Baugher: Budorden, Del 17

De Tio Budorden, Del 17: Du skall inte hysa Begär

Av Mike Baugher

I Romarbrevet 7:12 säger aposteln Paulus: ”Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott.” Detta uttalande är en slutsats som han drar om värdet av de Tio Budorden – heliga, rättfärdiga och goda. Paulus kunde fullt väl ha gått i svaromål mot samma anklagelse vilken riktas mot dem som älskar Guds lag i dag.

Paulus säger: ”Tro inte för ett ögonblick att det är något fel på Guds lag!” Det finns ett antal människor i dag som utmanar Guds lag; de säger att den har tagits bort. Och dessa kan faktiskt, som de på Paulus’ tid, visst verka övertygande i sitt resonemang. Men Paulus säger: ”Tänk inte ens tanken! Lagen är bra; den tjänar ett syfte. Den är rättfärdig, den är helig och den är bra.”

Psalmisten bekräftade detta när han skrev: ”HERRENS lag är fullkomlig, den ger själen nytt liv. HERRENS vittnesbörd är sant, det gör enkla människor visa.” Psaltaren 19:8 [ordet lag ur King James Version; kan bytas ut mot undervisning, vilket gjorts i Svenska Folk-Bibeln 98. Övers. anm.].

Medan vi har gått igenom den här serien om de Tio Budorden, har vi sett att det verkliga syftet med lagen är att påpeka synd på ett sätt som leder oss till Frälsaren. Det är inte syftet med buden att frälsa oss. Buden är till för att peka på synden så att vi kan hänvisas till Frälsaren, finna nåd, hitta barmhärtighet, och slutligen bli frälsta, eftersom vi har sökt Honom.

Guds lag är perfekt och evig. Den innehåller djup som vi inte förstår när vi ytligt läser lagen. Om man bara läser de Tio Budordens lag, och man tror sin plikt och sitt ansvar vara att bara hålla lagens bokstav och inte andan i lagen, har man missat poängen. Lagen går mycket, mycket djupare än så. Den är väldigt omfattande, den är omätlig, och den upptar varje dygd inom området för människors plikt. Dessutom förbjuder den strängeligen och direkt varje synd inom räckhåll för mänskligt handlande. Den inbegriper alla människors skyldighet.

Kretsloppet fullbordat

De Tio Budorden fullbordar ett kretslopp. I grund och botten börjar inte lagen bara med det första budet och slutar med det tionde budordet, för när vi slutar med det tionde, är vi tillbaka vid det första igen. När vi fullgjort ett helt varv, är vi tillbaka vid början. Det är som med Bibeln. Bibeln är inte bara Första Moseboken till Uppenbarelseboken. När vi avslutar Uppenbarelseboken, kan vi hänvisas tillbaka till Första Moseboken igen. Bibeln och buden är en cirkel och en helhet.

Bibeln börjar med skapelsen av människan i den perfekta miljön i Edens Lustgård, och när Johannes avslutar Uppenbarelseboken, ser vi att historien om frälsning har fullföljts till den grad att vi hittar människan åter i hennes fullkomliga, återställda tillstånd i Edens Lustgård. Så Bibeln är cirkulär, liksom Guds lag.

De Tio Budorden, vilka börjar med det första budet angående dyrkan av den sanne Guden, återser vi igen i Efésierbrevet 5:5: ”Ni skall veta att ingen otuktig eller oren eller girig – en sådan är en avgudadyrkare – skall ärva Kristi och Guds rike.” Aposteln Paulus sätter girigheten inom ramen för hela lagen, och denna ram betonar alla aspekter hos lagen – allting som är orent preciseras.

Det tionde

I Femte Moseboken 5, där vi har studerat de Tio Budorden, läser vi: ”Inte heller skall du ha begär till din nästas hustru, ej heller skall du ha begär till din nästas hus, hans fält eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något som tillhör din nästa.” Vers 21 [King James Version].

Som jag nämnde tidigare, förekommer det vissa förändringar i buden mellan dem som först dyker upp i Andra Moseboken 20 och dem som framträder i Femte Moseboken 5. Såg Du vad skillnaden är i detta bud mer än de första orden – ”Inte heller”? Moses lägger till ett ord här, han säger: ”Det är inte meningen att Du skall ha begär till Din nästas fält.” Alltså ser vi att det uppträder en skillnad i formuleringen av de Tio Buden, inklusive det tionde.

