Baugher: Budorden, Del 6

De Tio Budorden, Del 6: Dömd av Klippan

Av Mike Baugher

När vi tittar på de Tio Budorden, i Femte Moseboken 5, kan vi se att åtta av de tio börjar med ett negativt förbud: ”Du skall inte”. Men vi måste komma ihåg att varhelst det finns ett negativt, finns det också ett positivt bud. För varje negativt kommando som förbjuder oss någonting, finns det alltid en positiv uppmuntran att göra det som är rätt och bra.

 
Det negativa kommando vi skall behandla i denna artikel är det som handlar om att inte missbruka Herrens namn. Detta negativa kommando antyder att det finns ett positivt kommando att tjäna Gud på ett godtagbart sätt – med vördnad och gudsfruktan. Utifrån detta positiva perspektiv vet vi att de som håller detta bud har en vördnadsfull inställning. De erkänner att Guds karaktär ligger i Hans namn, och varje gång de närmar sig Gud, intar de en vördnadsfull inställning.

 
Guds namn och Hans karaktär är oskiljaktiga. Det går inte att betrakta det ena utan att betrakta det andra. Det går inte att undersöka det ena utan att utsättas för det andra. När vi studerar detta bud, måste vi inse detta faktum också.

Ett aktat Namn

När vi talar om en person med ett aktat namn, till exempel: ”John har ett gott rykte i samhället”, vad säger vi egentligen? Han har en bra karaktär, han äger redbarhet, han är rättrådig, han behandlar andra människor rätt, allt hos honom är av en respektabel natur. Detta är anledningen till att Bibeln säger: ”Gott namn är mer värt än stor rikedom”. Ordspråksboken 22:1. Många har upplevt att samtidigt som de sökt efter rikedom har de förlorat sitt goda namn.

 
I Guds namn ser vi Hans karaktär uppenbarad. I detta bud ser vi sakskälet till att vi skall komma upp till nivån i allting såsom Gud är till karaktären. Det är därför, som Jesus i Bergspredikan säger oss: ”Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.” Matteusevangeliet 5:48.

 
Klättra högre!

Vi är kallade att sträva uppåt. Vi kanske ännu inte nått den högsta punkten, men maningen är att ständigt gå uppåt. Så ofta finner vi att människor är nöjda med var de är, men vi, som kristna, och i synnerhet som kristna sjundedags-adventister, borde aldrig någonsin vara nöjda med vår andliga nivå. Även om vi kan gå dag efter dag utan verklig förnimmelse av att vi har begått en synd, vet vi att vi, på grund av vår mänskliga natur, är i fara, vi är i ett konstant tillstånd av frestelse. Vi kan känna att vi har det rätt ställt med Gud, men vi får aldrig nöja oss med att stanna där vi är. Vi bör alltid studera och försöka att upptäcka mer om vad Gud kan innebära för oss.

 
Vi skall leva upp till allt som Guds namn betyder. Om vi inte lever upp till hela Guds namns betydelse, vad beträffar Hans karaktär, missbrukar vi verkligen Hans namn.

 
Innebörden av ett Namn

Vad betyder ”Herrens namn”? Fraserna ”Guds namn,” ”HERRENS, din Guds, namn” och ”du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn” är oerhört omfattande. Dessa innebär mer än bara titlar eller beskrivningar av hur Gud skiljer sig från alla andra gudar. De innebär allt som går att säkert fastslå om eller uppfatta av Gud.

 
När vi, till exempel, tänker på namnet George Washington, den förste presidenten i USA, inställer sig genast i våra sinnen allt som vi lärt oss och vet om denne man. Det bör finnas en hel del respekt för namnet, men om vi tillåter oss själva att tänka ett ögonblick på det, kommer vi att upptäcka att det är en symbol för något mer. När denne store mans namn framträder i våra sinnen, tänker vi på hans karaktär, hans vishet, hans redbarhet, hans fosterlandskärlek, hans hjältemod. Allt som Washington var och gjorde väcks till liv i våra sinnen. Detsamma gäller Gud. När vi tänker på Guds namn, borde allt som Han är och har gjort väckas till liv i våra sinnen. Det borde ha en inverkan på våra hjärtan.

