Bibelläsningar för Familjekretsen
81. Sabbaten i Historien
1. När och hur blev Sabbaten
instiftad?
”På sjunde dagen
hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det
verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och
helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat
och gjort.” Första Moseboken 2:2, 3.
2. Vilken viktig tidsindelning
uppstod alltså genom Sabbatens uppkomst? – Veckoräkningen.
Anm.: ”Ett av de märkvärdigaste
bevisen på sanningen hos den mosaiska historien om skapelsen är, att
människorna överallt delar upp tiden i veckor. Denna indelning sträcker sig
från de kristna nationerna i Europa till Ost-Indiens avlägsnaste stränder, och
den är i allmänt bruk ibland judarna, egyptierna, kineserna, grekerna, romarna
och de nordiska barbarerna. Några av dessa folkslag har haft ringa eller ingen
gemenskap med varandra, och de var inte en gång kända till namnet ibland
judarna. Man torde lägga märke till, att det är stor skillnad mellan att
nationerna är eniga i, att dela in tiden i veckor och att de är eniga i att
dela in den i år, månader och dagar….. De sistnämnda indelningarna uppkommer på
grund av sådana orsaker, som vi ser överallt. Men tidens indelning i veckor
tycks vara alldeles villkorlig. Att denna veckoräkning brukas i fjärran länder
och av folk, vilka inte har någon gemenskap med varandra, är alltså ett
kraftigt bevis för, att de måste ha fått den från en ganska gammal tradition
(till exempel om skapelsen), som aldrig blivit helt och hållet utplånad ur
hedningarnas minne – en tradition, som måste vara äldre, än människornas
förskingring på grund av språkförbistringen.” – Hornes Introduction, första bandet, s. 69.
3. Två tusen fem hundra år efter
skapelsen blev Sabbaten kungjord tillika med de övriga sedebuden från
Sinaiberget. Varför säger Herren, att Han hade välsignat denna dag?
”Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och
jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han.
Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra
Moseboken 20:11.
4. Vad hände Jerusalem, då det
blev intaget av den babyloniske konungen?
”Och alla kärl i
Guds hus,… allt förde han till Babel. De satte eld på Guds hus och bröt ner Jerusalems mur. Alla stadens
palats brände de upp i eld”. Andra Krönikeboken 36:18, 19.
5. Vilken profetia blev därigenom
uppfylld?
”Men om ni inte
hör mitt bud att hålla sabbaten helig
och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar
och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.”
Jeremia 17:27. Jämför detta Skriftställe med Andra Krönikeboken 36:17-21.
6. Sedan israeliterna hade kommit
tillbaka från den babyloniska fångenskapen, vad sägs ha varit orsaken till
deras straff?
”Då förebrådde
jag de förnäma männen i Juda och sade till dem: ’Hur kan ni handla så illa och
vanhelga sabbatsdagen? Var det inte därför att era fäder
gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad?
Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!’”
Nehemja 13:17, 18.
7. Vilken aktning hyste Kristus
för Sabbaten under Sin tid på jorden?
”Så kom han till
Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han
brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften”. Lukasevangeliet 4:16.
8. Vilken aktning önskade Han,
att Hans lärjungar skulle ha för Sabbaten vid Jerusalems Förstöring, som
inträffade nära fyrtio år efter Hans död?
”Be att ni inte
måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20.
9. Vad säger Morer angående
Sabbaten i den tidiga församlingen?
”De första kristna hyste stor
vördnad för Sabbaten och tillbringade dagen med att hålla gudstjänst och höra
predikan. Och de erhöll otvivelaktigt detta bruk från apostlarna själva, som
synes av flera Skriftställen angående detta ämne.” – Dialogues on the Lord’s Day, s. 189.
10. Vad var den romerska kyrkans
första bemödande, för att upphöja Söndagen?
”Victor, biskop i Rom, åtog sig
år 196, att inskärpa det romerska bruket hos alla församlingarna; det vill
säga, att tvinga dem till att fira Påsken på Söndagen.” – Bowers History of the Popes, första bandet, s.
18.
11. Vad var ett av de främsta
skälen för det Nicenska Rådets sammankallande?
”Frågan angående Påskens
helighållande, vilken utgjorde ett stridsämne på Polycarpus’ tid och sedermera
även på Victors tid, var ännu oavgjord. Detta var ett av de främsta skälen för
sammankallandet av det Nicenska Kyrkorådet, och detta var det viktigaste ämnet
för avhandling efter den arianska striden.” – Boyles Historical View of the Council of Nice, s. 22, upplagan 1839.
12. Hur blev denna sak slutligen
avgjord?
”Man avgjorde, att Påsken skulle
infalla på Söndagen, som kom näst efter den närmast vårdagjämningen inträffande
nymånen.” – Samma verk, s. 23.