Snikenheten definierad

På tal om begär, säger Webster [i sin amerikanska ordbok] att det ”markeras av en överdriven önskan om rikedom eller ägodelar eller någon annans egendom.” Merriam-Webster, http://www.merriam-webster.com (22. Augusti, 2006). Med andra ord kan vi hysa en överdriven längtan efter ägodelar, men inte nödvändigtvis det, som tillhör en annan.

Vi kan se längtansfullt på bilarna utanför en bilhandel, utan att inse att vår önskan är rena lystenheten, eftersom bilarna inte tillhör en specifik individ. Eller vi kan titta ut över landskapet och betrakta vackra hus där och säga: ”Jag önskar att jag hade det huset.” Detta uttrycker överdriven önskan. Men Webster säger att det är överdriven önskan om rikedom eller ägodelar eller någon annans egendom. Även om det verkar finnas ett förbud rörande precis det som hör till våra grannar tillhör, i verkligheten, något som inte är vårt någon annan, och vår suktan eller längtan efter att få det utgör girighet.

Några av synonymerna eller liktydingarna till girig är sniken, fiken (inte nyfiken, utan som förleden i ”fikande efter”), lysten och närig. Webster fortsätter med att säga att: ”Girig understryker bristen på återhållsamhet och ofta avsaknaden av urskiljning i lusten efter något. Fiken innebär både iver att äga och förmåga att vinna och behålla. Lysten leder tankarna till själviskhet och står ofta för ett orättvist eller hänsynslöst sätt. Närig innebär tvångsmässigt habegär [förvärvande], särskilt beträffande pengar och utgör ett starkt tecken på snålhet.” Samma.

Det är intressant att notera, när vi går igenom dessa definitioner, att de synonymer som Webster ger för själva ordet girig, avslöjar att detta förmodligen är en av de yttringar i livet som vi nästan hyllar! Nära nog varje reklamkampanj som lanseras i dag bygger sin torgföring på begreppet girighet. Annonsörerna brukar försöka att smaksätta sina budskap med alla typer av önskvärda objekt i ett försök att öka begäret efter det objekt som de vill sälja. De försöker att fånga oss med en tvådelad strategi, inte bara vad gäller syftet med reklamen, utan vad beträffar själva objektet, så detta bud trotsas oerhört mycket i dag.

Girighet är Orättfärdighet

När vi går igenom Bibeln finner vi att en ansenlig mängd av Skriften handlar om synden girighet. Paulus skrev igen om detta i Första Korintierbrevet 6:9-10, som i princip säger samma sak som Efésierbrevet 5:5, men det är litet mer tydligt: ”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.”

Observera att när Paulus säger ”orättfärdiga” följer sedan en lista som definierar de saker som är orättfärdiga. En sak som vi måste vara uppmärksamma på i denna lista med synder är att girigheten grupperas med dem som anses vara de grövsta synderna. Mitt i alla dessa synder som vi finner så osmakliga är girighet. Det är en synd som, när den lämnas otämjd av den person som kan kontrollera den, växer tills den helt tar personen i besittning och fördärvar hans eller hennes karaktär.

Oupptäckt

Detta är en synd som inte uppdagas förutom av personerna själva. Jag tror att detta förmodligen är anledningen till att denna synd är listad under det sista budet. Det finns en inbyggd ordningsföljd mellan buden. Denna börjar med ”Du skall inga andra gudar ha.” Om vi kan tillämpa det budet på våra liv, då kan vi flytta ned till nästa, där det heter: ”Gör inga beläten” och ned till nästa som lyder: ”Missbruka inte Herrens namn” och sedan ”Tänk på sabbatsdagen” samt genom förhållandet mellan människa och människa. När vi kan fokusera på alla dessa, när vi får alla dessa på plats i vårt tänkande, kan vi med psalmisten säga: ”Guds lag är utan brist och vederkvicker själen.”

En omvändelseprocess inträffar som kan ta tag i en eländig person och vända honom eller henne runt om. Jag tror inte att någon av oss faktiskt kan förstå det, med undantag av vad vi ser härvidlag i våra egna liv, men processen förekommer där.