 
När vi tänker på Guds namn, finner vi att det visar på Hans natur, Hans duglighet, Hans karaktär, Hans myndighet, Hans syften, Hans metoder, Hans försyn, Hans ord, Hans institutioner, Hans sanning, Hans rike, eller, med andra ord, allt som Gud är kommer i åtanke. Allt som Gud ber om ingår också i Hans namn.

 
Kännetecken för ett Namn

Vi kan se alla dessa saker när vi studerar de speciella egenskaperna hos ordet namn i Skriften och hur de tillämpas på Gud. Alla dessa saker inverkar på budet som lyder: ”Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn.”

 
Till exempel läser vi i Psaltaren 8:2: ”HERRE, vår Herre, hur härligt är inte ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himlen.” Något intressant framträder i texten. Det första HERRE står skrivet med stora bokstäver, vilket betyder Jehova Gud. ”O Jehova Gud, vår Mästare” är den verkliga innebörden av ordet HERRE. ”O Jehova, den Gud som vi tjänar, Den som vi älskar, hur härligt är inte ditt namn över hela jorden”.

I Psaltaren 111:9 heter det: ”Han har sänt sitt folk förlossning och grundat sitt förbund för evigt. Hans namn är heligt och inger fruktan.” Det grundade förbundet är förstås de Tio Budorden. Hur länge kommer lagen med de Tio Budorden att existera? För alltid. Den var i kraft innan världen skapades, den kommer att gälla på den Förnyade Jorden.

 
Egenskaper
Ett annat framträdande drag uppenbaras för oss i Malaki 3:16: ”Men då talade de som fruktar HERREN med varandra, och HERREN gav akt och lyssnade. En minnesbok blev skriven inför honom för dem som fruktar HERREN och ärar hans namn.” Med andra ord är de som fruktar Herren – som har en vördnadsfull inställning till Herren – de som reflekterar över Guds karaktär och vad det innebär för dem beträffande deras Mästare.

 
I Matteusevangeliet 6:9 undervisar Herren lärjungarna om att be: ”Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.” Ordet helgat betyder heligt eller okränkbart. Guds namn, Guds karaktär, Guds egenskaper, allt hos Gud är heligt, och vi bör hålla detta i åtanke när vi närmar oss Gud.

 
”Och sade till dem: ’Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland er alla, han är den störste.’” Lukasevangeliet 9:48. Det är därför det har sagts oss: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.’” Matteusevangeliet 18:20.

 
I Matteusevangeliet 28:19-20 tillkännager Jesus efterföljarnas uppdrag strax före Sin himmelsfärd: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och i Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. Amen.’” [Slutordet ur King James Version.] I den här texten lär vi oss också att vi ska döpa i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Varje medlem i Gudomen har vissa egenskaper som skall uppenbaras i dopkandidatens liv.

 
Adopterade
Slutligen läser vi: ”Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn.” Uppenbarelseboken 3:12. Vad innebär det att Guds namn skrivs på oss? Det innebär att våra liv skall uppenbara eller visa och ge prov på Guds karaktär. Och inte bara Guds namn skall skrivas på oss, utan också stadens namn, och Jesus säger: ”Jag kommer till och med att skriva Mitt eget nya namn på honom.” Vilken förmån det är för de syndiga, fallna människorna, som har varit ytterliga stackare, som har gått igenom syndens förfall och urartning, att lyftas och upphöjas, att sitta på troner, att få nya namn!

 
Det finns många historier som kan berättas om processen med adoption, om hur familjer tar åt sig dem som inte har något namn, ger dem ett namn och sedan försöker att lära dessa barn hur de skall leva upp till det namnet. Jag minns en gång när jag talade med min son i telefon. Han gick igenom en särskild prövning, och han berättade för mig att han skulle göra en viss sak mot en person som hade kränkt honom. Jag sade till honom: ”Du kan inte göra det.”

 
”Varför inte?” Han ville veta orsaken.

 
”Därför att”, sade jag, ”Du är en Baugher. Det är därför Du inte kan göra det. Du måste leva upp till namnet.”

 
Gud förväntar Sig precis samma sak av oss. När vi har ingått detta förhållande med Herren Jesus Kristus, blivit döpta i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, har vi ett liv att leva som aldrig borde skämmas av synd. Han har kallat oss som medlemmar av en familj som har ett namn över alla namn, och vi måste leva upp till det.

