Hälsans Byggstenar 3
Solsken
för Kropp och Sinne
”Och Gud sade: ’Varde på himmelens fäste
ljus som skiljer dagen från natten, och må de vara till tecken och till att
utmärka särskilda tider, dagar och år, och må de vara på himmelens fäste till
ljus som lyser över jorden.’ Och det skedde så. Gud gjorde de två
stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen och det mindre ljuset
till att råda över natten, likaså stjärnorna. Och Gud satte dem på himmelens
fäste till att lysa över jorden och till att råda över dagen och över natten
och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.
Och det blev afton, och det blev morgon, den fjärde dagen.” Första Moseboken
1:14-19.
Så lyder Bibelns
beskrivning av Solens, Månens och stjärnornas skapelse. Solen är 1,3 million
gånger större än Jorden. Solljuset, som kommer till Jorden, är bara en del på 2
milliarder av hela energimängden från Solen, och ändå räcker detta till att
förse vår himlakropp med omkring 4,69 millioner hästkrafter per [engelsk]
kvadratmil.
Dessa vågor med
elektromagnetisk kraft, som färdas med 303 000 km i timmen, tillryggalägger de
1 496 370 km till Jorden på 8 minuter. Solsken består av flera slags
energi, såsom kosmisk, gamma- och Röntgenstrålar, ultraviolett och infrarött
ljus, samt synligt ljus i många färger. Det synliga ljusets regnbågsfärger gör
vår Jord och de ting Gud skapat vackra för betraktaren.
Solstrålarna
förångar vattnet vilket slutligen faller som regn och snö. Det fyller våra
floder och reservoarer och möjliggör alstrandet av vattenkraft. Solenergi hopas
också i trä, kol, olja och naturgas; det ger oss värme och kraft vid behov. Vi
har likaså fotogalvaniska och passiva solenergisystem, som låter oss utnyttja
solljuset omgående [solceller].
Det värmande,
ultravioletta solljuset, liksom annan värme, är bra vid behandlingen av
nervvärk, nerv-, led- och bihåleinflammation. Värme är vanligtvis bra vid
behandlingen av allt slags smärta. Den bidrar också till, att hälsosamma,
naturliga kroppsoljor kommer upp till hudytan, så att denna hålls smidig och
skyddas.
Nästan all vår
mat kräver solljus, för att växa. Ja, på sätt och vis är den energi kroppen får
ur maten solenergi lagrad i växten i form av fetter, kolhydrater och
äggviteämnen.
De ultravioletta
strålarna är smittodödande och utplånar bakterier, virus, svampar, jäst, mögel
och kvalster i luft och vatten, samt på ytor. Till och med reflekterat ljus
från norrfönster förmår döda bakterier i dammet på fönsterbräden och golv.
Eftersom glaset i de flesta fönster filtrerar bort ungefär 95 procent av de
ultravioletta strålarna, bör de öppnas och gardinerna dras åt sidorna en stund
varje dag. Ultraviolett ljus dödar även bakterier på huden. Därigenom är
solbadande en bra behandling för många hudåkommor, såsom blöjeksem, fotsvamp,
psoriasis, finnar, bölder och svinkoppor [slags hudutslag].
Solsken gör
också huden hårdare och tjockare, så att den blir mindre känslig för skador och
infektioner. Snarare än att skada och göra huden gammal, skyddar regelbunden,
tyglad, måttlig solning den faktiskt genom att bygga upp ett naturligt motstånd
mot de ultravioletta strålarnas skadliga verkningar, samtidigt som den görs fin
och sammetsaktig. Senare skall vi tala om vissa försiktighetsåtgärder, men
först ytterligare fördelar.
Ultraviolett
ljus omvandlar kolesterol i huden till D-vitamin. Detta vitamin är väsentligt
för rätt omsättning av kalcium i kroppen och således för att förhindra engelska
sjukan och benskörhet hos vuxna. Vitamin D tillförs också i viss mat. På det
viset skulle man kunna få för mycket av vitaminet; men ej när det kommer via
solljuset, eftersom kroppen endast tillverkar så mycket, som vi behöver. Alltså
är det bra att gå ut i solen, för att sänka kolesterolvärdena. Om man utsätter
15 cm2 av huden för direkt solsken i en timme om dagen, erhåller man
dagsbehovet av D-vitamin.
Solljus bidrar
till att styra nästan alla kroppens funktioner. Om vi börjar med toppen
(sinnet) och går ned till tån, har solljus visat sig öka ens känsla av
välmående och ge bättre sömn. Ultraviolett ljus, som kommer in i ögonen,
stimulerar tallkottkörteln, vilket bidrar till att styra ens handlande och
vilande. Det har sagts, att: ”Mörka nätter och ljusa dagar gör att kroppens
hormoner fungerar som de skall.” Vid ett försök blev hyperaktiva barn lugnare,
då klassrummets lysrörsbelysning byttes ut mot belysning med hela spektrumets
färger. Sköldkörtelfunktionen kan förbättras. Hormonerna kommer hellre i
jämvikt.
