Bibelläsningar för Familjekresten. 98. Den sjunde Delen av Tiden

Bibelläsningar för Familjekretsen

98. Den sjunde Delen av Tiden

1. Finns det på Nya Testamentets tid en viss dag, som Herren kallar för Sin egen?

”På Herrens dag kom jag i Anden”. Uppenbarelseboken 1:10.

2. Över vilken dag är Kristus Herre?

”Så är Människosonen Herre också över sabbaten.’” Markusevangeliet 2:28.

3. Finns det en lag, som bestämmer vilken dag är Sabbat?

”Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.’” Matteusevangeliet 12:12. Det är i överensstämmelse med lag, tillåtet, att göra väl eller gott på Sabbaten. Alltså måste det finnas en lag, som bestämmer vilken dag är Sabbat och hur den skall hållas.

4. Vad är den enda lag i Bibeln, som angår Sabbaten?

”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 20:8-11. Denna lag säger icke, att en sjunde dag är Er Sabbat eller min Sabbat; utan på den sjunde dagen, som är Herrens, Din Guds, Sabbat. Den sjunde dagen är Herrens Sabbat, och Han befaller oss att hålla den till Hans ära. Vi har ingen rättighet, att själva avgöra, när den sjunde dagen inträffar, utan vi måste låta Guds Ord avgöra denna sak.

5. Hur har Gud pekat ut för oss, vilken dag är Sabbat?

”Då sade HERREN till Mose: ’Se, jag skall låta det regna bröd från himlen åt er.” ”I sex dagar skall ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något.’” Andra Moseboken 16:4, 26.

Anm.: Genom att låta manna regna på sex dagar, men återhålla det på den sjunde dagen och genom att kalla den sjunde dagen för Sabbat eller vilodag, visade Gud tydligt, vilken dag är Hans heliga vilodag.

6. Hur skulle man hålla Sabbaten?

På ”den sjunde dagen… skall du inte utföra något arbete”. De kunde alltså inte ens samla manna på den dagen, emedan Herren uttryckligen hade sagt, att ingen på den dagen skulle gå ut från sin boning, utan de skulle på den föregående dagen samla nog manna för två dagar. Vers 29.

7. Men antag, att en israelit hade antagit första dagen i veckan som vilodag, under den föreställningen, att en sjundedel av tiden kunde lika så väl motsvara Guds fordran. Hur måste han då ha tillbringat den dagen?

Han skulle ha blivit nödsakad att fasta, emedan intet manna hade fallit den föregående dagen. ”{P}å sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något.’” Vers 26. Då han så hade funnit första dagen opassande, antag, att han skulle ha börjat att hålla en annan i stället för den första, så att hans sabbat inte måtte komma näst efter den dag, på vilken intet manna föll, och att han nu valde den andra dagen i veckan för sin nästa vilodag, samlande på den föregående dagen en dubbel portion manna enligt Guds befallning. Han bleve då nödsakad, att fasta lika mycket, som då han höll den första dagen i veckan.

8. Varför bleve han nödsakad att fasta?

Emedan han vid avtäckandet av det på föregående dag samlade mannat skulle finna det stinkande och krälande av mask, så att han inte kunde äta det. ”Men de lydde inte Mose, utan somliga sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa.” Vers 20. Detsamma skulle ha varit förhållandet på alla de andra dagarna i veckan, med undantag av den bestämda dagen, vilken Gud hade utvalt som Sin vilodag.

9. Varför blev icke det manna skämt, som förvarades till den sjunde dagen?

Emedan Herren försvarade det. ”Och de sparade det till följande morgon, som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det.” Vers 24.

10. Antag, att man då för tiden hade tillåtit sönerna och döttrarna att hålla någon annan dag, än den man själv hade valt till vilodag, under det föregivandet, att var och en borde följa sitt eget samvete angående vilken dag att hålla. Vilken del av vilodagsbudet skulle man då ha överträtt?

Delen sägande ”Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter”. Man skulle i verkligheten ännu ha varit Sabbatsbrytare enligt den enda vilodagslag, som finns i världen, ja, just den Sabbatsdag, som man föregåve sig att hålla i vördnad. Sabbatslagen fordrar av mästaren i huset och över landet, att hålla alla honom underlydande stilla på Sabbaten, dvs. arbetsfria. Den förbjuder även var och en att själv avgöra, vilken dag han bör hålla som vilodag. Gud har utvalt dagen för alla, och Han säger: Det är Min dag; håll den, emedan Jag har helgat den för Er. Ingen har rättighet, att insätta en annan dag som Sabbat i stället för den, som Herren har bestämt att helighållas.

11. Vilken undervisning avseende Sabbaten efterlämnade Frälsaren åt dem, vilka skulle komma att leva under tiden för Jerusalems Förstöring, som inträffade år 70 e.Kr.?

”Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20. Detta visar inte bara, att Kristus visste, att Sabbaten skulle äga bestånd eller fortsatt gälla 70 år in på det kristna tidevarvet, utan även att Han ansåg Sabbaten vara en bestämd dag i veckan. Några lär ut, att Sabbaten inte är en bestämd dag, utan endast en sjundedel av tiden eller en dag ibland sju. Alltså skulle Frälsaren i verkligheten ha sagt: Men be, att Er flykt inte sker om vintern, ej heller under en sjundedel av tiden. Men detta är så oresonligt, att vi inte behöver säga något mer därom.