättre. De andra prästerna måste bli fler och fler, därför att döden hindrade dem att stå kvar i tjänst. Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt.”

12. Vilken profetisk tidslängd måste gå, innan den himmelska helgedomen skulle renas?

Danielsboken 8:14: ”Då svarade han mig: ’Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar, sedan skall helgedomen renas och återställas.’”

Anm.: Ofta symboliserar en profetisk dag ett bokstavligt år (Hesekiel 4:6; Fjärde Moseboken 14:34). Vid slutet på de bestämda 2 300 åren trädde Kristus in i det himmelska allra heligaste, för att rena helgedomen [budskapet härom återställde denna lära i kristnas medvetande].

E. Början & Slutet på de 2 300 Dagarna

13. Hur inledde Gabriel sin förklaring av profetian om de 2 300 dagarna?

Danielsboken 9:24: ”Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste.”

Anm.: Resten av synen i Danielsboken 8 hade förklarats för Daniel och den förstod han, men tanken på ytterligare 2 300 dagar (år) av synd och lidande hade så förfärat Daniel, att han ej förstod detta. Han använde ett särskilt ord (marah), för att beteckna denna del av synen. Gabriel nyttjade samma ord i början av sin förklaring. Daniel hyste inga tvivel om, att profetian rörande de sjuttio årsveckorna (490 åren) gavs för att förklara de 2 300 dagarna (åren).

14. När skulle de 2 300 dagarna börja?

Danielsboken 9:25: ”Vet därför och förstå: Från den tid då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer, skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar skall på nytt byggas upp, trots tider av svårigheter.”

Anm.: ”Från den tid då ordet gick ut” antyder inledningen på både de 2 300 åren och de 490 åren, då befallningen eller förordningen om, att återställa och återuppbygga Jerusalem, gavs till Guds folk.

15. Vem gav befallning om, att återställa Jerusalem?

Esra 6:14: ”Judarnas äldste byggde vidare och gjorde stora framsteg i arbetet genom profeterna Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska tal. Man byggde och avslutade det så som Israels Gud hade befallt och som Koresh och Darejaves och Artasasta, den persiske kungen, hade befallt.”

Esra 7:11‑13: ”Så stod det i den skrivelse som kung Artasasta gav prästen Esra, den skriftlärde, han som var kunnig i det som Herren hade befallt och stadgat för Israel: ’Artasasta, konungarnas konung, till prästen Esra, han som är lärare i himmelens Guds lag, och så vidare. Jag befaller att var och en av Israels folk och av dess präster och leviter som bor i mitt rike och som vill fara till Jerusalem, skall resa med dig.”

Anm.: Tre konungar inom det medo‑persiska världsväldet utfärdade sådana påbud. De två första gav ej hebréerna nog makt och myndighet, att fullborda verket, men det sista, som innefattar alla tre, utfärdades av Artasasta på hösten år 457 f.Kr. De 490 åren sträcker sig fram till tiden för Jesus, den Smorde. De 2 300 åren når fram till hösten år 1844, då Jesus, vår Överstepräst, gick in i det allra heligaste i himmelen, för att inleda dess rening.

                             2 300 år

         490 år

  457              34                                 1844

16. Hur är Försoningsdagen tillämplig på världens slut?

Hebréerbrevet 9:24‑28: ”Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. Inte heller gick han in för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång [Bibelns kursivering] skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.”

Anm.: Vår kärleksfulle Gud talar också om domens dag som föreningens dag, då Hans folk skall komma att vara förenade med Honom. Uppteckningen över deras synder kommer för alltid att ha strukits, och Han kommer att döma till de rättfärdigas förmån.

17. Enligt vilken måttstock kommer mänskligheten att dömas?

Jakobsbrevet 2:12: ”Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.”

Predikaren 12:13‑14: ”Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont.”

Anm.: Frihetens lag är Guds Tio Bud. Genom det nya förbundet utlovas kraft i Jesus till att leva befriad ifrån synd. Synd är alltjämt lagöverträdelse (Första Johannesbrevet 3:4), och lagen är fortfarande de tio buden, eftersom Gud är oföränderlig (Malaki 3:6).

Sammanfattning

Gud grundlade en jordisk helgedom, för att hjälpa oss att inse betydelsen av den himmelska helgedomen. Genom helgedomen förstår vi att Jesus, vår Överstepräst, för in Sitt blod, Lammets blod, symboliskt sett, till Gud under domens tid, för att rättfärdiggöra att Han suddar ut våra synder från de eviga registren. ”Frukta Gud och ge honom äran, ty stunden för hans dom har kommit.” Uppenbarelseboken 14:7. Domens budskap är både en fruktansvärd och hoppingivande sanning för nutidens värld. I dag kan vi fortfarande frimodigt komma inför nådens tron, för att söka kraft och kunskap till att övervinna all synd i våra liv.

För personlig Eftertanke

I dag, under domens tid, ber jag Jesus att rena mitt liv från synd, och ge mig styrka till att lyda Hans bud.