Hälsans
Byggstenar 6
Frisk Luft
”Och Gud sade: ’Varde mitt i vattnet ett
fäste som skiljer vatten från vatten.’ Och Gud gjorde fästet och skilde
vattnet under fästet från vattnet ovan fästet. Och det skedde så. Och Gud
kallade fästet himmel. Och det blev afton, och det blev morgon, den andra
dagen.” Första Moseboken 1:6-8.
Den här av Gud
på den andra dagen danade, omnämnda ”himmelen”, är vår atmosfäriska himmel. Den
innehåller luften vi andas, och varpå livet på Jorden beror. Atmosfären, ett
drygt 19 km tjock hölje runt om vår himlakropp, består av omkring 78% kväve,
21% syre och 1% argon, helium, koldioxid och andra gaser. Den härbärgerar också
en hel del vattenånga och en obefogad mängd föroreningar. När denna blandning
inandas, kvarstannar ungefär en femtedel av syret i lungorna, medan återstoden
utandas tillsammans med koldioxid och vattenånga.
Lungornas insida
påminner om en svamp. Alla dessa små fickor (ungefär 300 millioner) bildar ett
dryga sjuttio kvadratmeters ytområde, där utbytet av gaser till och från blodet
sker. En vuxen andas omkring 16 gånger i minuten, och får i sig bortåt en
halvliter luft per andetag. Denna tillförsel innebär omkring 7 500 liter luft
om dag. Vid normal andning är luftens hastighet cirka 80 km i timmen, men vid
nysning eller hosta kan den nå farter på 1 200 km/h. Den största mängd luft en
människa förmår andas in och ut med ett andetag, kallas för hennes
andningskapacitet. Ju bättre andningskapacitet, desto längre beräknad
livslängd. Flera faktorer kan påverka andningskapaciteten: Rökning, förorenad
luft, kroppshållningen, motion, övervikt och icke nog djup inandning.
Rökare möts av en
varningstext på cigarrettpaketen. Lungcancer, emfysem [luftblåsor i
lungvävnaden] och koloxidförgiftning är några av farorna. För varje bloss blir
luftvägarna trängre, det blir svårare att andas. Flimmerhåren förlamas,
varigenom de hindras i sin uppgift att rena lungorna. Slemtilltäppta och
irriterade luftvägar är färdiga för emfysem och luftrörskatarr. Koloxid minskar
blodets syrebärande förmåga. Nikotin drar samman blodkärlen, höjer blodtrycket
och hjärtfrekvensen och irriterar hjärtat. Hos havande kvinnor berör dessa
gifter moderkakan och skadar fostret. Kräftalstrande tjära gör lungorna svarta.
Marijuanarök skadar på många av dessa vis och är unik på vissa sätt. Dess
verksamma beståndsdel, TCH, stannar i kroppen längre, än någon annan drog. I
takt med fortsatt bruk inlemmas den i fettvävnaden, särskilt i hjärnan och i
könskörtlarna.
Cigarrettrök är
också en av de värsta förorenarna av inomhusluften. Passiva rökare löper med
tiden betydande fara att utveckla samma sjukdomar och få somliga av de fysiska
försvagningar, som rökning ger. Småbarn, digivande kvinnor, gamla och de med
luftvägs- eller hjärtåkommor är de mest utsatta. De kan bli dåliga även av
väldigt små mängder rök. Sådana personer brukar även fortast drabbas av andra
typer av föroreningar inomhus.
Då vi blev
medvetna om energikrisen, gjordes vissa hem väderbeständiga. Trängre boytor
minskar luftgenomströmningen. Väderbeständighet är bra för att hålla kvar
värmen inomhus, men därmed stannar också den förorenade luften inne.
Naturgasugnar,
hårspray, desinfektionsmedel, rengöringsmedel, väggmålningsfärger,
golvboningsmedel, cigarrettrök, radon, insektsmedel, ureaformaldehyde foam
insulation [slags tätningsmassa], inslag av spånplattor, nya möbler och mattor
är bara några orsaker till de i hemmet utsläppta dunsterna, gaserna och
partiklarna. Felet kan avhjälpas på ett av tre sätt:
Det bästa är,
att ta bort eller ändra på det skadliga, där det är. Till exempel: ersätt gamla
kaminer med elektriska kaminer; sluta att röka; o.s.v.
Den andra
lösningen är, att öka luftgenomströmningen, varvid en del energi går förlorad.
