Bibelläsningar för Familjekretsen. 81. Sabbaten i Historien

Bibelläsningar för Familjekretsen

81. Sabbaten i Historien

1. När och hur blev Sabbaten instiftad?

”På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:2, 3.

2. Vilken viktig tidsindelning uppstod alltså genom Sabbatens uppkomst? – Veckoräkningen.

Anm.: ”Ett av de märkvärdigaste bevisen på sanningen hos den mosaiska historien om skapelsen är, att människorna överallt delar upp tiden i veckor. Denna indelning sträcker sig från de kristna nationerna i Europa till Ost-Indiens avlägsnaste stränder, och den är i allmänt bruk ibland judarna, egyptierna, kineserna, grekerna, romarna och de nordiska barbarerna. Några av dessa folkslag har haft ringa eller ingen gemenskap med varandra, och de var inte en gång kända till namnet ibland judarna. Man torde lägga märke till, att det är stor skillnad mellan att nationerna är eniga i, att dela in tiden i veckor och att de är eniga i att dela in den i år, månader och dagar….. De sistnämnda indelningarna uppkommer på grund av sådana orsaker, som vi ser överallt. Men tidens indelning i veckor tycks vara alldeles villkorlig. Att denna veckoräkning brukas i fjärran länder och av folk, vilka inte har någon gemenskap med varandra, är alltså ett kraftigt bevis för, att de måste ha fått den från en ganska gammal tradition (till exempel om skapelsen), som aldrig blivit helt och hållet utplånad ur hedningarnas minne – en tradition, som måste vara äldre, än människornas förskingring på grund av språkförbistringen.” – Hornes Introduction, första bandet, s. 69.

3. Två tusen fem hundra år efter skapelsen blev Sabbaten kungjord tillika med de övriga sedebuden från Sinaiberget. Varför säger Herren, att Han hade välsignat denna dag?

”Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 20:11.

4. Vad hände Jerusalem, då det blev intaget av den babyloniske konungen?

”Och alla kärl i Guds hus,… allt förde han till Babel. De satte eld på Guds hus och bröt ner Jerusalems mur. Alla stadens palats brände de upp i eld”. Andra Krönikeboken 36:18, 19.

5. Vilken profetia blev därigenom uppfylld?

”Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.” Jeremia 17:27. Jämför detta Skriftställe med Andra Krönikeboken 36:17-21.

6. Sedan israeliterna hade kommit tillbaka från den babyloniska fångenskapen, vad sägs ha varit orsaken till deras straff?

”Då förebrådde jag de förnäma männen i Juda och sade till dem: ’Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen? Var det inte därför att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!’” Nehemja 13:17, 18.

7. Vilken aktning hyste Kristus för Sabbaten under Sin tid på jorden?

”Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften”. Lukasevangeliet 4:16.

8. Vilken aktning önskade Han, att Hans lärjungar skulle ha för Sabbaten vid Jerusalems Förstöring, som inträffade nära fyrtio år efter Hans död?

”Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20.

9. Vad säger Morer angående Sabbaten i den tidiga församlingen?

”De första kristna hyste stor vördnad för Sabbaten och tillbringade dagen med att hålla gudstjänst och höra predikan. Och de erhöll otvivelaktigt detta bruk från apostlarna själva, som synes av flera Skriftställen angående detta ämne.” – Dialogues on the Lord’s Day, s. 189.

10. Vad var den romerska kyrkans första bemödande, för att upphöja Söndagen?

”Victor, biskop i Rom, åtog sig år 196, att inskärpa det romerska bruket hos alla församlingarna; det vill säga, att tvinga dem till att fira Påsken på Söndagen.” – Bowers History of the Popes, första bandet, s. 18.

11. Vad var ett av de främsta skälen för det Nicenska Rådets sammankallande?

”Frågan angående Påskens helighållande, vilken utgjorde ett stridsämne på Polycarpus’ tid och sedermera även på Victors tid, var ännu oavgjord. Detta var ett av de främsta skälen för sammankallandet av det Nicenska Kyrkorådet, och detta var det viktigaste ämnet för avhandling efter den arianska striden.” – Boyles Historical View of the Council of Nice, s. 22, upplagan 1839.

12. Hur blev denna sak slutligen avgjord?

”Man avgjorde, att Påsken skulle infalla på Söndagen, som kom näst efter den närmast vårdagjämningen inträffande nymånen.” – Samma verk, s. 23.

13. Vilka skäl framlade Konstantin för, att församlingarna skulle iaktta detta beslut?

”Låt oss då inte ha något gemensamt med detta fientliga pack av judar.” – Samma verk, s. 52.