 
I Uppenbarelseboken 17:14 heter det: ”De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.’” Gud har en plan och ett syfte för oss alla. Vi är kallade, vi är valda, och vi skall vara trogna mot herrarnas Herre och konungarnas Konung.

 
Varje Ord betydelsefullt

Guds karaktär är så bra, så storsint, att det finns cirka 350 olika ord eller namn som tillämpas på Gud. Varje titel som används för att beskriva Honom eller som används för att beskriva Hans verk visar någon annorlunda sida hos Den som heter Gud.

 
Jag har blivit kallad för en massa saker i mitt liv. Vissa av dem, som beskrev vad den andre personen uppfattade som min karaktär, var inte så trevliga. Inte så med Gud. Varje aspekt av det namn som används för att beskriva Gud säger någonting underbart om Honom.

 
Det mest heliga namnet av alla namn eller beteckningar på Gud är Jehova eller Jahve. Det ansågs så heligt ibland judarna att om de gick nedför en gata och de såg ett papper som låg i vägen, skulle de aldrig kliva på papperet av rädsla för att Guds namn var skrivet på det. Vi fnissar gärna i våra sinnen åt några av de extrema mått som judarna vidtog i detta sammanhang. Men när vi stannar upp och tänker på det hela, borde vi inte vara lika försiktiga när det gäller Gud och Hans namn?

 
Behov av Respekt

Jag vet inte Din inställning, men jag vill personligen aldrig någonsin, aldrig, aldrig lägga något på Bibeln. Det är bara något med den åtgärden som säger, att här är det som det världsliga kommer i beröring med det heliga. Jag tycker inte ens om att lägga en annan Bibel på Bibeln, om jag kan undvika det. Nu kan detta låta som en ytterlighet, men det hjälper mig att få känslan av att det är något heligt över den Bok som berättar om Skriftens Gud.

 
Kristna i dag riskerar på många sätt att gå till den andra ytterligheten, nämligen att ofta vara alltför bekanta med Gud och inte ha den vördnad som de skall ha inför sin Skapare.

 
Vid ett möte jag en gång deltog i, påstods det, utifrån den grekiska grundtexten, att vi borde säga Pappa, eller Farsan, eller andra liknande ord till Gud. En del människor sade, att detta är vad Jesus menade när Han riktade Sig till Sin Fader som Abba. Det är inte alls rätt, enligt mitt förmenande. Vi måste ha större vördnad för Gud, än att kalla Honom för Farsan. Vi kan tänka på Honom som en älskvärd förälder, men det bör göras med vördnad. Det finns sådant som kan dra oss ned till nivån med det simpla och det vanhelgande, om vi låter det ske.

 
Detta är en av anledningarna till att den sjunde församlingen i Uppenbarelseboken, den i Laodicea, utsetts till att vara en bild av den tid vi lever i. Deras karaktär är ett återsken av den gängse inställningen till användningen av Guds namn.

 
Mer än Svordomar

Nå, hur förhåller det sig med att missbruka Guds namn? Hur gör vi det? Detta är vad det tredje budordet förbjuder. Att missbruka Herrens namn anses av många att vara liktydigt med förbannelser eller svordomar. Om vi använder en svordom där orden Gud eller Jesus används, anser vi att detta är ett brott mot budet, och förvisso omfattar förbudet detta. Vi skall inte för ett ögonblick glömma den saken, men det är inte bara det som budordet handlar om. Det har att göra med något som går djupare än bara svordomar på våra läppar, när vi använder Herrens namn då vi slår oss på tummen med hammaren.

 
Engelskans ord för svordom eller hädande, profanity, består av två latinska ord: pro, som betyder ”framför” och fane, vilket betyder ”tempel”. När vi använder svordomar, är det verkligen ett tecken på vanvördnad för heliga ting. Det är, så att säga, att trotsa Gud på själva platsen för Hans tempel. Detta är en av anledningarna till att jag anser att detta bud täcker alla aspekter av vördnadsfull inställning i Guds helgedom. [Svenskans svordom kommer troligen av tyskans Schwur ed; förbannelse och vårt dom, med grundbetydelsen fastställande, bestämmelse. Se dessa uppslagsord i Elias Wessén: Våra Ord. Övers. anm.]

