Bibelläsningar för Familjekretsen
95. De ceremoniella Sabbaterna
1. Vad blev följden av, att
Kristus utplånade ”handskriften i stadgar”, eller strök ut skuldebrevet?
”{O}ch strukit
ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort
genom att spika fast det på korset…. Låt
därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller
nymånad eller sabbat. Allt detta är bara en skugga av
det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.” Kolosserbrevet 2:14-17.
2. På vad skrevs de Tio Buden?
”Han förkunnade
för er sitt förbund som han befallde er att hålla, de tio orden, och han skrev dem på två stentavlor.”
Femte Moseboken 4:13.
3. Hur blev de skrivna på dessa
stentavlor?
”Tavlorna var
Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad
på tavlorna.” Andra Moseboken 32:16.
Anm.: Lagen inristades i sten; den kunde alltså icke utplånas, ej heller kunde man säga om stentavlorna, att de spikades
fast vid korset.
4. För vem blev veckosabbaten
gjord?
”Och Jesus sade
till dem: ’Sabbaten blev gjord för
människan och inte människan för sabbaten.” Markusevangeliet 2:27.
Om Sabbaten gjordes för människans
skull, kan den inte räknas ibland de anordningar, vilka var emot oss.
5. När blev Sabbaten gjord?
”Så fullbordades
himlen och jorden med hela sin härskara…. Gud välsignade den sjunde dagen och
helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat
och gjort.” Första Moseboken 2:1-3.
6. Vad var människans tillstånd
på den tiden?
”Gud såg på allt
som han hade gjort, och se, det var
mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte
dagen.” Första Moseboken 1:31.
7. Skulle människan ha blivit en
syndare, om hon hade förblivit lydig mot Gud från begynnelsen?
”Det är inte
lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.” Romarbrevet
2:13. Hade människan aldrig syndat, hade hon heller inte behövt en Frälsare,
och Kristus skulle alltså icke ha lidit döden för människosläktet. Sabbaten tillhörde
alltså människan, innan hon behövde någon Frälsare. {”Var och
en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” Första
Johannesbrevet 3:4. Att hålla lagen, däribland vilodagsbudet, är raka motsatsen
till synd, dvs. rättfärdighet, rätt handlande. Min anm.}
8. För vilket ändamål instiftades
de sabbater, vilka utgjorde en del av handskriften med dess stadgar {från den
gamla översättningen}?
”Allt detta är
bara en skugga av det som skulle komma,
men verkligheten själv är Kristus” Kolosserbrevet 2:17.
9. Men till vad hänvisar Herrens
Sabbat? – Till skapelsen.
”Ty på sex dagar
gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN
välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 2:11. Den är
alltså inte en skugga av tillkommande ting, utan en påminnelse om Guds
skapelsemakt, och alltså räknas den inte till de sabbater, vilka är ”en skugga
av tillkommande ting”. {Guds Tio Bud pekar på rätt handlande och är således
icke behäftade med synd, som är orätt handlande. Vilodagsbudet ingår i dessa
rättfärdiga, sunda bud och behöver alltså inte avskaffas, utan skall
respekteras som något sunt och naturligt att rätta sig efter. Bilföraren tömmer
ju inte tanken på bensin, för att köra; han ser till, att hålla tanken fylld!
Min anm.}
10. Fanns det några sabbater
under det Gamla Testamentets tid, vilka var av en lokal beskaffenhet, eller en
skugga av tillkommande ting?
”I sjunde månaden, på första dagen i månaden,
skall ni hålla sabbatsvila”. ”Men på tionde dagen i samma sjunde månad är
försoningsdagen…. En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall då fasta.”
Tredje Moseboken 23:24, 27-32.
11. Till vad tjänade dessa
sabbater?
”Detta är HERRENS högtider. Ni skall utlysa dem som heliga sammankomster,
då ni skall offra eldsoffer åt HERREN, brännoffer och matoffer,
slaktoffer och drickoffer, varje dag de för den dagen bestämda offren.”
Vers 37.
12. Var dessa sabbater helt
åtskilda från Herrens Sabbat, som är den sjunde dagen i veckan?
”Detta förutom HERRENS
sabbater och förutom era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era
frivilliga offer, som ni ger åt HERREN.” Vers
38.
Anm.: Granskningen av detta ämne
visar klart, att ”Herrens Sabbat” och de sabbater, vilka var en skugga av det
tillkommande, var helt och hållet olika anordningar, som instiftats för helt
olika ändamål. Den förstnämnda var ämnad som åminnelse av Guds stora
skapelseverk, medan de andra var skuggor, som pekade framåt mot Kristus och
Hans verk. Dessa behövdes inte längre, sedan Han hade kommit, till vilken de
hänvisade. Efter Kristi död har vi haft Hans nattvard som åminnelse av Honom.
Dr. Adam Clarke säger: ”Aposteln
talar här {i den gamla översättningen} om några enskildheter angående handskriften med dess stadgar, vilka hade avskaffats, nämligen skillnaden mellan mat och dryck, vad som
var rent eller orent enligt lagen; det nödvändiga i, att helighålla vissa högtider, såsom nymånader eller vissa sabbater
eller dagar, vilka skulle hållas mera
högtidligt, än som vanligen var fallet. Alla dessa hade borttagits och naglats
vid korset, samt var följaktligen inte längre bindande. I detta Skriftställe
finns alltså ingen antydan om Sabbatens
avskaffande, eller att kristendomen har gjort dess moraliska nödvändighet om
intet. Jag har på ett annat ställe visat, att budet om att helighålla Sabbaten är gällande för alla tider och kan aldrig
avskaffas, så länge tiden varar. Och enär Sabbaten är en förebild av den eviga
vilan, som återstår för Guds folk, den eviga saligheten, måste den fortfara att
existera eller att vara giltig, intill dess evigheten inträder; ty ingen
förebild kan upphöra att existera, förrän motbilden kommer. För övrigt är det
inte klart, att aposteln på detta ställe åsyftar varken de judiska sabbaterna
eller veckosabbaten. Sabbaton
(sabbaters eller veckors) har troligen avseende på deras veckohögtider, som jag
har omtalat i anmärkningarna över Moseböckerna.” – Anmärkning över
Kolosserbrevet 2:16.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.