Maxwell. Vårt Kristna Arv. Sektion 2. Bibelns Gud. 5. En härlig Frälsare

Sektion 2

Bibelns Gud

5. En härlig Frälsare

Härlig är sannerligen den förlossning Bibeln erbjuder oss. I den förekommer det glada budskapet om frälsning inte bara från syndens straff, utan även från syndens makt. Och detta goda budskap gäller alla, överallt och under all tid.

Stöt bort varje tanke på, att denna frälsning inte skulle omfatta Dig, eller sakna betydelse för Dig!

Bibeln säger: ”Sådant är rätt och behagar Gud vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe.” Första Timoteusbrevet 2:3-6.

Om och om igen upprepas denna stora sanning.

Aposteln Paulus säger till Titus: ”Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor.” Titusbrevet 2:11.

”Men Jesus, som för en liten tid gjordes ringare än änglarna, honom ser vi”, säger Hebréerbrevets författare, ”nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe.” Hebréerbrevet 2:9.

I sitt budskap till romarna säger Paulus: ”Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?” Romarbrevet 8:32. Och: ”Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom. Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.” Romarbrevet 10:12-13, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.

Då Jesus dog på Golgata, försonade Han världen med Gud. Se Andra Korintierbrevet 5:19. Han tog emot syndens lön för oss, alltså å våra vägnar. Han avskaffade den skiljevägg, som synden hade skapat. Ingen har någon orsak till, att leva åtskild från Gud.

Han gjorde det möjligt för syndiga människor, att åter njuta fullständig gemenskap med sin Danare. Som Guds Son och Människosonen blev Han vägen, sanningen och livet - Han blev själva vägen till fadershuset, och den vägen ligger öppen för alla människor under alla tider.

Den vidunderliga utväg Gud fann, att frälsa de förlorade på, sammanfattas i den vackraste av alla Bibelverser: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16.

Här har vi det vidunderliga igen - den som.

Hur skall inte detta ha tilltalat lärjungarnas hjärtan! Ty detta ”den som” gällde fattiga, olärda fiskare lika väl som för skriftlärde, för tullare som för präster, för fattiga från Galiléen lika väl som för de mäktiga ledarna inom Sanhedrin, eller Stora Rådet. Häri innefattades till och med den blinde, krymplingen och den spetälske. Häri omfattades alla, om de bara själva ville.

På Pingstdagen, då Petrus samlade runt sig människor från alla folkslag under himlen, kom han ihåg detta vackra uttryck, och ivrigt ropade han ut: ”var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.” Apostlagärningarna 2:21, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.

Och då Petrus besökte Kornelius, den romerske officeren, erinrade han sig denna underbara sanning. Då han talade till de församlade, sade han: ”Om honom vittnar alla profeterna, att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.’” Apostlagärningarna 10:43.

I det sista budskap, som vi finner från Jesus i Bibeln, använde Han samma allomfattande uttryck: ”Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna… Och Anden och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör det må säga: ”Kom!” Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.” Uppenbarelseboken 22:16-17.

Det finns inte vackrare och mera inneslutande ord, än ”den som”. De gör Jesu frälsningsplan till något personligt. De säger oss, att varenda människa på denna jord är innefattad. De gäller alla, stor som liten.

Varhelst Du stöter på det bibliska uttrycket ”den som”, kan Du byta ut det mot Ditt eget namn. Det är nämligen meningen. Det inbegriper således alla, fattiga och rika, sjuka och friska, diversearbetare, affärsmän, gruvarbetare, guldsmeder, snickare, kontorsfolk, sjömän, skeppsredare, skådespelare, författare, professorer, präster - alla.

Vad Du än är, var Du än bor, vem Du än är, gäller erbjudandet om frälsning Dig.

Det spelar ingen roll, hur stor syndare Du är eller har varit, Gud tar ändå emot Dig.

I fall Du menar, att Ditt liv har varit för ogudaktigt, för att erbjudandet skall kunna hjälpa Dig, slå då upp Bibeln till Romarbrevet, kapitel 5, vers 6 och läs dessa välsignade ord: ”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne.”

Om Du tycker, att Ditt liv har varit för syndigt, kom då ihåg, att ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” Vers 8.

