Bibelläsningar för Familjekretsen. 29. Försoningen i Nya Testamentet

Bibelläsningar för Familjekretsen

29. Försoningen i Nya Testamentet

1. Då Kristus dog på korset, vilket underverk skedde, för att visa att den jordiska helgedomens tjänsteförrättning var fullbordad?

”Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. Och se, då brast förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner”. Matteusevangeliet 27:50, 51. Det var förlåten eller förhänget mellan det heliga och det allra heligaste, som rämnade. Detta bevisade, att den jordiska försoningsplatsen ej längre var helig, utan blott en vanlig plats, som kunde beskådas av alla.

2. Var har helgedomens verk utförts sedan Kristi himmelsfärd?

”Detta är en huvudpunkt i vad vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen”. Hebréerbrevet 8:1.

3. Vem är denne överstepräst?

”Men nu har Kristus trätt fram som överstepräst för det goda som skall komma. Han har gått genom det större och fullkomligare tält som inte är gjort av människohand, det vill säga inte tillhör denna världen. Och med sitt eget blod, inte med blod av bockar och kalvar, har han en gång för alla trätta in i helgedomen”. Hebréerbrevet 9:11, 12, Bibel 2000.

4. Vem har byggt detta himmelska tabernakel, där Kristus tjänstgör som överstepräst?

”[O]ch som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet som Herren själv har rest och inte någon människa.” Hebréerbrevet 8:2.

5. Kunde Kristus vara överstepräst, medan Han ännu var på jorden, och innan det gamla prästerskapet upphörde att finnas till?

”Om han nu levde på jorden vore han inte ens präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de gåvor som lagen föreskriver.” Vers 4.

6. Vad innebar de jordiska prästernas tjänstgöring?

”[E]ftersom det redan finns andra som bär fram de gåvor som lagen föreskriver. De tjänar i den helgedom som är en skuggbild av den himmelska helgedomen”. Verserna 4, 5.

7. Vad var ändamålet eller meningen med den jordiska helgedomen?

”Därmed visar den [Helige Ande] att vägen in i helgedomen inte ligger öppen så länge det främre rummet ännu består. Det är en bild av den tid som nu är”. Hebréerbrevet 9:8, 9, Bibel 2000.

Anm.: Från de föregående Skriftställena lär vi, att den jordiska helgedomen var en ”avbild eller skugga” av den himmelska helgedomen, i vilken vår Herre nu är överstepräst, samt även att den jordiske översteprästens tjänstgöring var en skugga av Kristi verk som överstepräst. Om den jordiska helgedomen och dess tjänstförrättning endast var en skugga, är det tydligt, att den himmelska helgedomen och dess tjänstförrättning är verkliga.

8. Finns det olika avdelningar i den himmelska helgedomen, där Kristus tjänstgör?

”Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen.” Hebréerbrevet 9:24.

Anm.: Det ord på grundspråket, från vilket ”helgedom” här är översatt, betyder heliga platser. Så är även fallet i den elfte versen, m.fl. ställen.

9. Innehåller även den himmelska helgedomen en ark?

”Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel”. Uppenbarelseboken 11:19.

Anm.: Prästernas tjänst i den jordiska helgedomen var en skugga av tjänsten i den himmelska. I den jordiska blev försoningen utförd på den sista dagen av det ceremoniella året, eller kyrkoåret. Alla, för vilkas synder då ej utfördes försoning, förgjordes ur folket, och all synd rensades ut från lägret. Försoningsdagen var alltså detsamma som domens dag för Israel. De, vilkas synder blivit försonade, kunde börja det nya året obefläckade inför Gud. Denna tjänst upprepades år efter år. Men i den himmelska helgedomen frambärs offret blott en gång för alla, och det kan ske endast en försoning, vilken måste äga rum på den därtill av Gud bestämda tiden. När denna stora försoning blivit fullbordad, skall Guds folk för alltid vara befriat från synd, och syndare skall för evigt utrotas från jorden. Denna tid skall alltså bli en domedag, liksom i avbilden, med den skillnaden, att den skall bli den sista och eviga domen.