13. Vilka skäl framlade
Konstantin för, att församlingarna skulle iaktta detta beslut?
”Låt oss då inte ha något
gemensamt med detta fientliga pack av judar.” – Samma verk, s. 52.
14. Vad hade Konstantin redan
gjort, år 321, för att befordra Söndagens upphöjande till vilodag?
Han hade utfärdat ett påbud, som
ålade ”domare, stadsfolk och hantverkare”, att vila på ”Solens ärevördiga dag.”
– Encyclopedia Britannica, artikeln
Sunday.
15. Eusebius, biskop i Caesarea,
var en av Konstantins mest pålitliga understödjare. Vem, sade han, hade
förändrat vilodagen till Söndagen?
”Alla ting, som man var förpliktad
att utföra på Sabbaten, har vi överfört på Herrens dag.” – Eusebius’ Commentary on the Psalms, anfört i Cox’ Sabbath Literature, Band 1, s. 361.
16. Vad gjorde Sylvester, biskop
i Rom, för Söndagsinstiftelsen på 300-talet medelst sin föregivna ”apostoliska
auktoritet”?
Han förändrade namnet på den
första dagen i veckan till HERRENS DAG.
Se ”Historia Ecclesiastica” per M. Ludovicum Lucium, fjärde århundradet, tionde
kapitlet, sid. 739, 740, upplagan Basilea, 1624.
17. Vad befallde kyrkorådet i
Laodicea år 364 e.Kr.?
”Kyrkorådet i Laodicea… avgjorde
först helighållandet av Herrens dag och förbjöd hållandet av den judiska
Sabbaten under en förbannelse.” – Dissertation
on the Lord’s Day Sabbath, sid. 33, 34, 44.
18. Men höll de kristna Sabbaten
under de första århundradena?
”Ända ned i femte århundradet
fortsattes den judiska Sabbatens firande i den kristna kyrkan.” – Colemans Ancient Christianity Exemplified,
kapitel 26, stycke 2.
19. Vilken dag helighölls av
några ibland valdenserna under den Mörka Tidsåldern?
”De höll Sabbatsdagen, iakttog
dopets förordning enligt den första kyrkans bruk samt undervisade sina barn i
de kristna trosartiklarna och Guds bud.” – Jones’ Church History, Band 2, kapitel 5, stycke 4. De blev även kallade
för ”Sabbati” eller ”sabbatati”, emedan de höll den sjunde dagen som vilodag.
Se Benedicts ”General History of the Baptist Denomination”, sid. 412, 413,
upplagan 1813.
20. Vi har sett, att hedningarna
upphöjde Söndagen som Solens ärevördiga dag, och att påvarna gav den namnet
”Herrens dag”. Vilket anspråk gör nu den romerska kyrkan på att ha förändrat
Sabbaten till Söndagen?
”Fråga: Kan Du på något annat
sätt bevisa, att kyrkan har makt inrätta föreskrivna fester?
Svar: Hade hon inte sådan makt,
kunde hon inte ha gjort det, som alla moderna religionsbekännare är ense med
henne om – hon kunde inte ha infört hållandet av Söndagen, den första dagen i
veckan, i stället för hållandet av Lördagen, den sjunde dagen, för vilkens
hållande det ej finns det ringaste stöd i Skriften.” – Doctrinal Catechism.
21. Fanns det några ibland
reformatorerna, vilka helighöll den sjunde dagen som vilodag?
”Carlstadt fasthöll Sabbatens
gudomliga auktoritet från det Gamla Testamentet.” – Life of Luther, s. 402.
22. Vad sade Luther om Carlstadts
ståndpunkt med hänsyn till Sabbaten?
”I sanning, om Carlstadt
fortfarande skulle skriva om Sabbaten, måste Söndagen vika, och Sabbaten, det
vill säga Lördagen, bli helighållen.” – Luther
against the Celestial Prophets, anfört i ”Life of Martin Luther”, s. 147.
Anm.: Genom de bemödanden, vilka
gjordes av dem, som satte sig emot Sabbaten under Reformationstiden, blev
Söndagen överförd från den Katolska till den Protestantiska Kyrkan, och den
anses nu av de flesta protestanter såsom en gudomlig anordning. Det är dock
klart, att Herren inte har planterat den, utan Hans fiende. Herren sådde god
säd i Sin åker, men en fiende har gjort detta, för att leda Guds barn bort
ifrån sanningen. Men nu hörs ett budskap förkunnas, för att återuppliva
sanningen om detta ämne. Några skall ge akt därpå, och när budskapet avslutas,
skall Gud ha ett folk, som är villigt att erkänna Honom, genom att hålla Hans
föraktade Sabbat. Till dem skall Herrens ord lyda: ”Väl gjort, Du trogne och
gode tjänare!”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.