Baugher: Budorden, Del 10

De Tio Budorden, Del 10: Nytestamentligt Iakttagande av Vilodagen

Av Mike Baugher

Nya Testamentets teologi om Sabbaten talar inte om Guds vila, utan den handlar om Hans Sabbatsarbete. Det kan överraska oss som sjundedags-adventister.

De flesta kristna som läser Nya Testamentets teologi om Sabbaten säger till sig själva: ”Guds föreställning om Sabbatsvila utelämnas helt i Nya Testamentet, och därför är Sabbatsvilan oviktig för nytestamentliga troende. Vi kan gå ut och arbeta och göra som vi vill på Sabbaten.” Är detta korrekt?

När vi blir kallade att stå inför lagstiftande församlingar, i domstolar, eller vid kungliga hov, som vittne för konungarnas Konung, kommer frågeställarna att ha stor skicklighet och sakkunskap i att utforma frågor för att förvirra oss. De kan ställa en fråga som: Kan Du visa mig i Nya Testamentet att Gud vilar? Vad ska vi säga?

I denna studie kommer vi att se att Sabbaten vilar på en fast grund, eftersom Guds auktoritet inte bara befäster den i Gamla Testamentet, utan Herren Jesu Kristi auktoritet fastställer den också i Nya Testamentet.

Jesus och Sabbaten hör ihop. Av Nehemja 9 vet vi att det egentligen var Herren Jesus Kristus som kom ned på berget Sinai och utfärdade de Tio Budorden. Så Jesus och budorden går som hand och i handske. De passar ihop.

Lärdomar från Jesus

Johannesevangeliet 5 avslöjar vad Jesus har att lära oss i förhållande till Nya Testamentets Sabbatsteologi. Han undervisar på ett högst klart och tydligt sätt.

”Vid Fårporten i Jerusalem finns en damm som på hebreiska heter Betesda. Den har fem pelargångar, och i dem låg många sjuka, blinda, halta och lama, som väntade på att vattnet skulle komma i rörelse. För en ängel gick vid vissa tillfällen ned i dammen, och rörde om i vattnet. Den som då efter det att vattnet kommit i rörelse först steg ned i det gjordes frisk från vilken som helst sjukdom han hade. Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.” Vers 2-5 [vers 4 ur King James Version]. Han hade varit sjuk under lång, lång tid.

Jag har predikat i över 30 år. Tiden har gått blixtsnabbt, men när jag eftertänksamt blickar tillbaka på alla dessa år har det faktiskt varit en lång tid! Jag kan inte föreställa mig hur det skulle ha varit att ha legat  hjälplös, måst bli omhändertagen av någon annan under dessa 30 plus 8 år. Men det var den mannens lott.

”Då Jesus såg honom ligga där och visste att han hade varit sjuk så länge, sade han till honom: ’Vill du bli frisk?’” Vers 6.

Med stor tro och förtröstan på Jesus vädjade den hjälplöse mannen till Honom om att bli botad. Är det vad som står? Nej! Det var inte så alls. Det finns en anledning till varför vi finner detta helandemirakel ske utan ett omnämnande av trons utövning. Det finns en anledning för allt i Skriften, och genom den här berättelsen ville Jesus lära något om giltigheten av den sjunde dagens Sabbat.

Vad skulle Din reaktion ha varit om Du hade legat i ett sådant skick som den här mannen hade gjort i 38 år? Om Dina stämband alls kunde ha rört sig, skulle Du helt säkert ha sagt: ”Det må Du tro! Ja, verkligen!”

”Den sjuke man svarade honom: ’Herre, jag har ingen som leder mig ner i dammen när vattnet kommer i rörelse, och när jag själv försöker ta mig dit, hinner någon annan före mig.’” Vers 7.

Mannen kom aldrig ned i dammen i tid. Nu frågar jag Dig: På vad förlitade sig den här mannen – på Den som pratade med honom eller på dammen med vatten? Han förtröstade och trodde på dammen med vatten. Han tänkte att om han bara kunde ta sig ned i detta vatten, skulle han bli botad. Jesus verkade inte ens blinka eller tveka inför hans svar. Han befallde helt enkelt: ”’Stig upp, ta din bädd och gå!” Vers 8.

”Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. Men det var sabbat den dagen”. Vers 9. Ah, här har vi det! Det här är vad Jesus vill lära oss om Sabbaten!

Handlingen blir vämjelig

Du har säkert hört talesättet: ”Handlingen tätnar”. Tja, i detta fall blir handlingen så att säga vämjelig. Lägg märke till reaktionen på den här mannens helande.

Vad tror Du skulle bli reaktionen om någon komme in i Din kyrka som Du visste hade lidit av en fysisk sjukdom i flera år och berättade historien om hur han eller hon blivit helad? Folk skulle hoppa upp och ned av fröjd, det skulle vara leenden på allas ansikten. Du skulle glädjas med personen. Inte så på den tiden. Inte under dessa villkor. Det fanns spioner överallt.

”Judarna sade till mannen som hade blivit botad: ’Det är sabbat. Du får inte bära din bädd.’ Han svarade dem: ’Den som gjorde mig frisk sade till mig: Ta din bädd och gå!’ Då frågade de: ’Vem var det som sade åt dig att du skulle ta din bädd och gå?’” Verserna 10-12. Åh, så de ville veta vem denne man var. Vad hette Han? Var Han registrerad vid och godkänd av den lokala synagogan?

När jag var i Filippinerna, fick ledarna för Sjundedags-adventistsamfundet reda på att mitt ressällskap och jag var där. De sänder ett dagligt radioprogram, och när de fick veta att vi höll möten, meddelade de på sina radioprogram att vi var religiösa skojare. De varnade folk för att vi inte var registrerade och godkända hos Generalkonferensen. Alltså var vi falska apostlar, och folket skulle inte få delta vid våra möten. Jag blev så glad att de gjorde detta uttalande! Vet Du vad som hände med närvaron vid våra möten? Folket kom! De ville veta varför vi var där.

Fariséerna ville veta vem denne man var och även huruvida Han hade tillstånd att säga till mannen att bryta Sabbaten genom att ta upp sin bädd. I vers 13 heter det: ”Men han som hade blivit botad visste inte vem det var. Jesus hade nämligen dragit sig undan, eftersom det var mycket folk på platsen.”

”Senare träffade Jesus honom på tempelplatsen och sade till honom: ’Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig.’ Mannen gick då till judarna och sade att det var Jesus som hade gjort honom frisk. Därför började judarna att förfölja Jesus, och försökte att döda honom, eftersom han gjorde sådant på en sabbat.” Verserna 14-16 [vers 16 delvis ur King James Version].

Några av dessa fariséer och andra upptäckte att den här mannen promenerade med sin bädd på Sabbaten. De blev upprörda över att något sådant skulle hända på Sabbatsdagen! De blev glada över att höra att Jesus hade befallt honom att göra detta, för nu hade de en ursäkt att döda Honom. De hade bevakat Honom under längre tid, men de hade inte varit säkra på att det varit Han som hade utfört mirakel. Nu hade de fått det bekräftat. De hade hört vad som hade hänt, och nu hade de beläggen de behövde för att stoppa Honom och tysta Honom för gott. De ville döda Honom.

Så de uppsökte Jesus med uttrycket ”vi fångade Dig den här gången” i sina ansikten och anklagelser på läpparna. ”Men han sade till dem: ’Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag.’” Vers 17.

Man skulle tro att det skulle vara tillräckligt för att stoppa dem på ett eller annat sätt, men intressant nog försökte de inte bara att döda Honom nu, de blev ”ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också sade att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud.” Vers 18.

