Baugher: Budorden, Del 7

De Tio Budorden, Del 7:  Skapelsens och Frälsningens Vilodag

Av Mike Baugher

I Femte Moseboken 5 redovisas det som ofta kallas för det andra utgivandet av lagen. Vad vi känner till som det fjärde budet (Andra Moseboken 20:8-11) ges en gång till i Femte Moseboken 5:12-15: ”Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, inte heller främlingen som bor inom dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna skall få vila liksom du. Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.”

En jämförelse av detta avsnitt i Skriften med Andra Moseboken 20:8-11 visar vissa skillnader: ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem är, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Dessa är orden hos det fjärde budordet som Gud skrev på de två stentavlorna med Sitt finger. (Se Andra Moseboken 31:18.) Detta bud, vilodagsbudet, avslutar texten på den första stentavlan som Gud gav till Moses.

En skillnad mellan Femte Moseboken 5 och som Andra Moseboken 20 är att i stället för den tidigare lyder ”Tänk på”, står det ”Håll”. ”Håll sabbatsdagen så att du helgar den. . . . ” Detta är vad man kan kalla för ”pastorns tillstånd att förklara något grundligare”. Moses försökte nämligen att betona en punkt för Israels barn på grund av alla de svårigheter de stötte på när de färdades genom ödemarken under sin 40-åriga vandring. Han försökte påpeka att de behövde hålla vilodagen eller Sabbaten helig.

Logisk Följd

De fyra första buden, som skrevs på den första stentavlan, skildrar för människan hennes ansvar gentemot sin Skapare. När vi betraktar dessa fyra första bud, kan vi se att de står i en högst logisk ordningsföljd. Detta är ingen tillfällighet; Gud nedtecknade dem på ett alldeles bestämt sätt. Att se en sådan logisk eller tankeriktig ordningsföljd bekräftar att dessa är av gudomligt ursprung.

Det första budordet förkunnar för oss det verkliga föremålet för dyrkan. Dyrkan av den sanne Guden var ett stridsämne under Israels barns tid. En mängd andra gudar krävde sin uppmärksamhet och dyrkan. Det första budordet varnar mot falska gudar.

Det andra budordet beskriver det riktiga sättet för dyrkan och förbjuder falska former av religion. När vi tittar på alla de olika religioner och ”ismer” som har översvämmat mänskligheten i hela världen, har de alla sitt ursprung i denna andra lag vad beträffar sin riktighet och felaktighet.

Det tredje budordet anger det rätta sättet att närma sig denne Gud som har uppenbarats för oss i de två första buden. Det ger en riktig inställning till tillbedjan, och det varnar för svordomar, vanvördnad och hyckleri i vårt förhållande till Gud.

Det fjärde budordet utser den särskilda tiden för dyrkan genom att helga eller reservera var sjunde dag, Sabbaten, som ett minnesmärke över skapelsen och befrielsen från träldomen under synden.

Egyptisk Symbolik

Många gånger har jag talat med människor, särskilt med pastorer, om den sjunde dagens Sabbat. Ganska ofta har någon pekat på skillnader mellan Femte Moseboken 5 och Andra Moseboken 20, för att jag skall veta att dessa bud är flytande och att de kan förändras – i synnerhet det som handlar om Sabbaten – och att detta inte nödvändigtvis är begränsat till endast skapelseberättelsen utan att det även inverkade på befrielsen från Egypten.

Då har jag frågat: ”Har Du varit i Egypten?” Nej, de har aldrig varit i Egypten, men de har förvisso varit i syndens land, som Egypten är en symbol på. Uppenbarelseboken gör det entydigt att Egypten är en symbol för synd. (Se Uppenbarelseboken 11:8.)

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”. Romarbrevet 3:23. Mose underströk detta när han sade: ”Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.” Vi kristna som lever i det tjugoförsta århundradet, kan relatera till denna vers också.

