Bibelläsningar för Familjekretsen. 26. Moraliska Plikter på Patriarkernas Tid

Bibelläsningar för Familjekretsen

26. Moraliska Plikter på Patriarkernas Tid

1. Hur länge har synden härskat?

”Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen.” Första Johannesbrevet 3:8.

2. Vilka andra syndade tillika med honom?

”Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörker och kedjor, för att de skulle hållas i förvar till domen.” Andra Petrusbrevet 2:4.

3. Kan det finnas någon synd utan lag?

”Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.” Romarbrevet 4:15. Det finns bara ett sätt att avgöra, huruvida någon har syndat, nämligen genom en uppenbar regel för plikter. Om Satan och änglarna inte hade överträtt någon lag, kunde ingen vrede ha tänts emot dem; ty de skulle då ha förblivit i harmoni eller samklang med Guds uppenbarade eller tydliga vilja. Synden är densamma i alla tidsåldrar. Vad, som är orätt nu, var även orätt då och tvärtom. Och det skall bli lika orätt genom den kommande evigheten, som det är nu att handla i strid med Guds uppenbarade vilja.

4. Genom vad får man kunskap om synden?

”Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.” Romarbrevet 7:7.

5. Hur har döden kommit in i världen?

”Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.” Romarbrevet 5:12. Om det är lagen, som åstadkommer straff, och straffet ända från begynnelsen kommit över människan på grund av Adams fall, är detta visserligen ett klart bevis för, att lagen existerade vid Adams syndafall.

6. Fanns döden till i världen under tiden mellan Adam och Mose?

”Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. Ändå härskade döden från Adam till Mose”. Romarbrevet 5:13, 14. Det vill säga, synden var i världen, tills lagen kungjordes från berget Sinai. Och för att göra denna punkt än klarare, säger aposteln: ”synd tillräknas inte där ingen lag finns.” Men blev synd tillräknad på den tiden? Han har ju sagt i den föregående versen, att döden härskade från Adam till Mose som följd av synden. Alltså blev synd tillräknad det folk, som då levde. Det bevisar, att lagen existerade på den tiden.

7. Vad orsakade det första dödsfallet?

”Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.” Första Moseboken 4:8.

8. Hur skiljde sig dessa två mäns karaktärer åt?

”[O]ch inte likna Kain, som var den ondes barn och mördade sin bror. Och varför mördade Kain honom? Jo, därför att hans gärningar var onda men hans brors var rättfärdiga.” Första Johannesbrevet 3:12. Det måste ha funnits en regel, enligt vilken det gick att bedöma dessa två mäns sinneslag. Denna regel måste ha visat skillnaden mellan rätt och orätt samt visat, vad människans plikter är. Annars kunde ingen ha vetat, om någon gjorde rätt eller orätt.

9. Ansåg Herren det vara synd, att Kain slog ihjäl sin bror?

”Då sade han: ’Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken! Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand.” Första Moseboken 4:10, 11.

10. I vilket tillstånd var människosläktet före syndafloden?

”Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld.” Första Moseboken 6:11.

11. Vad beslöt Gud, att göra med människorna på den tiden?

”Då sade Gud till Noa: ’Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden.” Vers 13. Paulus säger (Romarbrevet 4:15), att det är lagen, som åstadkommer vrede. Hade det inte funnits någon morallag före floden, för att visa, vad som är rätt och orätt, hur skulle då Gud ha kunnat vara rättvis i, att hemsöka dessa människor med straff?

12. Vad blev Noa kallad för?

”Han skonade inte heller den gamla världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare”. Andra Petrusbrevet 2:5. Det fanns alltså en regel för rättfärdighet eller ett rätt beteende på den tiden.

13. Varför förgjorde Herren Sodom?

”Deras rop har blivit så starkt inför HERREN att HERREN har sänt oss hit för att fördärva den.’” Första Moseboken 19:13. ”Men männen i Sodom var onda och mycket syndiga inför HERREN.” Första Moseboken 13:13.

14. Enligt vilken regel blev folkets gärningar bedömda?

”Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv. – Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde.” Andra Petrusbrevet 2:7, 8.

Anm.: Lot var rättfärdig och de andra människorna i Sodom var orättfärdiga. Det måste alltså ha funnits en regel, som visade på skillnaden mellan deras uppförande.

15. Vad sade Josef, då han frestades?

”Hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?’” Första Moseboken 39:9.

Anm.: Denna handling skulle ha varit en synd både mot Potifar, Josefs herre, och mot Gud. Detta visar alltså, att Gud redan då hade undervisat människorna om, vad som var synd.

16. Vad sade Gud till Abraham om amoréerna?

”I fjärde släktledet skall de återvända hit. Ty ännu har inte amoreerna fyllt sina synders mått.’” Första Moseboken 15:16.

17. Till vilken synd var de särskilt skyldiga?

”Mycket avskyvärt gjorde han, när han följde de eländiga avgudarna, alldeles som amoreerna hade gjort, de som Herren fördrev för Israels barn.” Första Konungaboken 21:26.

18. Varför hyste Herren avsky för de nationer, vilka bodde i Kanaan, innan israeliterna kom dit?

”Ni skall hålla alla mina stadgar och lagar och följa dem, för att landet inte skall spy ut er, det land dit jag nu för er, så att ni får bo där. Ni skall inte följa sederna hos de folk som jag driver undan för er, ty just därför att de handlat så som de har gjort, avskyr jag dem.” Tredje Moseboken 20:22, 23.

Anm.: När det heter: ”Ty just därför att de handlat så som de har gjort”, måste därför åsyftas de ting, som förut har omtalats och som förbjudits för israeliterna. Bland dessa ting var hor (Tredje Moseboken 20:10), olydnad mot föräldrar (vers 9), Sabbatsbrott (Tredje Moseboken 19:30), lögn, stöld eller bedrägeri (vers 11), falsk ed (vers 12). Detta visar tydligt, att även hedningarna var ansvariga inför lagen, och att Gud avskydde dem, emedan de överträdde densamma.

19. Varför gav Gud Sitt löfte till Abrahams säd?

”[E]ftersom Abraham lyssnade till min röst och tog vara på det jag förordnat: mina befallningar, föreskrifter och lagar.’” Första Moseboken 26:5.

20. Vad bör Abrahams barn göra?

”Jesus sade: ’Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar.” Johannesevangeliet 8:39.

21. Vilka är Abrahams barn?

”Om ni nu tillhör honom [Kristus] är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.” Galaterbrevet 3:29.

Gud är mäktig

1. Att frälsa: Jakobsbrevet 4:12; Hebréerbrevet 7:25.

2. Att hålla oss upprätta: Romarbrevet 14:4.

3. Att hjälpa de prövade: Första Korintierbrevet 10:13.

4. Att låta all nåd överflöda: Andra Korintierbrevet 9:8.

5. Att hjälpa de frestade: Hebréerbrevet 2:18.

6. Att hålla Sina löften: Romarbrevet 4:21.

7. Att göra mer, än vi kan tänka oss: Efésierbrevet 3:20.

8. Att göra oss ostraffliga: Judasbrevet 24.

9. Att rädda från fara: Danielsboken 3:17, 28.

10. Att förgöra både själ och kropp: Matteusevangeliet 10:28.