Vårt Exempel

Det är intressant att notera att Jesus i Sin verksamhet först stötte på bekymmer för att Hans Sabbatsundervisning och exempel härvidlag skulle vara felaktigt. Judarna försökte förfölja Jesus eftersom de menade att Han inte ordentligt respekterade Sabbaten. Vi behöver veta om och förstå omständigheterna kring och tillämpningen av dessa sanningar, eftersom vi kommer att möta dem igen vid tidens slut. Vi måste ha en förståelse av Nya Testamentets teologi rörande Sabbatens helighållande eftersom det vid tidens slut förevändningen för förföljelse mot Guds folk kommer att vara deras Sabbatshållande. Om vi följer Jesus och iakttar Sabbaten, kommer Djävulen och hans anhängare att sätta efter oss precis som judarna fordomdags kom sättande efter Jesus. De kommer att försöka att döda oss. Om vi stukar deras planer på en punkt, kommer de att än ivrigare söka att dräpa.

När Han konfronterades med judarnas anklagelser ”Varför arbetar Du? Varför lär Du människor att arbeta på Sabbaten?”, kunde Jesus ha sagt: ”Det var egentligen inget arbete. Vad Jag gjorde var lagligt. När allt kommer omkring måste den här mannen få hem sin bädd, och hur hade Ni väntat Er att han skulle ha klarat av det? Hans handlingar var ursäktliga, under omständigheterna.”

Men Jesus svarade dem inte på det sättet. Han sade bara: ”’Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag.’” Vers 17. Han ville inte komma med några ursäkter.

Många kristna har använt denna vers i ett försök att rättfärdiga sina handlingar, för att ursäkta sitt arbete på Sabbaten. Innebär detta att Sabbatsarbete är godtagbart? Nej, det gör det inte, eftersom poängen är en annan i detta avsnitt. Om vi försöker att ta något ur dess sammanhang för att få det att säga vad vi vill att det skall säga, är vi ute på tunn is. Sammanhanget här är befästandet av Nya Testamentets undervisning om Sabbatens iakttagande. Den verksamhet som bedrivs av Fadern och Sonen på Sabbaten är inte skäl för oss att arbeta på Sabbaten.

Vers 18 fortsätter den här berättelsen med: ”Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten [enligt deras förmenande] utan också sade att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud.” Jesus visste vad Han sade, och judarna visste vad Han sade. Det fick dem att hata Honom än mer. Du ser, vi kan aldrig någonsin använda detta sakskäl, att Fadern verkar; Sonen verkar; därför skall jag också arbeta. Om vi använder detta argument är det liktydigt med att säga att vi är lika med Gud. Jesus förstod det. Judarna förstod det. Det skulle helt enkelt inte vara sant för Dig eller mig, men för Jesus var det sant, och judarna hatade Honom för det. De kunde inte acceptera en Messias som var gudomlig. De önskade inte den typen av Messias.

Jesu Sabbatsarbete

Om Jesus arbetade på Sabbaten, vilken typ av arbete uträttade Han? Vad lär Hans gärningar oss om Sabbaten som vi inte kan lära oss av Gamla Testamentet? Evangelierna ger oss några exempel på Jesu Sabbatsarbete.

Först tittar vi på en händelse i Matteusevangeliet 12: ”Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. När fariseerna såg det, sade de till honom: ’Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten.’” Verserna 1-2. Ordet säd gäller för vete, råg, havre och korn. Detta förklarar den omständigheten att de gnuggade dem i händerna för att skilja agnarna från vetet. (Lukasevangeliet 6:1).

Här finner vi samma fråga åter igen. I Johannesevangeliet 5 handlade det om helandet av en man som hade befunnit sig i detta tillstånd i 38 år. Det var inte lagligt för honom att ta upp sin bädd och bära hem den på Sabbaten, enligt judarna. Här går lärjungarna igenom ett åkerfält, plockar korn att äta, och judarna säger att detta inte är lagligt för dem att göra heller. Varför kom judarna med denna anklagelse? Är det fel att äta på Sabbaten? Nej, det rör sig inte om det.

Lärjungarna bröt mot två lagar, enligt fariséerna – de skördade och tröskade på Sabbaten. Skörden utgjordes av plockandet av kornen, och tröskningen av gnuggandet av kornen mellan händerna och bortblåsandet av agnarna, så att kärnorna kunde ätas. Judarna ansåg att en dubbel synd hade begåtts. Nu hade de lärjungarna precis där de ville ha dem!