Det finns en skillnad mellan formuleringarna av de två buden. Det ena blev skrivet med självaste Guds finger i sten, så att dessa ord aldrig någonsin skulle kunna ändras. Det andra fanns i Mose lag, som skrevs på papper, och det kan förändras. Det är väldigt enkelt att köra en spik genom papper. Det är ingen lätt uppgift att köra en spik genom en bit sten. Man kan spika fast en bok av papper på ett kors, men det går inte att spika fast en sten på ett kors, och det går inte att förändra stenen. Så dessa skillnader finns för ett påtagligt skäl.

I tidens början hände följande: ”Gud sade: ’Varde ljus!’ Och det blev ljus.” Första Moseboken 1:3. Sedan vidtog processen att skapa. Efter sex dagars skapande, vilade Jesus och Fadern från Sitt arbete. De införde Sabbaten. Vi får närmare bestämt i Första Moseboken 2:3 höra, att Sabbaten blev välsignad. Den blev helgad. Den reserverades för heligt bruk. Sabbaten var den vilodag som fastställdes från början av skapelsen, innan det fanns någon jude, innan det förekom någon synd, innan det påstods att den bibliska vilodagen skulle vara tillfällig. Gud upprättade den och vad Gud har välsignat är välsignat för evigt.

Kort Historik

När synden blev ett faktum i och med Adam och Evas fall i lustgården, sattes Guds frälsningsplan – som Han hade tänkt ut i förväg – i verket, precis vid den tidpunkten. Löftet om en Frälsare förelåg, fast det uppfylldes först omkring 4 000 år senare.

Bibeln berättar för oss hur det hela ägde rum. Den säger att Jesus kom i mänskligt kötts gestalt. Han levde, Han dog, och Han återuppstod. Bibeln förtäljer också att när Jesus var färdig med Sitt återlösningsverk – när slutligen Hans huvud fallit ned emot axeln och Han ropat ”Det är fullbordat” – togs Hans kropp ned från korset strax före solnedgången på en Fredagseftermiddag. Jesus Kristus, Herre över allt och alla – inte bara skapelsens Herre, utan också återlösningens Herre – vilade i Sin grav på den sjunde dagen. Han vilade från Sitt arbete med att återvinna människan från syndens slaveri – människan som hade bott i Egyptens land, människan som hade förorenats av synden.

Sabbaten ett Sigill eller Insegel

Sabbaten har getts som en symbol eller ett sigill. Uppenbarelseboken 7 berättar om en grupp som kallas för de 144 000, och där sägs det att de i sina pannor har Guds sigill. Guds sigill står i motsats till vilddjurets märke. Guds insegel eller sigill är den sjunde dagens vila eller Sabbat; vilddjurets märke är Söndagens helighållande, den förfalskade dag för dyrkan som Djävulen har upprättat för att försöka att omintetgöra Guds planer.

Guds förlossade kommer inte bara att erkänna Honom som allas ­­­­­­Skapare, utan de kommer att erkänna Honom som allas Frälsare också. Det faktum att de har erkänt Honom som Skapare och det faktum att de har accepterat Honom som sin Återlösare visar att Sabbaten är dubbelt bindande för dem. Den förseglar eller befäster dem i deras beslutsprocess, så att de aldrig mer vill avvika från Guds vägar.

Lämplig Balans

För att bibehålla denna särskilda relation med Gud, som är så viktig, har Han bett om att människan, på regelbundna tider, skall vända sig bort från sina världsliga sysselsättningar för andliga ting. Människan, i sitt fallna tillstånd, måste förstå att all hennes tid och alla hennes aktiviteter är planerade och tidsmässigt ordnade av Gud; hennes andliga och fysiska liv är ömsesidigt beroende. På grund av detta ömsesidiga beroende, är det av yttersta vikt att vi håller den sjunde dagens Sabbat, om vi skall vara väl balanserade som människor.

På grund av sin själviska natur, har människan bestämt sig för att göra så mycket hon kan för sig själv. Vanligtvis innebär det, mer än något annat, att hon ägnar sin tid åt sig själv. Gud visste att människan behöver slippa sin självupptagenhet en viss tid för att ägna sig åt andliga ting. I denna Guds underbara visdom ingick Sabbatsdagens reserverande för detta ändamål.

