Bibelläsningar för Familjekretsen. 63. Lydnadens stora Betydelse

Bibelläsningar för Familjekretsen

63. Lydnadens stora Betydelse

1. Hur betraktar Gud lydnad för Sitt Ord?

”’Har HERREN samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör HERRENS röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar.” Första Samuelsboken 15:22.

2. Med vad jämförs olydnad och gensträvighet eller trots?

”Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi.” Vers 23.

3. Vilken ursäkt gav Saul för sin olydnad?

”’Jag har syndat genom att inte lyda HERRENS befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem.” Vers 24.

Anm.: Fruktan för folket är ännu ett stort hinder i vägen för lydnad mot Gud. Många människor känner Guds vilja, men lyder den inte. På sådana skall en gång besannas samma ord, som uttalades till Saul: ”Herren har också förkastat Dig.”

4. Hur sträng lydnad fordrar Gud för Sina bud?

”Ni skall inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla HERRENS, er Guds, bud som jag ger er.” Femte Moseboken 4:2.

5. Vem blev sänd från Juda till Betel med ett budskap från Gud?

”På HERRENS befallning kom en gudsman från Juda till Betel, just när Jerobeam stod vid altaret för att tända offereld.” Första Konungaboken 13:1.

6. Vilken inbjudning gav konung Jerobeam till denne man?

”Då sade kungen till gudsmannen: ’Kom med mig hem och styrk dig. Sedan skall jag ge dig en gåva.’” Vers 7.

7. Hur svarade han konungen?

”Men gudsmannen svarade kungen: ’Om du så ger mig hälften av vad som finns i ditt hus, kommer jag inte med dig. Här på platsen vill jag varken äta eller dricka. Ty så har HERREN befallt mig genom sitt ord och sagt:”. Verserna 8, 9.

8. Vilken annan invånare i Betel omtalas?

”I Betel bodde en gammal profet.” Vers 11.

9. Vad sade denne gamle profet till gudsmannen?

”Då sade han till honom: ’Kom med mig hem och ät med mig.’” Vers 15.

10. Vad sade han till gudsmannen, då denne avslog inbjudan och gav sitt skäl därför?

”Han sade till honom: ’Jag är också profet som du, och en ängel har talat till mig på HERRENS befallning och sagt: För honom tillbaka med dig hem och ge honom bröd att äta och vatten att dricka.’ Men han ljög för honom.” Vers 18.

11. Vilken inverkan hade dessa övertalningsord på honom?

”Då vände han tillbaka med honom och åt och drack i hans hus.” Vers 19.

12. Vad blev följden därav, att han hörsammade denne profets inbjudning?

”’Så säger HERREN: Därför att du har varit upprorisk mot HERRENS ord och inte lytt den befallning som HERREN, din Gud, har givit dig, utan vänt tillbaka och ätit och druckit på den plats där han hade förbjudit dig att äta och dricka, därför skall din döda kropp inte komma i dina fäders grav.’” Verserna 21, 22.

Anm.: Berättelsen om denne gudsman visar, hur farligt det är, att handla emot Guds uttryckliga befallning, även när maningen därtill sägs ha kommit direkt från himmelen. Gud talar så tydligt, att ingen behöver missförstå Honom.

13. Var skulle Gamla Testamentets överstepräst erhålla elden, med vilken han offrade i den jordiska helgedomen?

”Sedan skall han ta ett fyrfat, fullt med glöd från altaret som står inför HERRENS ansikte,”. Tredje Moseboken 16:12.

14. Vilka två präster vågade, att överträda denna förordning?

”Men Arons söner Nadab och Abihu tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld inför HERRENS ansikte, något som han inte hade befallt dem.” Tredje Moseboken 10:1.

15. Och vad blev följden av deras olydnad?

”Då gick eld ut från HERREN och förtärde dem, så att de dog inför HERREN.” Vers 2.