 
Om vi kunde förstå detta, skulle det göra stor skillnad på hur vi behandlar Guds helgedom – om vi verkligen tror att Herren är i Sitt heliga tempel, låt då hela Jorden tiga. Det är väldigt få av oss som tänker på detta bud i form av vanvördnad i Guds helgedom. Om vi betraktade helgedomen som en boning där Gud finns, och där vi skall träffa Honom, skulle det ändra hela vår inställning till hur vi förhåller oss till Honom.

 
”HERREN är i sitt heliga tempel. Var stilla inför honom, hela jorden!” Habackuk 2:20. Vi måste alla tänka oss mera för på just denna punkt.

 
Herrens Namn

Vi trampar på synnerligen farlig mark när vi använder svordomar som berör Herrens namn. Vissa använder svordomar, och tror att genom att göra det blir de upphöjda i sina kamrater ögon. Det är så unga människor oftast blir fångade. När många uppnår vuxen ålder och flyttar hemifrån, börjar de att förbanna och svära. Närhelst vi söker efter upphöjelse på bekostnad av Gud eller på bekostnad av våra medmänniskor störtas vi ned som följd.

 
Det finns vissa som försöker att ursäkta användandet av svordomar som en svaghet, ett resultat av sitt temperament. Jag har hört människor säga: ”Jag har ett sådant hemskt humör. Min far hade ett hemskt humör, och jag antar att jag är lik honom.” När vi konfronteras med sådana ursäkter som denna måste vi ställa några frågor. En av de frågor vi bör ställa lyder: ”Är Du född på nytt?” Om svaret är ja, då frågar vi: ”Är Gud Din Fader?” Om svaret är ja igen, påminner vi personen om Andra Korintierbrevet 5:17-18: ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit oss försoningens tjänst.”

 
”Den gamla naturen, född av blod och köttets vilja, kan inte ärva Guds rike. De gamla sätten, de nedärvda böjelserna, tidigare vanor, måste ges upp; för nåden ärvs inte. Den nya födelsen består i att ha nya bevekelsegrunder, nya smaker, nya böjelser. De som fötts till nytt liv genom den Helige Ande, har blivit delaktiga av gudomlig natur, och i alla sina vanor och gärningar skall de ge bevis på sitt förhållande till Kristus. När människor som påstår sig vara kristna behåller alla sina naturliga karaktärsfel och benägenheter, i vad skiljer de sig från världens barn? De uppskattar inte sanningen som ett helgande, förfinande inflytande. De har inte blivit födda på nytt.” Review and Herald, 12. April, 1892.

 
Fraser
Det finns vissa fraser vilka vi som historiska, kristna sjundedags-adventister har för vana att slira till på och fortfarande använda, eftersom vi inte har lärt oss att förstå att vissa av dessa ord är svordomar, vad beträffar Guds namn. Vissa ord gränsar precis till svordomar, och vi använder dem som ersättningar för verkligt vanhelgande ord. Jag syftar på [engelska] ord som goodness, godhet och uttryck som goodness gracious, godhet nådig. [Enligt Stora Engelska Ordboken från Norstedts används goodness på ett familjärt sätt i stället för God = Gud och goodness gracious betyder du milde!, du store [tid]!, kors [i alla mina dar]!, milda makter! Tydliga anspelningar på Gudomen, eller hur? Övers. anm.] Dessa ord beskriver Guds egenskaper, men vi hör folk använda dem som svordomar, utan att riktigt tänka på att dessa är sidor hos Gud Själv eller att de tar dessa svordomar på sina läppar när de säger sådana ord.

 
Andra exempel på fraser omfattar mercy, barmhärtighet och förkortningar av Guds namn eller Jesu namn, såsom gee, Jösses, golly, kors [i alla mina dar]!, o, du store [tid]!, eller gosh, Jisses. [Jämför ”i Jösse namn” = ”i Jesu namn”. Varför säga ”Herre Gud!” som förstärkningsord – finns det inte andra uttryck? Eller vänder just Du Dig till Skaparen de gånger Du fäller dessa heliga ord? Övers. anm.] En kristen, som är en lärjunge, skall aldrig använda sådana slangord. Om vi har för vana att använda dessa förkortningar måste vi rena vårt tal, eftersom språket åt Kristi lärjungar bör vara så rent som ett språk kan vara.