En utväg härur är, att från början inte värma upp bostaden för mycket och att
kläda på sig mer. Håll flera fönster i bostaden på glänt, så att tillräckligt
mycket frisk luft kommer in och den unkna slipper ut. Bakterier, mögel, svamp,
kvalster och andra sjukdomsalstrande organismer förökar sig svårligen i rum,
som hålls välvädrade och där solen släpps in. Den behagligaste temperaturen och
luftfuktigheten är 25-27°C, resp. 40-50% på sommaren och 22-25°C, resp. 20-35%
på vintern. Se till, att innertaket, väggarna och golvet är tillräckligt
isolerade för minsta möjliga värmespill. Energibesparing behöver inte ske på
hälsans bekostnad. Öppna fönstren i ett annat rum och håll sängkammardörren
öppen, för att få frisk luft under sömnen. Sålunda kommer friskluften in, utan
att Du ligger i drag och blir nedkyld. Naturligtvis har Du fönstren vidöppna
vid varm väderlek. Hus belägna i ”grytor” eller omgivna av tät växtlighet kan
sakna solsken (varigenom kraven på uppvärmning ökar) och de får heller inte
lika mycket frisk luft. Lufta sänglinne och kläder ofta utomhus. Att hänga
kläder på tork, är fördelaktigt, då kläderna görs fräscha och ännu renare samt
pengar sparas.
Det tredje
steget mot renare inomhusluft är bruket av luftrenare. Härav finns det olika
sorter – elektrostatiska, träkolsfilter och negativ jonisering. Envar kan ha
sin plats i dagens nedsmutsade värld. Var och en har sina för- och nackdelar
(elektrostatiska och negativa joniserare kan släppa ut en del ozon). Forska
själv, innan Du satsar på någon härav. Är maskinen stor nog, för att klara av
saken? Är utgiften befogad?
Hur blir man
varse, att inomhusluften är förorenad? Tecken härpå är, bl.a., huvudvärk,
yrsel, hosta, irritation i ögon, näsa och/eller hals, rinnande näsa,
andningssvårigheter, smärta i bröstet och/eller buken, illamående,
sömnsvårigheter, diarré och hudutslag. Kanske bara vissa drabbas. Eftersom
denna symptomförteckning innefattar vanliga besvär, bör läkare rådfrågas.
Men vad göra, om
även utomhusluften är nedsmutsad? Tyvärr är detta ett verkligt gissel i
stor-städer och vissa andra områden. Bara USA pumpar årligen ut omkring 150-200
millioner ton föroreningsämnen i luften. Somliga typer av luftförorening
uppstår genom avdunstning, andra genom nötning (saker och ting finmals eller
slits ut). De flesta stammar från förbränning. Värmepannor, kraftverk,
förbränningsugnar och industrin är stora förorenare, men orsak nr. 1 är
fordonsavgaser. Reaplan, passagerarflygplan, tåg, bussar och personbilar har
vänt upp och ned på förflyttningen och samhället. Och de har förpestat luften
på många ställen samtidigt. Tre av fem amerikaner bor i områden, som ej
motsvarar kraven i 1970 års Lag om Ren Luft.
[I Sverige uppskattas antalet cancerfall till följd av föroreningar i
tätortsluften till 200 per år. Luftföroreningar uppstår vid förbränning och kan
bildas genom atmosfäriska reaktioner. Bidragen till luftföroreningar i svenska
tätorter kommer från transporter (ca 60 procent), arbetsmaskiner (ca 20
procent) och förbränning av biobränslen, främst vid småskalig vedeldning (20-25
procent). Föroreningssituationen beror också på att luftföroreningar förs med
vindarna från andra länder. Luftburna partiklar uppmärksammades särskilt som
hälsorisk på 1990-talet. För tidig död, cancer- och luftvägsproblem kan orsakas
av dem. Förekomsten av sjukdomar såsom astma, allergisk snuva och ögonkatarr
har mer än fördubblats i Sverige och i många andra länder. (Ur: Frisk Luft,
utarbetad av en regional arbetsgrupp hos Miljöskyddsfunktionen, Länsstyrelsen i
Norrbottens Län.)]
Luftföroreningar
yttrar sig, bl.a., i irriterade ögon, andningssvårigheter och
luftvägssjukdomar, huvudvärk, yrsel, andfåddhet, halsont, smärta i bröstet och
illamående. Risken för allvarliga sjukdomar, alla slags luftvägsåkommor och
förkylningar ökar. Känsliga personer kan dö under rökdimmeutbrott. Förutom att
skada människor och djur, kan rökdimma [smog] döda växter och träd och skada
sten, metall och tyg.
När larmet om
rökdimma går, är det bäst att stanna inomhus. Där är det omkring hälften så
mycket smog. Använd luftkonditioneringen och återanvänd inomhusluften. Vila och
sov mera. Undvik cigarretter och onödig bilkörning.
Om Du bor
i en stad, är luften vanligen som renast under de tidiga morgontimmarna. Det är
också en klok tanke, att utnyttja molnfria dagar, genom att vistas utomhus.
Bästa sättet att undfly förorenad luft, är att bo på landet. Vi får en
uppfattning om de tänkbara skillnaderna i luftkvalitet av denna jämförelse:
Lufthavet över mellersta Stilla Havet innehåller ungefär 15 000 partiklar per
kubiktum luft; den i storstäder 5 000 000. Kort sagt: ”När luften är dålig,
försök att inte andas den.”