Vilopulsen,
blodtrycket och andningstakten går alla ned efter ett solbad. Detta utfall visar
sig särskilt väl, om något av värdena var högt till att börja med.
Blodsockerhalten kan stabiliseras. (Anm.: Diabetiker måste vara extra
försiktiga i solen, då de löper större risk att få bestående skador genom
solbränna.)
Solljus
stimulerar alstrandet av flera röda blodkroppar, vilket syresätter blodet mera
och således ger uthålligare muskler. Det stimulerar jämväl bildandet av flera
vita blodkroppar och gör att syret bättre utnyttjas. Därmed underlättas
kroppens försvar mot sjukdom. Medan vissa hudcancertyper förknippas med
utsättande för solsken, tycks förekomsten av de allvarligare, invärtes
kräftsorterna avta härigenom.
Aptiten kan
förbättras, likaså tillgodogörandet av födan, slaggutsöndring och
ämnesomsättningen. Giftiga kemikalier och tungmetaller drivs fortare ut ur
blodomloppet, medan mängden av hälsosamma spårämnen faktiskt ökar i blodet.
Ökad muskelstyrka har uppmätts även hos sådana, som ej kan träna. Solljus har
också befunnits vara nyttigt vid behandlingen av magsår.
Såsom vanligt är
med nyttiga saker, skall vissa försiktighetsmått iakttas. Det viktigaste är,
att inte bränna sig. Vanligen omvandlas osynligt pigment [hudfärgämne] i hudens
inre lager till melanin, ett mycket mörkare pigment som reflekterar
solstrålarna. Men detta förlopp tar sin tid. Blåögda ljus-håriga och rödhåriga
har svårare för det, och just dessa brukar bränna sig fortast. Mängden
naturligt pigment i huden är väsentligast. Av denna orsak drabbas svarta av
omkring 20 procent så mycken hudcancer som vita. Av samma orsak drabbas de
oftare av engelska sjukan, på grund av mindre bildning av D-vitamin. Hur pass
brun man blivit tidigare, inverkar också. En bra brunhet kan utestänga upp till
90 procent av de brännande strålarna. Det finns likaså de, som, av någon orsak,
är överkänsliga mot det minsta solande. Vissa droger, luktdödare [deodoranter],
tvålar, skönhetsmedel och alkoholen i drycker kan göra huden känsligare för
solsken.
Överdrivet
mycket omättat eller fleromättat, raffinerat fett i kosten och i sololjor samt
hudkrämer kan leda till uppkomsten av fria radikaler. Dessa bidrar möjligen
till viss cancer. En myckenhet frukter, grönsaker och fullkornsföda i kosten
tillhandahåller ämnen, som bidrar till att hejda uppkomsten av fria radikaler
och skyddar mot deras skadliga verkningar. Således är de viktiga för att
kroppen skall kunna orka med solning.
För mycket
solande befrämjar hudflagning, – torrhet, -rodnad, -strävhet, -läderaktighet
samt rynkor. Dessa tillstånd beror inte på normalt åldrande, ty de skyddade
hudområdena på samma personer visar ej samma märken. Faktum är, att huden
normalt ej åldras förrän i 50-årsåldern. Hårrörskärlen i huden är femtio gånger
tunnare, än hårstråna och kan bli skadade för all framtid av solbränna – bli
mindre töjbara, mera ömtåliga för slag och gå sönder lättare.
Överhettning kan
medföra utmattning eller solsting. Men den stora faran är hudkräfta. Denna är
den vanligaste cancerformen, och 80 procent uppträder på utsatta områden på
ansiktet, huvudet, halsen, armarna och händerna. Många tror, att ultraviolett
ljus är den store boven i dramat. Amerikanska Cancerinstitutet räknar med 300
000 fall med två former (grundcell och fjälliknande cell) och 9 000 med den
farligare typen (malignt melanom) [årligen]. Malignt melanom [elakartad svulst]
brukar uppträda på mindre utsatta hudpartier och går sålunda inte att entydigt
knyta till solexponering. Dessa tre leder tillsammans till mellan 6 500 och 7
500 dödsfall varje år – omkring 2 procent av alla dödsfall i kräfta.
Förekomsten av och dödsfallen i de två första ökar i vissa områden beroende på
ökad solning. Nyckeln till förebyggning är, att undvika solbränna och för
mycket solande.