 
Som collegestudent blev jag tillrättavisad för att jag använde frasen for crying out loud, nä, nu måste jag allt ropa högt! När jag yttrat mig så i närvaro av en församlingsmedlem, frågade han: ”Vet Du ursprunget till denna fras?” Jag måste erkänna att det gjorde jag inte, det var bara ett uttryck jag lärt mig som ung. Han förklarade för mig att detta är en fras som kom från Jesus strax innan Han dog på korset, och att en kristen aldrig skall använda sådana formuleringar. Sedan den dagen har jag aldrig använt den. [Därmed torde avses Matteusevangeliet 27:46: ”Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ’Eli, Eli, lema sabaktani?’ Det betyder: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’” ”Frasen” är således Frälsarens höga rop i Sin dödsångest för Din och min skull. Övers. anm.]

 
Hjälp inte Djävulen!

Många av dessa saker tänker vi bara inte på, eftersom vi har utsatts för dem vid så många olika tillfällen i icke-religiösa sammanhang där de inte föranleder en rynkad panna från någon, så vi fortsätter att använda dem. Jag förmedlar detta till Er eftersom vi måste vara försiktiga i vårt tal så att vi, inte på minsta sätt, är vanvördiga mot vår Herre.

 
I Markusevangeliet 14:66-71 beskrivs scenen där Petrus står på gården under Jesu rättegång. ”Medan Petrus befann sig nere på gården, kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: ’Du var också med den där Jesus från Nasaret.’ Men han nekade: ’Jag vet inte vad du talar om och begriper det inte.’ Sedan gick han ut på den yttre gården. Då gol tuppen. Tjänsteflickan såg honom, och hon sade också till dem som stod i närheten: ’Han är en av dem.’ Men Petrus nekade igen. Efter en kort stund sade också de som stod där till Petrus: ’Visst är du en av dem. Du är ju galilé.’ Men han förbannade och svor: ’Jag känner inte den där mannen som ni talar om.’” Kristi lärjungars tal var annorlunda än vanlig folks på den tiden. I ett försök att inte framstå som en Jesu efterföljare, talade Petrus med förbannelser och svordomar. Kristi lärjungar använde inte ett sådant språk.

 
Djävulen är väldigt duktig i sina ansträngningar att skandalisera Gud. Låt oss se till att vi inte hjälper honom genom vårt språk!

 
Falska Eder

Ett annat område som omfattas av det tredje budet är falskt svärande. I Tredje Moseboken 19:12 står det skrivet: ”Ni skall inte svära falskt vid mitt namn. Då ohelgar du din Guds namn. Jag är HERREN.” Med andra ord bör vi aldrig koppla ihop Guds namn med att avlägga en ed, och sedan bryta denna ed genom att säga en lögn.

 
Du kanske har hört någon yttra: ”Jag talar sanning. Jag kan svära på det på en hög med Biblar.” Om någon säger det, kanske man börjar att undra beträffande sanningshalten hos hans eller hennes uttalande! Mened är ett av de största brotten i vår moderna värld i dag. Ofta missbrukas Guds namn förmätet och hädiskt av dem som avlägger en rättslig ed på att ”säga sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen, så hjälpe mig Gud”, och sedan bär falskt vittnesbörd. Det är en förolämpning mot sanningen och upphovsmannen till all sanning. Det är att behandla Hans namn med förakt och trotsa Hans heliga lag. Kom ihåg att ”HERREN skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn” på den sista räkenskapens dag.

 
Hyckleri
En av de främsta tillämpningarna av det tredje budordet görs på synden hyckleri. Vi hycklar när vi ljuger med våra liv.

 
Som Ni redan kanske vet, används det grekiska ordet för hycklare om en skådespelare, en person som spelar en roll och egentligen är någon annan under masken. En hycklare är en person som bär en mask. Aktörer på teatern i det antika Grekland porträtterade sig själva genom att bära masker. Skådespelarna är hycklare; de spelar en dubbel roll i sitt dagliga liv, de påstår sig vara någon genom att agera i en roll. Ingen annan synd har så väckt Jesu indignation som synden hyckleri.

 
Det var därför, som Jesus vid ett tillfälle tillrättavisade judarna för att de gjorde Guds bud om intet. Han sade till dem: ”Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er och sade: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.” Matteusevangeliet 15:7-9.