När vi nu alltså har tagit oss igenom Guds lag, befinner vi oss vid det tionde budordet som tillkännager: Om Du kan bedömas efter alla dessa andra från Ditt yttre uppträdande, måste Du döma Dig själv när Du kommer till det tionde. Du måste ta itu med det personligen.

En Hjärteangelägenhet

Ellen White skrev: ”Satan genomför sina planer väl. När Guds tjänare förordnar möten, är Satan med sina änglar på plats för att hindra arbetet. Han sår ständigt tankar i Guds folks medvetande.” Early Writings, sidan 267.

Av detta citat kan vi se hur girighet vinner fotfäste i våra sinnen. Om vi har gått igenom budens följdordning och har omvänts till Gud, men vi inte riktigt än har kommit till det tionde budordet, kommer Djävulen att ligga oss så hack i häl att vi inte skulle tro det! Måhända han inte sår tankar på girighet i våra sinnen, men Ellen White säger att han och hans änglar bearbetar Guds folk och att han sår tankar i deras sinnen.

Girigheten är den enda synd som berör hjärtat så till vida att den inte riktigt kan ses från utsidan. Om Djävulen kan så dylika tankar i våra hjärtan, i våra sinnen, måste vi väldigt noga bevaka våra hjärtan så att han inte kan plantera dessa tankar där.

Ellen White skrev vidare: ”Han leder en del på ett sätt och en del på ett annat, och han drar alltid nytta av onda egenskaper hos bröder och systrar, genom att egga och väcka deras naturliga svagheter.” Samma. Vad är ”naturliga svagheter”? Jo, ”deras naturliga svagheter” är de brister hos köttet som antingen ärvts eller framodlats. Djävulen vet vad dessa nedärvda och uppammade tendenser kan vara för var och en av oss, så han föder tankar på girighet i våra sinnen. Som en varning till oss, satte Gud i stället in ett budord för att hantera alla sidor hos denna frestelse, och förtydliga Sitt Ord avsevärt på denna punkt.

”Om de är fallna för själviskhet och girighet, tar Satan plats vid deras sida, och med all sin makt försöker han att få dem att tillfredsställa sina naturliga svagheter.” Samma. Nog är detta alarmerande!

Slaget böljar fram och åter

Vi befinner oss i vad som kallas för den stora striden. Det rasar en kamp om våra själar, och Djävulen kommer att göra allt han kan för att förgöra oss, inte bara från Jordens yta, utan också ödelägga våra utsikter till evigt liv. Kom ihåg att vi tidigare läst att de orättfärdiga inte kommer att få evigt liv, och listan över synder som är förknippade med orättfärdighet.

Ellen White skrev också: ”Begär, egoism, kärlek till pengar och kärlek till världen förekommer överallt ibland Sabbatshållarna. . . . De som har denna girighet i sina hjärtan är inte medvetna om den. Den har omärkligt fått dem i sitt grepp.” Spiritual Gifts, Band 4b, sidan 26. Denna synd syns inte på utsidan hos dem som lider av den. Vi kan inte se in i andras sinnen.

I Vägledning för Församlingen, Band 1, sidan 44 [Testimonies, Band 1, sidan 141], läser vi: ”Världsligt sinne, själviskhet och begärelse har undanträngt Guds folks andliga liv.”

Kamouflerade Begär

Tillåt mig att ställa frågan: Tror Du att girigheten är ett bekymmer ibland sjundedags-adventister? Det gör jag. Några av de exempel som vi kan se på grund av girighet, identifierar vi inte uttryckligen som girighet, men det ena ger det andra. Som ett exempel säger vi att en man och en kvinna får ett personligt förhållande med varandra. Det finns ett litet ordstäv som säger att en man jagar en kvinna tills hon fångar honom. Det fungerar åt båda hållen, men jakten sker, och stundom, när fångsten sker och de två börjar att bygga ett förhållande, börjar den ene eller den andre att behandla den andre parten väldigt småaktigt och högst illa samt att dra nytta av vederbörande. Ja, det kan gå så långt som till misshandel. Det finns kvinnojourer som skyddar enskilda mot sådana saker, men vi har förmodligen alla observerat ett sådant förhållande någon gång.