Om man glömmer bort antingen det fysiska eller andliga, blir människan obalanserad. Detta är en av anledningarna till att vi ser så mycket blodbad och förstörelse i världen i dag. Människan, även om hon kanske ser vettig ut, är egentligen galen, eftersom allt hon vill göra är att rikta uppmärksamheten mot sig själv. Det är väldigt svårt att förstå att Någon annan ställer krav på våra liv än vi själva.

Central Punkt

Det fjärde budet, vilket ges som ett kommando för att tillbe Skaparen, innebär den oundvikliga nödvändigheten av att fastställa reserverandet av en särskild tid för att tillbe Gud. Sabbatsbudet är en central punkt mellan den första och andra tavlan i Guds lag. Det är ett bindande inflytande mellan det gudomliga och det mänskliga. Sabbaten har sagts vara mötesplatsen mellan Gud och människan. Detta måste vara en av orsakerna till att Djävulen har angripit den så kraftigt. Sabbaten, såsom varje veckas avtalade möte för gemenskap och tillbedjan, sammanför himmel och Jord.

Det är Guds Sabbat, men vi män och kvinnor skall hålla den. Sabbatsbudet styr vår tillbedjan, men även vårt arbete. Har Du någonsin märkt det? Vi betonar förhållandet att vi skall vila på Sabbatsdagen. Sex dagar i veckan är reserverade för arbete, för yrkesutövning, och den sjunde dagen är avskild för vila från vårt arbete och alla världsliga göromål.

I dagens samhälle som vi lever i, verkar detta vara den sak som mest behöver rättas till, eftersom på Lördag, den heliga Sabbaten, är det dags för loppisar och auktioner. Livsmedelsbutiker och företag uppnår sin största försäljningsvolym på Lördagar. Det är svårt för oss, speciellt i ett västerländskt samhälle där våra sinnen är riktade mot ansamling av saker, att sätta undan den dagen för tillbedjan av Gud. Men jag har känt, och bevittnat, de välsignelser som kommer av iakttagandet av Guds heliga tid.

Heligt och gemensamt

Sabbatsbudet kombinerar på ett unikt sätt det heliga och det gemensamma, genom att beskriva vår plikt mot Gud och vår plikt mot människan. Det delar in all tid i världslig tid och helig tid, och det definierar människans plikt gentemot varje tilldelad stund som Gud har fastställt.

En sak som har funnits i alla tider av denna världs historia, och särskilt i vår egen ålder, är behovet av en Sabbatsvila – även påven erkänner detta! Han medger att det finns ett behov av en Sabbatsvila, men han har valt fel dag. Han hävdar att den dag då vi måste vila är Söndag.

Vana

Våra liv är så strängt inrutade att vi stundom inte ens tar oss tid till att tänka. Mycket av vår rutin drivs av vanan. Visste Du det?

Varje morgon när jag kliver upp, går jag genom min rutin, vilket jag är säker på att Ni läsare också gör. Mycket av det vi gör styrs av vanan, och om vi har utvecklat goda vanor, kommer vi att växa i ”tukt och förmaning från Herren.” Efésierbrevet 6:4 [King James Version]. Men om vi har utvecklat dåliga vanor, är de väldigt svåra att ändra på.

Detta är en av anledningarna till att så många människor får svårigheter när de konfronteras med Herrens verkliga Sabbat eller vilodag. De har svårt att ändra på vanemönster som de har inrättat under sin livstid så att de kan ge Sabbatens tid tillbaka till Gud som Hans egen, och på så sätt bli välsignade och dra nytta av det.

Otaliga människor som jag har studerat Bibeln med har erkänt att Lördag är vilodagen, men på grund av familj, på grund av arbete, på grund av personliga preferenser, tycker de att det är obekvämt att helighålla den.

