Hälsans Byggstenar 5
Vatten
”Och Gud sade: ’Må det vatten som är
under himmelen samla sig till en särskild plats, så att det torra blir
synligt.’
Och det skedde så. Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen
kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.” Första Moseboken 1:9-10.
Omkring 522
millioner kubikkilometer vatten täcker 70 procent av vår himlakropp. I tillägg
har vi en oräknad mängd grundvatten och vattenånga i lufthöljet [atmosfären].
Under de senaste 6 000 åren av världens historia har samma vatten återvunnit
sig självt genom en ändlös kedja med ångbildning, förtätning och regnfall.
Under hela detta förlopp tjänar och när det varje form av växt- och djurliv.
Osjälviskt för det med sig sina välsignelser, dröjer sig kvar, tills uppgiften
slutförts och försvinner sedan, ofta medtagande en last med avfallsämnen,
vilka det vänligt levererar åt någon annan livsform längre ned i näringskedjan
såsom användbar föda.
Vatten är den
vanligaste molekylen (minsta fria förekomst av ett ämne) i människokroppen.
Vuxna består till 45-75 procent av vatten, beroende på andelen kroppsfett –
fettceller innehåller mindre med vatten, än muskelceller gör.
Muskelvävnad – omkring 50-70 procent vatten – innehåller ungefär hälften av
kroppens vatten. Inte att undra på, att man känner sig svag vid vätskeförlust.
Blod utgörs av upp till 80 procent av vatten, hjärnans grå massa 70-85 procent
och ben 20-33 procent. Ungefärligen fem åttondelar av kroppens vatten finns
inne i cellerna och tre åttondelar på utsidan därav, mellan cellerna och i
blodomloppet.
Ut- och
inandning, matsmältning, blodcirkulation, körtelutsöndring, temperaturstyrning,
slaggutrensning, ja, praktiskt taget varje kroppsfunktion, kräver vatten.
Vatten bidrar till att smörja, isolera, skydda och göra musklerna, senorna och
lederna smidiga.
Vi behöver även
vatten på utsidan. Tiden, då man skulle ta sig ”ett bad i veckan, oavsett
behovet”, är förbi. Även om man inte blir påtagligt smutsig av kroppsarbete
utomhus, utsöndrar porerna ständigt svett, kroppsoljor och slagg. Alltså gagnas
huden och hälsan allmänt sett av daglig rening, antingen genom bad eller dusch.
Det räcker t.o.m. att tvätta sig vid tvättstället och torka sig riktigt.
Vatten är mycket
mera, än ett närings- och reningsämne. Då dess mångsidighet utanpå kroppen
uppiggar, stimulerar, lugnar och läker, är det naturens verkligt undergörande
läkemedel. Varmt vatten är avslappnande. Ett hastigt, kallt bad eller dusch är
stimulerande. En längre stunds köld hämmar.
Vatten, i alla
sina skepnader (is, flytande och ånga), kan brukas till att åstadkomma
värmeverkan på huden. När hudnerverna erfar dessa temperaturändringar, orsakar
de uttalade reaktioner i hela kroppen, som har en direkt inverkan på hälsa och
läkedom. Hela böcker har skrivits om ”hydroterapi”, eller ”vattenbehandling”,
som det vanligen heter.
Ett exempel på
sådan behandling är användandet av ispåsar för att mildra svullnaden efter en allvarlig
sträckning eller vrickning. Sedan det första obehaget har lagt sig, ökar
växelvisa varma och kalla påläggningar blodflödet. Härigenom strömmar det dit
färskt blod, som inleder läkningen av skadan och avlägsnar slagg. Då går den
slutliga läkningen snabbare och mildras smärtan.
Infektioner och
inflammationer går också att behandla växelvis med värme och köld. Värmen och
kölden stimulerar jämväl de bakteriedödande vita blodkropparnas förmåga, så att
de utför sin uppgift bättre.