10. Är det nödvändigt för den himmelska helgedomen, att en gång bli renad, liksom fallet var med den jordiska helgedomen?

”Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen.” Hebréerbrevet 9:23.

11. Från vad skall den renas?

”Och han gjorde det inte för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. Då hade han måst lida många gånger alltifrån världens skapelse. Men nu har han trätt fram, en gång för alla, vid tidens slut, för att utplåna synden genom att offra sig själv.” Verserna 25, 26. För den motsvarande tjänsten i den jordiska helgedomen, läs Tredje Moseboken 16:30.

12. Då den jordiske prästen kom ut till folket, sedan han hade utfört försoningen, hur befriade han sig själv ifrån folkets synder?

”Och Aron skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och bekänna över honom Israels barns alla missgärningar och överträdelser, ja, alla deras synder. Han skall lägga dem på bockens huvud”. Tredje Moseboken 16:21.

13. Hur skall det gå till, när Kristus har fullbordat försoningsverket för sitt folk?

”[S]å blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.” Hebréerbrevet 9:28. Kristus skall komma med frälsning till dem, som står redo och väntar på Hans uppenbarelse, såsom det forna Israel väntade på, att översteprästen skulle träda ut ur helgedomen. Vid den tidpunkten har Kristus på den store fribocken Satans huvud lagt sitt folks synder, som Satan förlett dem till och som folket fått försoning för. Då skall Satan bära dessa synder (såsom fribocken i avbilden) till en obebodd mark – den ödelagda jorden – medan de heliga skall få åtnjuta himmelens sällhet och fröjder under de tusen åren.

14. Skall de rättfärdigas synder bli utplånade?

”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte”. Apostlagärningarna 3:19, 20.

15. Vad inträffar strax efter syndernas utplånande?

”[O]ch han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat”. Verserna 20, 21.

16. Vad får Kristus ta emot, medan Han ännu såsom överstepräst står inför Fadern?

”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom.” Danielsboken 7:13, 14.

17. För vilket ändamål kommer Han till denna jord?

”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren.” Första Tessalonikerbrevet 4:16, 17.

18. Men innan några sålunda kan bli uppresta eller uppväckta från de döda vid Kristi andra ankomst, vilket utslag måste ha fällts gällande dem?

”Men de som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda”. Lukasevangeliet 20:35.

19. Finns det en bestämd tid för den himmelska helgedomens rening?

”Då svarade han mig: ’Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar, sedan skall helgedomen renas och återställas.’” Danielsboken 8:14.

20. Hur kan vi veta, att detta inte avser den jordiska helgedomen?

”Han sade till mig: ’Ge akt på detta, du människobarn, ty synen syftar på ändens tid.’” Vers 17. Den jordiska helgedomen existerar ej i den yttersta tiden. För den profetiska tidsperiod, som här blivit anförd, se den följande läsningen.

Utkast över de 2 300 Dagarna

De horisontella linjerna, som löper parallellt, visar hela den 2 300 år långa tidsperioden. Begynnande år 457 f.Kr., då påbudet om Jerusalems återuppbyggelse och återställelse utgick, är 49 år avskilda för murens och stadens uppbyggande. Dessa år utgör dock en del av de 69 veckorna (483 åren), som skulle nå till Messias. Kristus blev smord med den Helige Ande år 27 e.Kr., vilket bevisas i nästa läsnings text. I mitten av den sjuttionde veckan (7 år) blev Messias korsfäst, och då upphörde det med den jordiska helgedomen förbundna offersystemet. Tre och ett halvt år därefter blev judarna förkastade som Guds särskilda förbundsfolk, och de därpå återstående 1 810 åren skulle ägnas åt hedningarna. Dessa år slutade, som vi redan har sett, 1844.