Skulle Du anse Dig ha varit så orättfärdig, kärlekslös och elak, att Gud omöjligen törs ta emot Dig i Sitt rike, ge då inte upp, ty: ”Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud.” Första Petrusbrevet 3:18.

Därest Du tror Dig vara så djupt sjunken, att inte ens Jesu kärlek är stor nog för Dig, då tar Du fel, ty Han kan ”också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.” Hebréerbrevet 7:25.

John Bunyan skrev en gång: ”I fall Gud hade skrivit med sin egen hand: ”Om John Bunyan kommer till mig, skall jag frälsa honom”, då skulle jag ha tvivlat starkt, ty jag skulle ha tänkt som så, att det här gäller inte mig, en försupen plåtslagare. Det måste gälla en annan John Bunyan, som levde för flera hundra år sedan, eller en John Bunyan, som ännu inte är född, eller det handlar om en John Bunyan, som bor någon annanstans i vår värld. För det är helt säkert, att erbjudandet inte gäller en människa som mig. Men när Gud så säger ”den som”, vet jag, att det också gäller mig.”

Detta stämmer! Där synden är stor, säger Paulus, är nåden ändå större. Det finns med andra ord ingen syndare, som Kristus inte kan frälsa. Ingen är så sjunken i last, att Jesus inte kan rädda honom. Hans nåd är tillräcklig för varje nöd och i varje läge.

”Jag läste en gång”, skrev Charles H. Spurgeon, ”om en, som hade en dröm, då han befann sig i syndanöd. Han tyckte sig stå vid himmelens port, och där såg han en härlig här, som marscherade fram, medan de sjöng vackra psalmer och bar segerbanér. De drog förbi honom, där han stod vid porten, och han hörde i fjärran en ack så vacker sång.

”Vilka är de?”, frågade han en ängel.

”Det är de heliga profeternas skara”, löd svaret.

Då suckade stackaren djupt och sade: ”Ack, jag är knappast en av dem och blir det heller inte. Jag kommer nog inte in där.”

Efter en stund kom det en ny flock. De såg lika sköna och strålande ut som de första. De sjöng också segersånger, och det var klädda i vita, fotsida dräkter. De tågade in genom porten, och på nytt hörde han välkomstropen där inifrån.

”Vilka är då dessa?”, undrade han.

”Det är apostlarnas heliga skara”, svarade ängeln.

”Ack”, sade han, ”jag hör näppeligen heller till den skaran, jag.”

Dock ville han så gärna följa med in, att han blev stående där vid porten. De nästa han såg, var en skara ädla martyrer, och i deras sällskap kunde han heller inte beträda himmelriket. Han kunde inte svänga deras segerkrans.

Till slut såg han en skara, som var mycket större, än alla de andra sammantagna. Den gruppen tågade också fram under jubelsånger. I spetsen gick en kvinna, som hade varit en synderska, och vid hennes sida rövaren, som hade dött på korset. Och vid närmare betraktelse såg han Manasse och många av hans sort. Då de kom närmare porten och han tydligt såg, vilka de var, tänkte han: ”Här ljuder det nog inga välkomstrop.”

Men till sin förvåning hörde han ett välkomstrop, som fick marken att stå på att skälva, då denna skara drog in genom himlaporten. Och ängeln sade till honom: ”Dessa är de stora syndare, som är frälsta genom Guds oändliga nåd.”

”Gud vare lovad”, utropade han, ”tillsammans med dem kan även jag gå in genom porten.””

Det kan Du också, likaså jag, det kan alla göra, som tar emot Guds nådiga inbjudan om frälsning genom Jesus Kristus.

Och inget skall betalas för denna frälsning. Den är helt gratis. Denna himmelens största gåva får Du ”utan pengar och för intet” {Jesaja 55:1.}

Vi tackar Gud, för att vi blir ”rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem” (Romarbrevet 3:24), och att vi blir Hans barn genom ”den Älskade… I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd”. Efésierbrevet 1:6-7.

Paulus säger också: ”Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta… för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det”. Efésierbrevet 2:4-8.