Behov av Vila

Det finns ett behov av en Sabbatsvila. Det verkar som om vi har inte tid för fritid, ingen tid för andliga övningar, ingen tid för studier, ingen tid för eftertanke och meditation, utom när vi avgjort erkänner Sabbatsbudet och vilar efter Guds vilja.

Det finns äktenskapsrådgivare som många gånger upptäcker att störningar i parförhållanden uppstår eftersom de inte spenderar tid tillsammans som de borde. När rådgivarna inser detta sakernas tillstånd, brukar de säga: ”Vad Ni behöver göra i fall schemat är så ansträngt, är att ”kryssa” för en viss tid, som Ni kan tillbringa tillsammans.”

Gud visste det för länge sedan, så han ”kryssade” för varje Sabbatsdag och kallade den för helig. Han välsignade den och helgade den. När vi vinner den erfarenheten med Honom finner vi att en förändring äger rum i våra hjärtan och liv. Vi får en balans i våra liv. Gud vill att vi skall välja den tid som Han har valt och inte välja den tid som vi har valt. Han vill att vi skall komma ihåg Sabbatsdagen och hålla den helig.

Hur?

Eftersom Gud säger: ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den”, måste vi fråga oss hur detta skall genomföras. Vad innebär det att hålla Sabbatsdagen helig? Hur håller vi den helig?

Har Du någonsin sett ett litet barn i rena kläder leka där det finns lera och vatten? Det verkar finnas en magnetisk dragning mellan små barn och lera och vatten! Om de börjar att leka i den, är en sak säker – inte bara händerna blir smutsiga. När de får lera på sina händer, torkar barn i allmänhet bort den på sina kläder.

Det är lika omöjligt för oss att hålla Guds Sabbatsdag helig, om vi placerar oss i närheten av synd och orenhet. Precis som små barns händer dras till gyttja och vatten och de torkar av leran på sig själva lockas människan i sin syndiga natur av frestelsen till att göra syndiga saker. Om vi inte medvetet håller oss borta från alla världsliga lockelser och alla världsliga frestelser som drabbar oss, kommer vi att vara som små barn, och gripa tag i lockelserna och frestelserna. Då kommer vi att få dem på våra kläder, och då blir vi orena.

Inga Undantag

Parallellen är alldeles uppenbar. Guds Sabbatsdag är helig. Det är en helgad dag, och vi ombeds att hålla den helig. Det enda sättet som vi kan hålla den helig på är att avstå från de världsliga aktiviteter som skulle kunna förorena oss på Sabbatsdagen. Dessa verksamheter omfattas av budet självt.

”Sex dagar skall du arbeta”, sex dagar skall vi uträtta allt vårt arbete på. Hur påverkar det en person som är pensionerad? Ja, Gud säger: ”Nå, Du har sex dagar att göra vad Du vill utföra, inom rimliga gränser. Den sjunde dagen är Min.” Om Din fru ger Dig en lång göromålslista när Du är pensionär, få det uträttat på sex dagar. Den sjunde dagen tillhör Gud.

Regeln gäller för alla. Det spelar ingen roll om Du har fast anställning eller om Du är pensionär, Du har sex dagar att arbeta på.

Samma princip gäller för tiondet. Gud säger att en tiondel av vår lön tillhör Honom. Den tillhör oss inte alls. (Se Femte Moseboken 14:22; Tredje Moseboken 27:32; Första Moseboken 28:22.) Ett stort antal människor säger att de skall lämna sitt tionde till den eller den kyrkan. I själva verket lämnar de, som förvaltare, inte sitt tionde, utan Guds tionde.

Samma sak stämmer också tiden. Den sjunde dagen tillhör Gud. Den är Hans heliga dag. Bibeln säger det. Den är inte vår heliga tid att anpassa enligt vårt schema även om vi kanske vill att den skall vara det.

Arbete är viktigt

Sex dagars arbete beordras i det fjärde budet, och de sex dagarnas arbete är lika viktigt som den vilotid som Gud säger också skall förekomma.