De kom till Jesus med denna anklagelse, och Han sade till dem: ”’Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga: hur han gick in i Guds hus och åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta, utan endast prästerna? Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld?” Verserna 3-5. Uttrycket bryter mot betyder ”gör vardagligt”. Såsom det används i vers 5, innebär vanhelga eller bryta emot att behandla Sabbaten som vilken arbetsdag som helst; det är vad prästerna gjorde; men de befanns likväl vara utan skuld.

Jesus sätter i fokus den springande punkten i hela denna fråga i vers 6: ”Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet.”

Jesus använder Sitt Sabbatsarbete för att fastställa Sin myndighet. Vi kan inte använda Sabbaten för att bevisa vår myndighet. Sabbaten bevisar vår underkastelse, och vi skall förhålla oss till Sabbaten på detta sätt. Sabbaten fastställer Guds auktoritet. Den visar att vi är skapade varelser och att Han är Skaparen. Sabbaten, när den blir riktigt förstådd, bevisar och upphöjer alltid Jesu myndighet, som Han aldrig lyckades grundmura hos Sitt folk på Gamla Testamentets tid.

Erkänd Auktoritet

I Gamla Testamentet ville Jesus grundfästa Sin myndighet över Sitt folk, och Sabbaten var märket på eller auktoritetstecknet för erkänd myndighet. Detta skedde bara genom ett fåtal små väckelser som ägde rum.

När vi läser detta avsnitt i Matteusevangeliet 12, framstår en sak med all önskvärd tydlighet: Jesus säger att Han är större än templet. Judarna älskade templet. De dyrkade templet. De tillbad templet. Templet var platsen där de Tio Budorden förvarades, och mitt i allt detta låg Sabbatsbudet. Men Jesus säger att här är någon som är större än templet.

Om religiösa tjänsteförrättningar kan utföras i templet utan att någon måste skuldbeläggas för arbete som utförs på Sabbaten, Vem kan då tjänas på Sabbaten utan att någon måste skuldbeläggas? Jesus lär ut att Han kan tjänas på Sabbaten utan att någon måste skuldbeläggas. Hans arbete måste fortsätta, och Hans arbete kan göras på Sabbaten utan att någon måste skuldbeläggas. Så lyder Hans undervisning genom denna berättelse.

Vers 7 fortsätter: ”Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer, så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga.” Med andra ord: ”Mina lärjungar är oskyldiga till de anklagelser som Ni kommer med. De är inte skyldiga. Ni förstår inte vad Skriften försöker att lära Er, eljest skulle Ni inte komma med dessa anklagelser i detta fall.”

Och sedan, i vers 8, säger Jesus: ”Ty Människosonen är sabbatens herre.” Vad Han egentligen säger är: ”Jag har myndighet.”

Användning av Sabbaten

En annat avsnitt som liknar detta är Markusevangeliet 2:27-28: ”’Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. Så är Människosonen Herre också över sabbaten.’”

Kan vi använda Sabbaten, enligt dessa verser? Om så är fallet, i vilket syfte? Vi kan använda Sabbaten för att lyfta upp Herren Jesu Kristi myndighet. Det är hur Jesus använde den i hela Nya Testamentet.

Det fanns spioner som tittade på då lärjungarna gick genom sädesfältet, redo att anklaga dem. Jesus gav Sina lärjungar tillstånd att plocka och äta säden, och Han försvarade dem helt i vad de gjorde mot spionernas anklagelser. Vilken typ av Sabbatsarbete utför Jesus här?

Vad åstadkommer man genom att äta? Man åstadkommer flera saker. Om vi betraktar det ur ett fysiskt perspektiv, ser vi att ätande ger näring och fortsatt liv åt kroppen. Detta blir mer intrycksfullt när vi inser att Jesus undervisade i liknelser. ”Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.” Matteusevangeliet 5:6. [Sabbaten ger således andlig näring. Övers. anm.]