Huvudvärk p.g.a.
blodstockning, liksom nästan all annan smärta orsakad av stockning eller
svullnad, är behandlingsbar med kyla på det drabbade området, samtidigt som
fötterna nedsänks upp till anklarna i varmt vatten. Kylan söker att ”skjuta
bort” stockningen, medan värmen drar eller ”sliter bort” den. På så vis
utjämnas cirkulationen och minskas svullnaden och smärtan.1
Kroppen
återvinner alla förutom 10 av de 40 000 glas vatten, som den använder dagligen.
Omkring 105 liter blod rinner genom njurarna varje dygn, varav ungefär 13 liter
filtreras. Av denna mängd förloras endast 5-6 koppar vatten med urinen. Två
koppar till utandas vi genom lungorna i form av vattenånga, ½ kopp förloras
genom tarmen och 2 koppar utdunstar från huden genom de däri belägna 2
millioner svettkörtlarna. Av de 10 koppar vatten, som förloras var dag,
återvinner vi omkring tre koppar genom födan och ytterligare en och en halv
tillförs genom kroppens energiomvandling. Alltså måste fem och en halv koppar
vatten ersättas dagligen genom att drickas. Detta är den nedre gränsen. Det är
hälsosamt att dricka mera än så, för att tillse att behovet täcks.
Flera saker kan
öka det dagliga vattenbehovet. Bor man i ett hett, torrt klimat eller på hög
höjd, kan behovet stiga med 80 procent eller mer. Detsamma gäller vid fysisk
ansträngning och sjukdom. En överdriven mängd salt, socker, eller protein i
kosten kräver mera vatten för att smältas. Kräkningar, diarré, digivning, ja,
t.o.m. en rinnande näsa ökar vattenförlusten och måste motarbetas genom att
dricka vatten.
Tecken på
uttorkning (brist på vatten) innefattar törst, muntorrhet, lojhet, förvirring,
sämre hudtänjbarhet, insjunkna ögon, feber, små, mörka urinmängder,
urinämnesansamling, kreatinin och natrium i blodet, blodförtjockning, chock,
förstoppning, inflammation och stenar i njurar och urinblåsa, samt förhöjda
hemoglobin/hematokritvärden. Vanligen dör man, om man förlorar 20 procent
vatten. Törsten är inte nödvändigtvis ett säkert tecken på, att man dricker
tillräckligt. Vi brukar behöva mera vatten, än vi inser.
Det är klokast
att systematiskt dricka vatten. Här får Du ett förslag. Drick 2 glas (4,5 dl)
efter uppstigandet. Därmed genomsköljs tarmarna väl tidigt på dagen. Därpå 2
glas till på förmiddagen och 2 ytterligare på eftermiddagen. Ett annat sätt är
att ta med sig en liter på morgonen och läppja på den hela förmiddagen och
sedan en liter till på eftermiddagen, som Du gör sammalunda med. Beroende på
omständigheterna, kan mera än så behövas.
Genom att
dricka mera, låter vi njurarna arbeta mindre. Deras uppgift är, att rena
blodet. Det är som att diska fullt med disk i en fullstor köksvask jämfört med
i en liten skål. Mycket av ens så kallade trötta blod kan vara smutsigt blod i
behov av ett rejält invärtes bad.
Det är
bäst att inte dricka alls 10-15 minuter före en måltid och 1-2 timmar efteråt.
Denna vana förbättrar matsmältningen, eftersom matsmältningssafterna inte blir
utspädda. Väldigt kallt vatten är heller ej bra att dricka till maten, därför
att det tillfälligt stoppar matsmältningen. Så kallt vatten hejdar jämväl
törstsignalerna, så att man kanske icke dricker tillräckligt. Förnuftigast är,
att dricka lätt uppvärmt eller aningen kallt vatten. Varmt vatten före en
måltid är en bra medicin för en sjukling. Men drycker som vanligt té, kaffe,
chokladmjölk, läsk och alkohol bör undvikas, då de innehåller hälsovådliga
ingredienser och faktiskt ökar törsten, genom att fungera som urindrivande
medel. Många tycker att dessa drycker smakar godare, än dricksvatten. Dålig
smak beror vanligen på alger, mineraler, gaser, eller organiska kemikalier i
vattnet. Fast små mängder orenheter i vattnet är mindre skadliga, än att
antingen förlita sig till dessa ersättningsvätskor, eller att inte dricka
vatten alls.