Om begreppet rörande Sabbatens helighållande – vilket framgår av det fjärde budet – skulle läras ut och inpräglas i små barns sinnen, samtidigt som detta skapade en arbetsmoral hos dem, skulle det spara denna gamla värld en hel del elände och sorg.

Till exempel finns det vissa människor som tror att de inte behöver arbeta, att de kan få vad de vill ha enklare genom att stjäla något som inte tillhör dem. Om de lärde sig tanken med Sabbaten skulle det hjälpa dem att hålla budet som lyder: ”Du skall inte stjäla”, eftersom de skulle ha en arbetsmoral att verka under sex dagar, snarare än att gå ut och ta det som inte tillhörde dem.

Så vi påminns inte bara om att vila, utan vi beordras också att arbeta.

Djävulens Angrepp

För hela den mänskliga familjen är Sabbatsbudet den egentliga grunden för sann välfärd – fysisk, mental och andlig. Återigen ställer jag frågan: Är det konstigt att Djävulen har angripit detta bud så intensivt? Även för den mest tillfällige iakttagare, är det uppenbart att det pågår ett angrepp mot detta bud, mer än mot något av de andra buden.

Om det fjärde budet betraktades som det borde i ljuset av att Gud inte bara är Skaparen, utan även att Jesus Kristus är Frälsaren, skulle vi människor vara i mycket bättre skick. Dessa två aspekter är absolut knutna till efterlevnaden av den sjunde dagen som Sabbat.

Karaktärsutveckling

Det finns de som betonar den del av det fjärde budet som handlar om vila och glömmer den andra delen som handlar om arbete. Jag skulle vilja hävda att ingen skulle kunna vara en kristen och vara slö. Ingen kan hålla Sabbaten om han inte också är villig att arbeta, eftersom de två begreppen hör ihop. Vi, som sjundedags-adventister, har varit något försumliga i att föra ut dessa punkter och betona dem, men de finns där ändå. Om vi lägger ihop dem, kommer vi att se tecken på karaktärsegenskaper som inte skulle kunna utvecklas på annat sätt.

Vi talar ofta om den karaktärsutveckling som Jesus önskar skall äga rum. Sabbatsbudet har mer att göra med karaktärsutveckling än vi tror. Inget annat bud säger att vi kommer att bli helgade genom att avstå från att bryta mot det. Det står inte skrivet: ”Du skall inte stjäla, och du kommer att bli helig på grund av det.” Men Sabbatsbudet lyder: ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den.” Och i Andra Moseboken 31 heter det att genom iakttagande av Sabbaten inser människan att Gud gör henne helig. Detta är det enda bud som behandlar helighet, så långt som den förverkligas i människans erfarenheter på grund av aktning för Guds lag.

En särskild Välsignelse

Sabbaten måste bli en speciell välsignelse för oss som sjundedags-adventister, om vi skall uppfylla den roll och utföra det uppdrag som Gud har gett oss. Sabbaten måste bli speciell för oss.

När sjundedags-adventister tillfrågas om sin religiösa tillhörighet, händer det att de tassar försiktigt kring frågan. Vissa kan svara: ”Jo, jag är en kristen.”

”Men vad för slags kristen är Du?”

”Jag är en protestantisk kristen.”

Detta är en tvehågsenhet som inte borde förekomma. Stundom är det klokt att vara diskret, om vi vet att det redan förekommer fördomar, men frågan vi alla måste ställa oss är: Är personen verkligen fördomsfull, eller utövar jag bara min egen självbevarelsedrift?

Djävulen är ytterst angelägen om att förstöra vilodagen och dess hållande, för om han lyckas kommer han att förstöra relationen som han vet att Gud vill ha med Sitt folk. Det spelar ingen roll hur formellt Söndagshållare helgar Söndagen; de håller ändå inte Guds utsedda vilodag. Det speciella förhållande som råder mellan Gud och Sabbatens iakttagare är inte samma förhållande som Gud har med dem som bryter mot ett av Hans bud.