Så två användningsområden för Sabbaten är upprättandet av Jesu myndighet och närandet av Kristi kropp [andlig spis eller mat åt församlingen]. Jesus undervisar om Sitt arbete på Sabbaten.

Bibeln säger, i Kolosserbrevet 1:17, att allt består eller upprätthålls i Jesus. Det är Hans myndighet eller rätt att upprätthålla, och Jesu Sabbatsarbete lyfter upp Hans myndighet att upprätthålla hela Sin skapelse. Nya Testamentets Sabbatsteologi pekar alltså på Jesus som upprätthållaren av allt som finns i denna värld.

Från 50 % till 100 %

Omedelbart efter rapporten om lärjungarnas skörd av säd på Sabbaten följer ett annat exempel på Jesu verk på Sabbaten. I nästa berättelse hittar vi Jesus i kyrkan. Han har gått igenom sädesfältet och är nu i synagogan. I Matteusevangeliet 12:9-10 står det: ”Sedan begav han [Jesus] sig därifrån och gick in i deras synagoga. Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: ’Är det tillåtet att bota på sabbaten?’ De ville nämligen ha något att anklaga honom för.” I Markusevangeliet 3:1-2 återges samma redogörelse, och detta avsnitt berättar entydigt att detta sker på Sabbatsdagen.

Vad skulle Du förvänta Dig att Jesus skulle göra när Han ställdes inför fallet med mannen med en förtvinad hand – strunta i honom? Eller skulle Du förvänta Dig att Jesus skulle göra något för att hjälpa den här mannen? Det fanns folk i synagogan som visste tillräckligt mycket om Jesus för att veta att Han skulle göra något åt det. De var tillräckligt väl bekanta med Hans karaktär för att vara säkra på att Han skulle stoppa den här mannens lidande. Naturligtvis hoppades de att Han skulle göra något, eftersom de då kunde anklaga Honom än en gång för att bryta Sabbaten. Dessa människor väntade på att anklaga Jesus för att göra något som var bra, så att de kunde göra något dåligt mot Honom, eller åtminstone förmå myndigheterna till att göra något dåligt mot Honom. Enligt de traditioner som judarna hade utvecklat och hopat runt Sabbatsdagen var det fel att utöva botandets konst på Sabbatsdagen.

”Han svarade dem: ’Vem av er skulle inte gripa tag i sitt får och dra upp det om det faller i en grop, och det också på sabbaten? Hur mycket mer är inte en människa värd än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.’ Sedan sade han till mannen: ’Räck ut din hand.’ Han räckte ut det den, och den var nu lika frisk som den andra.” Matteusevangeliet 12:11-13.

Föreställ Dig att mannen mötte Jesus, efter att ha hört historierna om Honom. Han kanske tänkte ”Om jag sträcker ut min hand, kommer Jesus att töja på Sig och röra vid den, och då blir den bra.” Men han behövde inte vänta på att Jesus rörde hans hand. Han sträckte ut handen, och medan den töjdes ut, blev den allt rakare, eftersom den samtidigt blev läkt. Han utagerade sin tro. Den hand som hade vissnat eller förtvinat blev lika stark och frisk som den andra handen som inte hade skrumpnat ihop.

Jesus gav fysisk helhet och hälsa till den här mannen. Han tog den här mannen som endast gick för halv kapacitet, och gjorde honom hel. Han gjorde honom fullständig.

Vilket underbart arbete det var som Jesus gjorde här!

Jesu arbete på Sabbaten är en underbar sak. Sabbaten är en underbar tid att uppleva vad Gud har i beredskap åt oss. Jesus älskar att ta halvt fungerande människor, på Sabbaten, och göra dem hela. Känner Du att Du bara är en halv person? Är det en del av Dig som är trevlig och en annan del som inte är så trevlig? Denna berättelse säger oss att Jesus använder Sabbatsdagen för att uppnå helheten. Det utmärker Honom som Skaparen, eftersom Sabbaten är ett minnesmärke över skapelsen, och den utmärker Honom som ett minnesmärke över nyskapelsen.

Fortsättning följer. . .

Källa: LandMarks, April, 2006, sidorna 33-37.