Detta är ett skruvat exempel på girighet, eftersom en person kan åtrå någon, och väl erövringen är i hamn, visar sig drivkraften för att uppvakta den personen ha varit en begärets giriga motivation, inte kärlek. Det är verkligen ett vällustigt slags motivation. När vi studerar Bibeln finner vi att ordet lust och ordet begärelse är utbytbara. I Strong’s Concordance (James Strong, New Strong’s Concordance of the Bible, Thomas Nelson Inc., Nashville, Tennessee, 1985) hittas samma grekiska ord, epithumia, vilket kan översättas på det ena eller andra sättet som lust eller begärelse.

I ett förhållande som jag beskrev ovan, blir mannen eller kvinnan, i stället för att bygga relationen på kärlek, uppskattning och kamratskap, hagalen och girig när utmaningen är över. Inställningen ”Du är min, Du gör som jag säger”, visas. I och med denna giriga inställning behandlas den andre personen som en tillhörighet eller en ägodel som motparten har sökt efter och nu äger. Det är därför som många av dessa förhållanden urartar. Det är så girigheten eller habegäret fungerar.

Självisk Orientering

En sniken eller begärande persons hela inriktning verkar vara riktad på honom själv. Vi kan ofta höra en sådan person klaga: ”Men jag då?” Jag kommer aldrig att glömma en upplevelse som jag hade för flera år sedan. Jag kallades till ett hem för att be för och smörja en dam som var allvarligt sjuk. Damens mor och make var i hemmet när jag kom. Mannen och jag gick in i hustruns sjukrum, och jag pratade med dem för att avgöra deras förhållande till Herren innan jag gav smörjelsen. Väl smörjelsen och bönen var över öppnade vi dörren till sovrummet och gick in i vardagsrummet där mamman väntade på att komma in i sovrummet och tänkte att smörjelsen ännu inte hade ägt rum. Hon blev upprörd när hon fick veta att tjänsten hade slutförts. ”Jag då?”, sade hon uppfordrande. ”Jag då? Jag är mamma. Hur blir det med mig?”

Hur blir det med mig? är i grunden en närig persons bevekelsegrund – jag då? Vad får jag ut av detta? Varför kan jag inte ha det som andra har? De har ett hus längs med sjön, varför kan jag inte få ett hus vid sjön? De har en ny bil, varför kan jag inte få en ny bil? Han har en vacker fru, varför kan jag inte finna en vacker fru? – Allt handlar om ”mig”.

Det intressanta är att detta bud täcker alla dessa områden och säger: Du måste rannsaka Dig själv och se vad Din egen drivkraft är, så att Din inställning är den rätta på alla dessa områden.

Tillämpning i Dag

Utifrån Femte Moseboken 5:21 tittar vi på de saker som är meningsfulla för oss i dag. Detta var inte något som Moses skrev för 3 500 år sedan och saknar tillämpning på oss i dag. Det har visst tillämpning på oss i dag.

”Inte heller skall du ha begär till din nästas hustru”. Vi skulle kunna spara så mycken smärta i samhället i dag om det följdes! Så det är väldigt tillämpbart i dag. ”Ej heller skall du ha begär till din nästas hus.” Vi skulle säkert kunna göra en tillämpning av detta också.

Vad betyder det, att man inte skall ha begär till ”hans fält”? Detta hänvisar faktiskt till frågan om att säkra sitt dagliga bröd. I vår tid kan vi säga: ”Du skall inte ha begär till hans anställning.” Det är där politiska manövrer, klättrande på karriärstegen och alla dessa saker spelar in, så att vi kan komma i läge för att få rätt jobb. I Bibeln hänvisas det till en man som hade ett område från vilket han fick sin näring för att föda inte bara sig själv, utan sin familj också. Kommandot är: ”Kasta inte lystna blickar på mannens område.”

”. . . eller hans slav”. Det är inte ovanligt för ett företag att försöka att locka en uppskattad anställd från en konkurrent eller annat företag. Slaven eller tjänaren ses som något som är värdefullt för girighets skull. Är detta tillämpbart i dag? Alla gånger att det är tillämpbart i dag! ”. . . eller hans slavinna” faller under samma kategori.

”. . . hans oxe” är en del av maskineriet som är nödvändigt för att människan skall kunna förtjäna sitt uppehälle. En oxe var en ”traktor” i Moses dagar. På den tiden kunde en person önska att få mannens oxe – hans ”traktor” eller ”gårdsverktyg” – så att han kunde utföra sitt jobb bättre och mer effektivt.