Anm.: Skulle en sådan liten sak, hur ringa den än måtte synas, lämnas ostraffad, skulle gudstjänsten snart ha blivit så förändrad, att Gud Själv ej blivit erkänd. De prästerna kunde ha resonerat på samma sätt, som somliga nu för tiden gör om Guds bud: ”Vad spelar det för roll, om jag strängt följer lagens bokstav eller ej, så länge jag bara är uppriktig?” Men den människa är inte uppriktig, som gör rakt emot vad hon vet, att Gud har sagt, hur mycket hon än söker att tro sig vara uppriktig. Gud fordrar samvetsgrann lydnad för alla Sina bud.

16. För vilket ändamål blev dessa exempel från Gamla Testamentet nedskrivna?

”Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss.” Första Korintierbrevet 10:11.

17. Med dessa exempel för våra ögon, vad bör vi göra?

”Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva.” Jakobsbrevet 1:22.

18. Vilka allena skall gå in i himmelriket?

”Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.” Matteusevangeliet 7:21.

19. Vad säger Kristus om den person, som lyder Guds Ord?

”Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan.” Verserna 24, 25.

20. Vad säger Han om den, som blott hör Ordet och icke lyder det?

”Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman, och dess fall var stort.’” Verserna 26, 27.

Anm.: Hur nödvändigt det är, att lyda även de Guds bud, vilka för oss tycks vara av mindre vikt! Man kan vara viss om, att Gud inte säger en sak och menar en annan. Många människor i världen överträder det fjärde budet varje vecka. Och hur skall sådana kunna stå inför Gud i domen, när det fjärde budet lyder så tydligt: ”Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat.”

Bibelläsningar för Familjekretsen. 62. Sabbatsreform

Bibelläsningar för Familjekretsen

62. Sabbatsreform

1. Då Kristus talade om dem, som omintetgör Guds bud för sina stadgars skull, vad kallade Han deras gudsdyrkan för?

”Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.’” Matteusevangeliet 15:9.

2. Angående vilket bud tillrättavisade Kristus fariséerna vid detta tillfälle?

”Gud har sagt: Hedra din far och din mor…. Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva, då skall han inte hedra sin far eller mor.” Verserna 4-6.

3. Vad blev följden av deras handlingssätt?

”Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull.” Vers 6.

4. Vilken fråga ställde lärjungarna efteråt Jesus angående det, som Han hade sagt?

”’Vet du att fariseerna tog illa vid sig, när de hörde detta?’” Vers 12.

5. Vad svarade Frälsaren?

”Jesus svarade: ’Varje planta, som min himmelske Fader inte har planterat, skall ryckas upp med roten.” Vers 13.

Anm.: Det, som är sant angående det femte budet i Guds lag, är även sant om alla andra bud i samma lag. Om människorna på grund av sina stadgar har avskaffat något annat bud i Guds lag, är Kristi ord till fariséerna användbara på dem, så länge de fortfar att sålunda avskaffa Guds lag.

6. När och av vem blev Sabbaten instiftad?

”Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 20:11.

7. Vem påstår sig ha infört Söndagen som en helig instiftelse? – Katolikerna.

”Fråga. Har kyrkan makt till att förändra Guds bud?

Svar. I stället för den sjunde dagen och andra högtider, föreskrivna i den gamla lagen, har kyrkan föreskrivit Söndagen och andra dagar för gudstjänst; och dessa är vi nu förpliktade att hålla på grund av Guds bud, i stället för den gamla Sabbaten.” – Catholic Christian Instructed, s. 204, utgiven av Kelly, Piet & Co., Baltimore.