En sak
till, förutom syre och frånvaron av förorenande ämnen, gör frisk luft frisk,
och det är luftens jonisering. Joner är pyttesmå, elektrifierade partiklar av
materia. Frisk luft kan innehålla 2-3 millioner joner per andetag, d.v.s. 5-10
gånger mera än unken luft. (Normalt sett, har syre en negativ laddning och
koldioxid en positiv laddning.) Rymdforskningen och erfarenheter ger vid
handen, att luftens jonisering i sig själv är en hälsofaktor, förutom mängden
av syre.
Man vet inte
ännu, hur det här fungerar, men flera studier har sammankopplat negativa joner,
i synnerhet negativt joniserat syre, med flera hälsofördelar. Ibland dessa
finner vi snabbare och bättre tillväxt hos växter och djur, utvidgning av
luftvägarna och förbättrad reningsförmåga hos lungorna, hjärtfrekvens,
blodtryck och ämnesomsättningshastighet. Mentalt kan man känna sig upprymd,
eller bli mera avspänd och lugnare. Hösnuva och astma kan bli lindrigare.
Svulsttillväxt har bromsats hos laboratoriedjur. Råttors inlärning har gått
dubbelt så fort. Å andra sidan har positivt laddad luft medfört motsatta
reaktioner och brukar förknippas med huvudvärk, yrsel, illamående och trötthet.
Negativa joner
försvinner, när de fastnar på väggar, tygmaterial och i
luftkonditioneringstrummor; tobaksrök, rökdimma och folksamlingar förbrukar dem
också. Strålning från rymden, luften, stenar och vissa jordsorter tillför
luften nya negativa joner. Detsamma gör solsken, levande gröna träd och
vattendroppars sönderfall i vattenfall och havens bränningar.
När vi nu har
rensat luften, återstår det en sak, och det är att andas riktigt. Andas in och
ut genom näsan så mycket Du orkar. Näsans slemhinnor fuktar, filtrerar och
värmer luften, när den inandas. När den utandas, återsänds en del av värmen
till hinnorna, för att möjliggöra nästa andetag.
Syre är den
viktigaste beståndsdelen för vår överlevnad. Det går att klara sig i veckor
utan mat, dagar utan vatten; men bara i minuter utan syre. Genom för försiktig
inandning kan man bestjäla sig själv på mesta möjliga syre, som skulle ge
bättre hälsa. Tidiga tecken på syrebrist är sämre omdöme och minne, tankeoskärpa
samt otålighet och irritation. Långsam, djup bukandning är rätt andningssätt.
Detta slags andning är lättbegripligare, om det förevisas. Vilken som helst
andningsterapeut skulle gärna visa Dig. I grund och botten går det ut på, att
mellangärdet skall ”suga” in luft till nederdelen av lungorna och att
bukmusklerna skall ”tränga” ut den. Man kan kontrollera sin egen andning, genom
att lägga sig ned på rygg med en bok på magen. Andas in så, att Du får boken
att lyftas upp och ned med varje in- och utandning.
En god
kroppsställning vid sittande och stående behövs för att andas rätt. Det går att
förbättra hållningen med flera olika övningar. Böj armbågarna och försök att
pressa ihop skulderbladen. Ligg på ryggen och försök att trycka ned ryggslutet
genom att pressa bäckenet uppåt. Låtsas att ett snöre är fastsatt högst upp på
huvudet, och att det drar huvudet något uppåt och bakåt. Härigenom avtar
trycket på lungorna och stämbanden. Håll armarna rakt ut mot sidorna och gör
små cirklar, lyft sedan upp dem och greppa efter taket.
Många måste luta
sig eller sitta under stor del av dagen. Detta orsakar ofta dålig hållning och
många värkande ryggar. Det underlättar att närhelst möjligt göra uppehåll för
töjövningar [stretching] och pausrörelser. Ett lämpligt program med övningar
ägnade att stärka blodomlopp och lungor plus muskeluppbyggning och töjning
krävs för god hälsa, förutom att de bidrar till riktig andning och
bibehållandet av starka lungor.
Tätt åtsittande
kläder kring bröstet eller buken försvårar riktig andning. Detsamma gör
hindrande klädsel, som ej låter en röra armarna fritt ovanför huvudet.
Normal
djupandning underlättar matsmältningen, genom att massera bukorganen. Blodets
återfärd till bröstet går lättare tack vare det negativa tryck, som uppstår vid
varje andetag. Detta tryck bidrar till att minska faran för
blodstockningshuvudvärk, ansamlandet av blod i benen och stöttar
matsmältningen. Genom djupandning kommer mera syre ut i blodet med varje
andetag, varigenom hjärtat kan slå litet långsammare.
Det är en god vana, att efter varje måltid och strax
före sänggående gå ut i den friska luften och ta 10-20 långsamma, djupa
bukandetag. Och när vi njuter av denna avkoppling, kan vi tacka vår Skapare:
”som har givit liv åt folket”. Låt oss minnas, att: ”han som själv ger alla liv
och anda och allt.” Alltså: ”Må allt vad anda har lova Herren. Halleluja!”
Jesaja 42:5; Apostlagärningarna 17:25; Psaltaren 150:6.
*******
Titlarna i denna
serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och
Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan
på Guds Makt.
För ytterligare
upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:
Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i
folkhälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.