Det finns
hälsosamma örttéer, som är mycket bättre, än vanligt té. Sädesdrycker som
Postum, Pero och Roma [i USA] har en kaffelik smak och kan inta vanligt kaffes
plats. Dessa produkter innehåller inget som helst koffein, eller kaffeol
(irriterar magen), som ändå koffeinfritt kaffe gör. [I Sverige finns det
också cikoria- eller sädkaffe att köpa i hälsokostaffärer; en sort heter Bambu,
exempelvis. Dessa produkter innehåller inget som helst koffein, eller
kaffeol. Prova gärna annars sojamjölk eller havredryck som tillägg till vatten,
förutsatt att Du tål dessa ämnen. Rådfråga Din läkare, om Du är osäker, t.ex.
rörande ev. allergier. Övers. anm.]
Karob är en i
naturen förekommande söt och näringsrik ersättning för choklad. Den går att
omvandla till en varm, chokladaktig dryck. Karobgodis kan vara läckert för
hälsan, beroende på de andra ingredienserna.
I stället för
alkoholhaltiga drycker finns det alkoholfria, pärlande fruktråsafter, eller
pärlande mineralvatten. Dessa drycker förstör inte gemytliga sammankomster, som
alkohol så ofta gör.
Läskedrycker är
en förlorare. Om man avlägsnar det tillförda koffeinet, återstår fortfarande
sockret. Ta bort sockret och koffeinet, så har vi ändå kvar de syror, som
bidrar till kalciumutsöndring och benens mineralurlakning. Vad sägs om
hederligt, gammaldags vatten i stället för läsk? Fruktråsaft [juice] passar
också nu och då. Men använd dem inte för ofta, ty de är normalt sett
raffinerade varor. De ger Dig en kraftig dos fruktsocker, och stundom även en
mängd tillfört socker, utan fibrer. Kom ihåg, det går åt fem apelsiner till ett
glas apelsinråsaft. Pass på för natriummängden i somliga grönsaksråsafter. Rent
vatten är fortfarande det bästa dryckesvalet. En skvätt citron eller mynta i en
tillbringare med vatten gör vanligt ledningsvatten riktigt angenämt att dricka.
Vatten har fyra
ursprung: Nedfall (regn, snö, m.m.), grundvatten (reservoarer och källor under
marken), ytvatten (sjöar, älvar, o.s.v.) och havsvatten. Blott omkring 3
procent av Jordens vatten är sötvatten, ty stordelen ligger fryst i jöklar och
iskalotter. Det är gott om sötvatten i skyn – ungefär 524 millioner
kubikkilometer. En ringa mängd dricksvatten erhålls direkt från himlen eller
världshaven. Vi får omkring hälften från ytvattenstäkter och hälften från
underjordiska källor. Vi är nästan helt beroende av, att regnfall skall fylla
våra floder och sjöar. Man räknar med att ungefär 16 millioner millioner liter
regn faller över Förenta Staterna varje år [i Sverige faller det drygt 700
mm nederbörd under ett år], varav människan endast nyttjar 6 procent; 70
procent dunstar bort eller går åt där det faller ned, och 24 procent återvänder
till havet. Ytvatten brukar ha mera kringflytande ämnen och mikroorganismer;
men färre mineraler, än grundvatten. Grundvatten är vanligen mera drickbart än
ytvatten, och det finns mycket mera härav – tjugo gånger mera, lika mycket
som 20 års regn över vårt land [USA]. Omkring 30 procent av ytvattnet kommer
från grundvatten, som tränger sig upp till ytan. Trots att endast ungefär 2
procent för närvarande kan betraktas som förorenat, finns det mesta därav nära
befolkningscentra, där det används som dricksvatten. Och när det blir
förorenat, tar det mycket längre tid att bli rent beroende på för litet syre,
sol och rörelse däri.
Bortåt hälften
av vattenföroreningarna beror på läckande bensinförvaringstankar, gatubrunnar,
reningsverk, rötningskärl och industrin. Återstoden härrör från
parkeringsplatsers vattenavrinning, gräsmattor, jordbruket och
byggarbetsplatser. Dessa påverkar inte bara ytvattnet, utan lösnings- och insektsbekämpningsmedel
kan också sakta sippra ned genom marken till vattentäkter djupt nedom jordytan.