 
Det är en farlig sak att använda Herrens namn när vi inte känner Honom, och kanske än farligare när vi bekänner oss känna Honom. Många bekännande kristna känner sig trygga, vad gäller det tredje budordet. Eftersom de inte använder tarvliga eder eller vulgärt språk, tror de att de inte bryter mot Guds bud. Men samtidigt representerar de inte Gud med sina liv.

 
Guds namn kan bara helgas genom att vi fullgör Hans vilja på Jorden, såsom den är i himlen. Guds vilja kan bara ske om vi lever liv som är i harmoni med Hans karaktär. Om vi lever liv som inte är i harmoni med Hans karaktär, då är vi hycklare. Hyckleriet kanske inte syns för dem omkring oss, men vi är hycklare ändå.

 
Vi måste se till att vi verkligen representerar Guds namn. När vi antar namnet kristen tar vi Kristi namn till oss. Om vi lever ett liv som strider mot ärenamnet kristen eller Kristi namn, då är vi hycklare, och bryter allvarligt mot det tredje budet.

 
Straff för Överträdelser

En studie av de Tio Buden visar också straffet för dem som, på Gamla Testamentets tid, bröt mot buden. Det var döden genom stening. Om de hade andra gudar, var det skäl för att ta ut dem och stena dem. Om de var skyldiga till att dyrka avgudar, var det skäl för stening. Om de var Sabbatsbrytare, var det skäl för stening. Om barnen vägrade att hedra sina föräldrar, var det skäl för stening. Om de begick äktenskapsbrott, var det skäl för stening. Bibeln säger det. Vi stenar inte människor i dag, men det gjordes då.

 
Varför stenades folk som överträdde de Tio Budorden? Varför halshöggs de inte? Varför hängdes de inte eller slungades från en klippa? Låt mig ställa en fråga, och när vi hittat svaret, vet vi varför. På vad skrevs de Tio Budorden? På sten. Om buden åsidosattes, kom straffet från buden. Så enkelt var det. Tänk på detta.

 
Fall på Klippan

Bibeln anger några av namnen som uppenbarar Guds karaktär: ”Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.” Jesaja 9:6.

 
Hur glada borde vi inte vara att tjäna Skaparguden. Hur glada borde vi inte vara att tjäna Herren Jesus Kristus. När vi tänker på andra gudar och vad deras dyrkan krävde av de trogna, inser vi att de inte var underbara. De var krävande. Vår Gud är underbar. När vi är förbryllade och vilsna, är Han vår Rådgivare; det är Hans namn. Vi kan tryggt uppsöka Honom. Han är den som vi skall söka efter för att hitta svaren på livets frågor och bekymmer. Hans svar är bättre än de från någon ”hjärnskrynklare”, som fordrar 100 dollar i timmen! Han är den Mäktige Guden, den evige Fadern, Fridsfursten.

 
Med vilken omsorg vi borde ta dessa meningsfulla namn på våra läppar! Varje gång vi bryter mot det tredje budordet, smutsar vi ned vår Guds namn. Varje gång vi bryter mot det tredje budordet, är Hans namn inte längre ”Underbar”. Hans namn är inte längre ”Rådgivare”. Vi har gjort dessa namn till en svordom. Troligtvis har vi alla gjort oss skyldiga till detta vid något tillfälle. Men Bibeln försäkrar att ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Första Johannesbrevet 1:9.

 
Kanske finns det saker som jag har delat med mig av i denna studie, som, när Du reflekterar över dem, kommer Dig att säga: ”Ve mig. Jag är förlorad. Jag har aldrig tänkt på dessa saker innan.” Nu är det dags att vi skall erkänna detta och säga: ”Herre, genom Din nåd vill jag aldrig inta den här typen av attityder någonsin igen. Jag vill inte tänka på detta sätt. Jag vill inte vara så här. Jag vill inte leva på det här sättet.” Gör anspråk på löftet från Första Johannesbrevet. Jesus säger som det är: Om vi inte har uppnått denna erfarenhet, om vi inte har fallit på Klippan och blivit sönderslagna, skall Klippan komma över oss, och den kommer att mala oss till pulver.

 
Följande råd från aposteln Paulus är viktigt för var och en av oss: ”Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.” Kolosserbrevet 3:17. Det borde vara vår största önskan att rätt företräda honom. Genom kraften från den Helige Ande kan vi återspegla bilden av Jesus dagligen.

 
Fortsättning följer. . .

 
Källa: LandMarks, December, 2005, sidorna 28-34.