I Sverige
diagnostiseras varje år drygt 40 000 nya cancerfall. Av dessa utgjorde år
1995 1 537 (3,7 %) malignt hudmelanom samt 2 223 (5,3 %) av annan cancer
främst i huden. Hudmelanom har varit en ovanlig sjukdom, men denna maligna
tumörform har ökat dramatiskt under de senaste decennierna och tillhör nu
landets tio vanligaste cancerformer både hos kvinnor och män. (Ur: Rapport från
Arbetsgruppen Levnadsvanor 2 till Nationella Folkhälsokommittén, 1999)
Våt hud blir
bränd lättare än torr. Emellertid är det bra att svettas, eftersom huden då
renas och svalkas. Vatten reflekterar solsken dåligt (3-5 procent, lika litet
som gräs). Ultraviolett ljus tränger igenom det, så man kan bli bränd i
vattnet. Torr sand reflekterar omkring 17 procent, vit sand betydligt mera. Snö
reflekterar upp till 85 procent. Koppla samman snö med hög höjd, där atmosfären
är tunnare och släpper igenom mera solljus, så har Du ingredienserna till en
rejäl solbränna, medan Du skidar eller bergsklättrar. Endast 1/3 av de
brännande strålarna kommer direkt ifrån Solen, de återstående 2/3 reflekteras
mot oss från alla håll.
Tidig upptäckt
är nästa försvarslinje mot hudcancer. Om Du misstänker ett förstadium till
kräfta, såsom en mörk hudfläck (eller ett födelsemärke) eller någon annan
sjuklig förändring, som blir större, ändrar färg, sprider sig, eller blöder,
låt en läkare undersöka Dig. Han eller hon förstår att bäst avgöra typen av
sjuklig förändring och den verksammaste behandlingen.
Håll i minnet,
att om Du så bara bränner Dig en gång om år, har Du på femtio år samlat på Dig
50 brännor. Denna samlade verkan ökar risken för hudcancer. All överdriven
solning kan sägas bereda vägen för förstadier till kräfta i huden.
Hur utnyttjar vi
bäst solskenet för att erhålla fördelarna tillsammans med minsta möjliga fara?
Första regeln säger: Bli brun, icke bränd. Tag i beaktande årstiden och
klockslaget. När Solen når som högst, blir den intensivare.
Vanligt glas
släpper inte igenom mycket av det ultravioletta ljuset. Rök, rökdimma [smog]
och kläderna hindrar en stor del av dessa strålar. Men eftersom moln bara
filtrerar bort 20 procent, behöver man akta sig för att bli solbränd även en
molnig dag, om det är under den årstid och tid på dagen, när Solen står rakt
ovanför huvudet. Ovana personer bör planera sitt solande, så att perioderna
först är korta (2 minuter per sida) och gradvis öka längden och antalet gånger.
Blir skinnet mer än lätt rosa, har man solat för länge. De läkande verkningarna
inträder strax innan huden blir röd. Kom ihåg, att det tar tid för hudfärgen
att ändras. Gå ur Solen, innan Du är skär. Om Du inte gör det, kan det bli för
sent. Fördelarna förstärks genom kortare och flera solstunder. När Du känner
att Du solat nog länge, är kläder det bästa solskyddet. Kemiska solskyddsmedel
för huden går också att använda. De är onödiga under själva solbadet, detsamma
gäller krämer och oljor. Ren, torr hud är bäst vid solbadning. Ogenomskinliga
salvor, typ zinkoxid, är bäst på att helt avskärma känsliga områden som näsan,
och de sköljs ej av i vatten som andra skyddsmedel, vilka vanligen måste läggas
på igen.
Om Du ej kan
sola Dig – försök inte. Hölj in kroppen eller bruka solskyddsmedel. Om Du kan
sola Dig – gör det stegvis, och bli aldrig bränd. Det finns solarier, som
skyddar mot inblickar och drag, så att det går att solbada mitt i vintern.
Genomskinligt plexiglas, akrylit, eller andra plaster, som släpper igenom
ultraviolett ljus och är så tunna som möjligt, är de rätta materialen, om man
kräver ett tak.
Ultravioletta
lampor må användas inomhus. Fluorescerande
rör är bäst. De bör sända ut mellan 295 och 4 000 nanometer, ej mindre än 295,
då det är skadligt. Skydda alltid ögonen, könsdelarna och bröstvårtorna och se
till, att inte somna under lampan. Följ anvisningarna noga. Bruka ett pipande
stoppur eller en väckarklocka för säkerhets skull.
Ett bra valspråk
att minnas vid solbadning är: ”Inte för mycket – så ofta som möjligt.” Lägg
till produktivt arbete i friska luften och solskenet, så har Du en verkligt
hälsosam trio.
Skriften
tillkännager: ”Och ljuset är ljuvligt, och
det är gott för ögonen att få se solen.” Predikaren 11:7.
Vår
Frälsare, Guds Son, är knuten till Solen och alla dess fördelar. När vi ser
Solen där ovan, låt oss då minnas att: ”för er, ni som fruktar mitt namn, skall
rättfärdighetens sol gå upp, med läkedom under sina vingar.” Malaki 4:2.
*******
Titlarna i denna
serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och
Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan
på Guds Makt.
För ytterligare
upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:
Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i
folkhälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.