Gud kan vifta bort deras okunnighet, Gud kan välsigna dem i deras okunnighet; men det är något som fortfarande saknas i det förhållandet. Det är därför, när vi når fram till tidens slut, som fokus kommer att koncentreras på Sabbaten och Söndagen, på grund av den enorma påverkan som Sabbaten har på människors liv. Om vi människor skall leva med Gud i himmelriket, måste vi noga uppmärksamma Sabbatsdagen. Om detta har varit motbjudande för oss, då kommer vi inte dit.

Gemensamt Iakttagande

Inser Du att Sabbatsbudet är det enda bud där Gud kan delta med människan i dess iakttagande? Det skulle vara dumheter för Gud att följa det första budet som säger: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.” Likadant förhåller det sig med det andra och det tredje. Likadant förhåller det sig med att stjäla, ljuga och äktenskapsbrott. Alla dessa har inget direkt med Gud personligen att göra.

Men det finns ett bud som låter Gud gå med människan när det följs. Detta är en av anledningarna till att Djävulen attackerar det så kraftigt. Människan följer naturligtvis Guds exempel i Sabbatens helighållande.

Jesaja 66 berättar att Sabbaten kommer att hållas på den Förnyade Jorden. ”Ty liksom de nya himlarna och den nya jorden, som jag skapar, blir bestående inför mig, så skall er avkomma och ert namn bestå, säger HERREN. Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN.” Verserna 22-23. Sabbaten kommer att hållas.

Nymånadsdagen

Stundom ställs frågan: Om vi skall hålla dessa nymånadsdagar på den återställda Jorden, varför skall vi då inte hålla högtidsdagarna i dag?

Det är ofta lätt för oss att förklara hållandet av den sjunde dagens Sabbat, men hur förhåller det sig med nymånadsdagen? Hur ofta blir det nymåne? Nymåne blir det en gång i månaden. Kommer vi någonsin på den återställda Jorden att samlas kring Guds tron en gång i månaden? Helt säkert! Vi får höra, i Uppenbarelseboken 22:1-2: ”Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på varje sida om floden, står livets träd, som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt”, det vill säga vid nymånadsdagen.

När det talas om inrättandet av de nya himlarna och den nya Jorden, handlar det om detta. Inte bara kommer den sjunde dagens Sabbat fortfarande att vara en väldigt integrerad del av livet i himmelen, utan något annat som är intressant och en välsignelse för oss är att vi kommer att samlas kring livets träd varje nymånadsdag och ta del av dess frukt.

Vi kommer att bo på landet, berättar Jesaja för oss. Vi kommer att bygga hus, och vi kommer att bo i dem. Vi kommer att plantera vingårdar, och vi kommer att äta deras frukt. (Jesaja 65:21.) Men sedan, på Sabbaten, kommer vi att åter befinna oss i det Nya Jerusalem, platsen dit Jesus har gått för att förbereda en herrgård åt oss. Och på denna stora Sabbat eller vid detta stora tillfälle under samlingen en gång i månaden, kommer vi att ta del av den frukt som växer på livets träd.

Bekräftelse

Säg aldrig till mig att Bibeln inte är inspirerad! Säg aldrig till mig att det inte finns någon Gud i himmelen! Det är alldeles för många saker som har sammanställts och nedtecknats med hundratals års mellanrum, vilka bekräftar att det finns en Gud i himmelen. Eftersom Gud i himmelen älskade oss så mycket, kom Han ned till Jorden och iförde sig människogestalt. Och ihågkommande Sabbaten, från skapelsen till dess att Han dog på Golgata kors och vilade i graven, säger Han: ”Här är två skäl till att också Ni, som är Mina lärjungar, måste vila på Sabbatsdagen med Mig. Det är en tid då vi kan mötas. Det är en tid då vi kan förena våra hjärtan. Det är en tid då Jag kan göra Er heliga.”

Fortsättning följer. . .

Källa: LandMarks, Januari, 2006, sidorna 28-34.