”. . . hans åsna”. Det är en intressant detalj att Israel alltid hade åsnan som sitt transportmedel. Folket red inte på hästar. När vi läser Bibeln, finner vi faktiskt att man starkt ogillade att israeliterna hade hästar, trots kung Salomo. Anledningen till detta var att hästar betraktades som krigsredskap. Gud ville att Hans folk skulle bruka jorden; Han ville inte att de skulle vara giriga. Han ville inte att de skulle skjuta över målet, så de var inte hästmänniskor, utan åsnemänniskor. Det var transportmedlet för israeliterna. Vad är vårt transportmedel i dag? Vi har inte åsnor som vi rider på i dag, men vi har bilar och alla möjliga andra fordon. Dessa kan vara nödvändiga, men Gud säger att vi inte skall ha begär efter det som tillhör någon annan.

Och sedan kommer det som kan kallas för ett allomfattande uttalande: ”Ha inte begär efter något som tillhör din nästa.”

När vi stannar upp och funderar på det praktiska i en befallning som denna, ser vi att den i själva verket ger en hög grad av harmoni och frid i sinnet. De människor som alltid är ute efter något som inte tillhör dem är i allmänhet synnerligen missnöjda individer. Lycklig är den som är nöjd med sin lott.

Paralleller

Det finns många paralleller som girighet ger upphov till, och som konsekvens, är girigheten utsädet som kan ge upphov till brott mot alla andra av de Tio Budorden. Betänk, till exempel, följande.

Första budet: Lystna blickar frestar oss till brott mot det första budet, som förbjuder tillbedjan av andra gudar än Jehova. Polyteism är dyrkan av många gudar, eller åtminstone av två eller flera. Mammon är en av de mest populära gudarna som har varit en tyst medtävlare om tillbedjan. Jesus sade att dyrkan av mammon och Jehova är oförenlig. Han sade: ”Du kan inte ha båda. Du måste välja det ena eller det andra.” (Se Matteusevangeliet 6:24; Lukasevangeliet 16:13.)

Många har, i stillhet, försökt, att hysa begär efter mammon och ändå dyrka Gud på samma gång. I slutändan måste de fatta ett beslut någon gång. Jesus sade att: ”Ingen tjänare kan tjäna två herrar, ty antingen kommer han att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene, och förakta den andre.” Matteusevangeliet 6:24 [King James Version]. Som så ofta är fallet, vinner mammon. Materiell rikedom och ägodelar kräver uppmärksamheten från Guds folk på ett sätt som de inte borde få göra.

Job gav några kloka råd när han, i Job 31:24-25, 28, sade: ”Satte jag mitt hopp till guldet, kallade jag det rena guldet min förtröstan? Gladdes jag över att min rikedom blev stor och att min hand förvärvade så mycket?. . . Också det hade varit en straffbar missgärning, ty jag hade förnekat Gud i höjden.” Han medgav att ett val skall träffas mellan mammon och Gud, och han valde Gud.

Andra budet: Hur är det med det andra budordet? Vi behöver inte gå till hedningarna i missionsländer för att finna dyrkare av bilder. Det finns gott om idoldyrkare av guld och silver, aktier och obligationer, fastigheter och företag. Denna dyrkan pågår hela tiden, utan att någonsin riktigt identifieras som den synd den är, eftersom den är en synd i hjärtat. Det är något som kan döljas, och ingen annan kan veta att det sker.

Tredje budet: Lystna blickar får oss att bryta mot det tredje budordet, som handlar om ogudaktigt ljugande. Ett exempel på detta finns i Gamla Testamentet, liksom i Nya Testamentet.

Du minns kanske att Gehasi var Elisas tjänare. Under den tidigare delen av sitt liv tycks han ha varit en hängiven man, men när Naaman hade blivit frisk kunde Gehasi inte stå ut med det faktum att Elisa inte tog någon emot någon belöning för detta. Elisa var en Guds man, han var en man som stod upp för Guds namn, han missbrukade inte Guds namn. Gehasi, som också föregav sig att vara en anhängare av Jehova, bestämde sig för att söka att få en viss belöning, så han förnekade Guds namn för girighets skull. Domen drabbade honom raskt på grund av hans girighetssynd. (Se Andra Konungaboken 5:20-27.)