14. Vad hade Konstantin redan gjort, år 321, för att befordra Söndagens upphöjande till vilodag?

Han hade utfärdat ett påbud, som ålade ”domare, stadsfolk och hantverkare”, att vila på ”Solens ärevördiga dag.” – Encyclopedia Britannica, artikeln Sunday.

15. Eusebius, biskop i Caesarea, var en av Konstantins mest pålitliga understödjare. Vem, sade han, hade förändrat vilodagen till Söndagen?

”Alla ting, som man var förpliktad att utföra på Sabbaten, har vi överfört på Herrens dag.” – Eusebius’ Commentary on the Psalms, anfört i Cox’ Sabbath Literature, Band 1, s. 361.

16. Vad gjorde Sylvester, biskop i Rom, för Söndagsinstiftelsen på 300-talet medelst sin föregivna ”apostoliska auktoritet”?

Han förändrade namnet på den första dagen i veckan till HERRENS DAG. Se ”Historia Ecclesiastica” per M. Ludovicum Lucium, fjärde århundradet, tionde kapitlet, sid. 739, 740, upplagan Basilea, 1624.

17. Vad befallde kyrkorådet i Laodicea år 364 e.Kr.?

”Kyrkorådet i Laodicea… avgjorde först helighållandet av Herrens dag och förbjöd hållandet av den judiska Sabbaten under en förbannelse.” – Dissertation on the Lord’s Day Sabbath, sid. 33, 34, 44.

18. Men höll de kristna Sabbaten under de första århundradena?

”Ända ned i femte århundradet fortsattes den judiska Sabbatens firande i den kristna kyrkan.” – Colemans Ancient Christianity Exemplified, kapitel 26, stycke 2.

19. Vilken dag helighölls av några ibland valdenserna under den Mörka Tidsåldern?

”De höll Sabbatsdagen, iakttog dopets förordning enligt den första kyrkans bruk samt undervisade sina barn i de kristna trosartiklarna och Guds bud.” – Jones’ Church History, Band 2, kapitel 5, stycke 4. De blev även kallade för ”Sabbati” eller ”sabbatati”, emedan de höll den sjunde dagen som vilodag. Se Benedicts ”General History of the Baptist Denomination”, sid. 412, 413, upplagan 1813.

20. Vi har sett, att hedningarna upphöjde Söndagen som Solens ärevördiga dag, och att påvarna gav den namnet ”Herrens dag”. Vilket anspråk gör nu den romerska kyrkan på att ha förändrat Sabbaten till Söndagen?

”Fråga: Kan Du på något annat sätt bevisa, att kyrkan har makt inrätta föreskrivna fester?

Svar: Hade hon inte sådan makt, kunde hon inte ha gjort det, som alla moderna religionsbekännare är ense med henne om – hon kunde inte ha infört hållandet av Söndagen, den första dagen i veckan, i stället för hållandet av Lördagen, den sjunde dagen, för vilkens hållande det ej finns det ringaste stöd i Skriften.” – Doctrinal Catechism.

21. Fanns det några ibland reformatorerna, vilka helighöll den sjunde dagen som vilodag?

”Carlstadt fasthöll Sabbatens gudomliga auktoritet från det Gamla Testamentet.” – Life of Luther, s. 402.

22. Vad sade Luther om Carlstadts ståndpunkt med hänsyn till Sabbaten?

”I sanning, om Carlstadt fortfarande skulle skriva om Sabbaten, måste Söndagen vika, och Sabbaten, det vill säga Lördagen, bli helighållen.” – Luther against the Celestial Prophets, anfört i ”Life of Martin Luther”, s. 147.

Anm.: Genom de bemödanden, vilka gjordes av dem, som satte sig emot Sabbaten under Reformationstiden, blev Söndagen överförd från den Katolska till den Protestantiska Kyrkan, och den anses nu av de flesta protestanter såsom en gudomlig anordning. Det är dock klart, att Herren inte har planterat den, utan Hans fiende. Herren sådde god säd i Sin åker, men en fiende har gjort detta, för att leda Guds barn bort ifrån sanningen. Men nu hörs ett budskap förkunnas, för att återuppliva sanningen om detta ämne. Några skall ge akt därpå, och när budskapet avslutas, skall Gud ha ett folk, som är villigt att erkänna Honom, genom att hålla Hans föraktade Sabbat. Till dem skall Herrens ord lyda: ”Väl gjort, Du trogne och gode tjänare!”