De, som tror att det är något de själva måste göra, för att få del i frälsningen och erhålla Hans kraft i sina liv, lever i en förfärlig villfarelse. Frälsningen går ej att köpa med gåvor, med långa pilgrimsresor, med botövningar eller med offer, ja, inte ens genom att samvetsenligt försöka, att hålla Hans bud {i egen kraft}. Vår del i erhållandet av frälsningen är, att ta emot den.

Det berättas om en rik, ung man, att han en dag ingick ett vad, och så spatserade han nedför huvudgatan i staden han bodde i och erbjöd dem han mötte sedlar av höga valörer. Ingen tog dock emot dem, för de trodde inte, att pengarna var äkta. De kunde annars ha fått dem utan motprestation. De var övertygade om, att ingen skulle ge bort riktiga pengar på det sättet. Men sedlarna var äkta, och dessa personer fick ett gyllene tillfälle, som de inte grep tag i.

Guds erbjudande är också tvättäkta - det är det bästa Du kan få i Ditt liv - så låt oss akta oss noga för, att vi avvisar det, därför att vi blir erbjudna det fritt och utan vederlag eller betalning.

Nå, kanske Du är osäker på, vad Du skall göra med erbjudandet, hur Du skall hantera det. Måhända Du upprepar fångvaktaren i Filippis fråga: ”vad skall jag göra för att bli frälst?’” Apostlagärningarna 16:30.

Det finns bara ett svar, nämligen det, som Paulus och Silas gav de stackars, förtvivlade personerna, medan fängelset ännu kände av jordbävningen: ”’Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj.’” Vers 31.

Så enkelt är det! Tro. Tro på Gud och Hans Ord. Ta emot det Han erbjuder Dig.

Petrus säger: ”Nej, vi tror att vi på samma sätt som de blir frälsta genom Herren Jesu nåd.’” Apostlagärningarna 15:11.

Då hovmannen från Etiopien bad om dop, sade Filippus: ”’Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske.’” Då svarade han och sade: ”’Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.’” Kapitel 8, vers 37.

Och här har vi något viktigt, som vi bör lägga märke till. Det räcker inte med att säga: ”Jag tror, att Jesus Kristus verkligen har levt”, eller: ”Jag tror, att Jesus Kristus var en god människa”, eller rent av: ”Jag tror, att Jesus Kristus levde, dog och uppstod igen.” Det krävs mer, än detta. Du måste tro, att ”Jesus Kristus är Guds Son”.

Betingelsen för, att bli medlem av den tidiga kristna församlingen var, att de sade sig tro på Jesus som sann Gud. Det var en nödvändig trosbekännelse. Detta betydde, att de insåg, vad som gällde, och att de tog emot Guds frälsning och Guds gåva.

Att komma till insikt om, att Kristus är sann Gud från evigheten i det förgångna, är den största upptäckt någon kan göra. Det är den enda framkomliga vägen till frälsning. Det är det enda sättet, som man kan få Guds välsignelse och kraft in i livet på.

Ta emot Kristus Jesus som Guds Son, godta sanningen, att Hans liv och död var det stora offer Gud bragte, för att frälsa människorna. Härigenom kommer Du att glädja Gud, att Du har hittat fram till Honom. Han vill så gärna ta emot Dig som Sitt barn, vill så gärna bo i Ditt hjärta genom den Helige Ande. Se Johannesevangeliet 14:23.

I tredje kapitlet i Uppenbarelseboken finner vi denna vidunderliga sanning uttryckt i en vacker vers. Det berättas i vers 20 om Jesus, att Han står utanför en människas hjärtedörr och knackar på.

”Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.”

Det här är en obeskrivligt skön bild. Guds egen Son, himmelens och jordens Skapare, den store lagstiftaren, kallar milt och innerligt på en, som behöver frälsning. Han knackar, Han ropar, Han lyssnar efter svar, och Han hoppas.

Hans hjärta rymmer idel kärlek. Han har med Sig himmelens rikaste gåvor, frälsning, förlåtelse för all synd, kraft till att leva rätt och gott, löfte om evigt liv.

”Öppna dörren”, säger Han, ”och släpp in Mig.”

Vid vilken hjärteport står Han och knackar på?

Han knackar på hos varje människa.

Han knackar på hos Dig.

Vad tänker Du göra?