Ananias och Safira försökte själviskt att behålla en del av det löfte de hade gjort inför Gud. Som en följd därav förlorade de allt som det jordiska livet kunde innebära för dem, även det eviga livet. (Se Apostlagärningarna 5:1-10.) Även deras synd är ett exempel på vad som hända med en som har en sniken natur.

Fjärde budet: Orsakar girigheten brott mot det fjärde budet? Brytandet av Sabbaten inträffar alltid genom en motivering byggd på girighet. Ett av de främsta brotten mot det fjärde budet är sysselsättningen. Människor väljer att arbeta på Sabbaten av hänsyn till sin anställning.

Vi kan frestas att leka eller idrotta under Sabbatens timmar av hänsyn till vår egen personliga njutning. Vi kan frestas att köpa eller sälja för vår egen bekvämlighets skull. Brott mot Sabbaten handlar i grund och botten om girighetssynden, som börjar i hjärtat.

Femte budet: Det femte budordet kan trampas i smutsen genom girighet, vilket frestar den unge till att glömma föräldrarnas råd som begränsar längtan och önskemål. En girig anda kan också avhålla barn från att hedra sina föräldrar och se till deras behov när de blir äldre.

Sjätte budet: Det sjätte budet om mord har brutits för att tillfredsställa ett sniket sinnes begär. Det var Judas’ kärlek till pengar som lockade honom att överlämna sin Herre i händerna på mördare. Följande tillkännagav Ellen White om Judas: ”Hur kärleksfullt behandlade inte Frälsaren den som en gång skulle förråda honom. I sin undervisning berörde Jesus principerna för välgörenhet som träffade själva girighetens kärna. Han framställde för Judas snikenhetens avskyvärda natur. . . .

I stället för att vandra i ljuset valde Judas att behålla sina fel. Onda begär, bitter hämndlystnad, mörka och vresiga tankar fick allt större utrymme i hans sinne. Till slut hade Satan fått honom helt under sitt inflytande.” Vändpunkten, sidan 289.

Sjunde budet: Att lockas till otrohet kommer sig av ett direkt brott mot det tionde budordet som lyder: ”Du skall inte ha begär till din nästas hustru.” Ett bibliskt exempel på detta finns i berättelsen om David och Batseba. (Se Andra Samuelsboken 11:3-17.) Hur långt detta brott kan leda en person avslöjas där. Vilken skam girighetssynden drog över Israels nation.

Åttonde budet: Begär frestar oss till brott mot det åttonde budordet som lyder: ”Du skall inte stjäla.” Detta var, som bekant, vad som ledde till Akans fall. (Se Josua 7:18-26.) ”Den förskräckliga synd, som föranledde Akans undergång, hade girigheten till rot – en av de vanligaste av alla synder och ansedd som en av de minsta. Medan andra synder blir upptäckta och bestraffade, händer det sällan, att brott mot det tionde budet ens blir tadlat eller kritiserat. I Akans historia finner vi bevis på gruvligheten hos denna synd och dess förskräckliga följder.” Patriarchs and Prophets, sidan 496. Akan sålde sin själ för ”en dyrbar mantel från Sinear och tvåhundra siklar silver och en guldplatta som vägde femtio siklar”. Josua 7:21. Vilket billigt pris för förverkandet av evigt liv!

Nionde budet: Det nionde budet, mot falskt vittnesbörd, har också sin grund i girighet. Hur ofta har vi hört folk ljuga om någon eller något för att förbättra sin egen ställning? Som diskuterats tidigare motiveras girigheten av den egoistiska inställningen till ”mig.”

Hur viktigt är det inte för oss att följa Jesu råd: ”’Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar.’” Lukasevangeliet 12:15.

Alla buden behandlar frågan om girighet rotad i hjärtat. Om denna synd inte hanteras av oss och Gud, kan vi inte undvika att öppet kränka de Tio Budorden, och ytterst kan vi förlora allting till sist.

Betydelsen av de tio

Vi måste inse hur värdefulla de Tio Budorden är för oss, som ett folk. Det står ju skrivet i Predikaren 12:13: ”Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till.”

Gud menar vad Han säger. De Tio Budorden uppenbaras i alla berättelser och all dokumentation i Skriften. Allt utmynnar i Andra Moseboken 20 och Femte Moseboken 5. Där beskrivs alla människors plikt.

Källa: LandMarks, November, 2006, sidorna 28-32, 25.