De uråldriga
förorenarna virus, bakterier och andra mikrober har vi alltjämt kvar. De
orsakar barnförlamning [polio], förkylningar, influensor, leverinflammation,
kräfta, nervfeber, salmonella, kolera, rödsot orsakad av amöbor, shigella
[bakterien orsakar rödsot, d.v.s. dysenteri, en svår tarminfektion],
ryggmärgsinflammation och andra åkommor. Många av dessa organismer kommer ut i
vattenomloppet genom offentliga bad, avloppsbrunnar, utedass,
rötningsfiltrering, dålig vattenrening och bristande renlighetsanläggningar.
För det mesta går dessa att bemästra genom riktig rening och klorering. Trots
allt det goda, som klor uträttat för att tygla mikroorganismer, kan det senare
ge upphov till kroniska besvär. Kloret förenar sig med olika organiska
kemikalier och ger upphov till kloroform och trehalogenerade metantyper, vilka
kanske orsakar ateroskleros [slags åderförkalkning] och ändtarms-, tjocktarms-
och urinblåsekräfta. Förhållandet mellan risker och fördelar med att tillsätta
fluor till vattnet (för att förhindra tandröta) omdebatteras ännu.
Med tanke på den
väldiga mängd föroreningar, som nu dagligen kommer in i vattenomloppet, klarar
inte naturen av att rena det. Våra ansträngningar att rena vårt vatten har inte
hållit jämna steg med vår förorening därav.
Förhoppningsvis
kommer vi att uppleva flera nyskapande lösningar på vattenföroreningsbekymret.
Det finns åtminstone tillvägagångssätt för att garantera rent dricksvatten
genom vattenrenare i hemmen, om sådana behövs eller önskas. Men hur länge
överlever vi, om vi fortsätter att förorena med nuvarande takt? Oavsett svaret
på den frågan och vad vi än beslutar oss för, för att hushålla med Jordens
tillgångar, har vi detta löfte från Gud: Vår utnyttjade Jord kommer att genomgå
en jättelik omskapelse, varigenom de nedsmutsade världshaven kommer att bli
historia, och endast klart och rent vatten kommer att strömma på den. ”Och jag
såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var
borta, och havet fanns inte mer.... Och han visade mig en flod med livets
vatten, klar som kristall, som rann från Guds och Lammets tron.”
Uppenbarelseboken 21:1; 22:1.
________________________
1 Undervisning i enkla huskurer, såsom
vattenbehandling, ges tydligt och begripligt i boken Home Remedies:
Hydrotherapy, Massage, Charcoal and Other Simple Remedies. Den går att köpa
från Hope International för $9.95 plus porto. [Beställningsadress: Hope
International, P.O. Box 220, Knoxville, IL 61448-0220, USA. Hemsida: www.hopeint.org. E-post: hope@hopeint.org.]
”Lider du av vattenbrist?
Våra
kroppar behöver vatten. Som vuxen ska man dricka åtta glas per dag, vilket är
cirka 1,8 liter. Men endast en av tio vuxna dricker tillräckligt mycket vatten,
visar en engelsk undersökning.
Kroppen består av 75 procent vatten, och nonchalerar vi det påverkar det oss
både psykiskt och fysiskt. Åkommor som dålig matsmältning, förstoppning och
allmän retlighet är vanliga vid vattenbrist.
Te, kaffe och läsk bygger upp ett lager av toxiner i kroppen,
vatten hjälper oss att bryta ned det.” Aftonbladet, den 11. September,
2000, s. 31.
*******
Titlarna i denna
serie med hälsoupplysande traktater är: Frisk Luft, Solsken för Kropp och
Sinne, Måttlighet, Behovet av Vila, Motion, Kosthållet, Vatten och Förtröstan
på Guds Makt.
För ytterligare
upplysningar om detta eller andra ämnen när det gäller ett gott liv, kontakta:
Sammanställd av Kurt Unglaub, medicine licentiat i
folkhälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.