”Vi, katoliker, har därför samma rättighet till att helighålla Söndagen, i stället för Lördagen, som vi har till att följa varje annan artikel i vår trosbekännelse, nämligen den rätt och myndighet, som tillhör Guds församling, sanningens pelare och grundval, Första Timoteusbrevet 3:15. Däremot har Ni, protestanter, alls ingen rättighet därtill, ty det finns ingen auktoritet därför i Bibeln, och Ni vill inte medge, att det kan finnas någon auktoritet annorstädes. Både Ni och vi följer verkligen traditionen i denna sak; men vi följer dem, emedan vi tror, att den är en del av Guds Ord och emedan kyrkan är anordnad av Gud till att beskydda och tolka Ordet. Ni följer den, fastän vi hela tiden förkastar den såsom en felbar och förförisk ledare, som ofta avskaffar Guds bud.” – Clifton Tracts, Band 4, artikeln A Question for All Bible Christians, s. 15.

8. När skall Guds folk erhålla frälsning?

”Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.” Första Petrusbrevet 1:5; Jesaja 25:9; 35:4. Den frälsning, som här omtalas, är den förlossning, som Jesus bringar Sitt folk vid Sin andra ankomst.

9. Över vilka uttalar Gud en välsignelse, när Hans frälsning är nära att komma och budskapet om Jesu andra ankomst förkunnas för världen?

”[M]in frälsning kommer snart, min rättfärdighet blir uppenbarad inom kort. Välsignad är den människa som gör så, den människoson som håller fast vid det, den som tar vara på sabbaten
så att han inte ohelgar den, den som avhåller sin hand från att göra något ont.” Jesaja 56:1, 2.

10. Kan detta löfte tillämpas blott på den tidens judar?

”De främlingar som har slutit sig till HERREN och som vill tjäna honom och älska HERRENS namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund, dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus.” Verserna 6, 7.

11. Vilka andra löften har Herren gett till de hedningar, som vill hålla Hans Sabbat?

”[Å]t dem skall jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar.” Vers 5. Av dessa Skriftställen framgår det klart, att i de sista dagarna, när människor väntar på Herrens uppenbarelse, uppmanas de, som verkligen älskar Herren, att skilja sig från världen, genom att hålla Herrens Sabbat.

12. Vad uppmanar Gud Sina tjänare att vittna för dem, som bekänner Hans namn på den tiden?

”Ropa med full hals, håll ej tillbaka. Höj upp din röst som en basun och förkunna för mitt folk
dess överträdelse, för Jakobs hus dess synder.” Jesaja 58:1.

13. Sedan Han har omtalat deras brist på gudsfruktan i flera hänseenden och visat dem, hur den kan avhjälpas, utpekar han ett annat fel. Vilket fel är detta? Hur kan det avhjälpas?

”Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min heliga dag, om du kallar sabbaten din lust och förhärligar den till Herrens ära, om du förhärligar den
genom att inte gå egna vägar och inte göra vad du har lust till eller tala tomma ord,”. Vers 13.

Anm.: Det finns inte många i vår tid, som kallar Herrens Sabbat för en lust eller en ärans dag; den blir i stället brännmärkt såsom ”judisk”. Profeten såg tvivelsutan, hur det skulle gå i vår tid i detta avseende, och Guds Ande ingav honom alltså att säga, vad han sade härom. ”Om du hindrar din fot på sabbaten”. Detta visar, att många hitintills hade föraktat och nedtrampat Sabbaten, men nu omvänder de sig och finner sin lust i den.

14. Vad lovar Herren dem, som har mod till att lyda Honom i detta stycke?

”[D]å skall du fröjda dig i HERREN, och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har HERRENS mun talat.” Vers 14.

15. Och vad skall de kallas för, vilka omvänder sig från sina överträdelser?

”Du skall kallas ’han som murar igen sprickor’, ’han som återställer stigar,”. Vers 12.

16. Vad säger en annan profet, att Guds föregivna tjänare skall göra?

”Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.” Hesekiel 22:26.

17. Vad säger Han, att de har gjort, för att vidhålla sina teorier eller åsiktsbyggnader?

”De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De skådar åt dem falska profetsyner och spår åt dem lögnaktiga spådomar. De säger: Så säger HERREN, HERREN, fastän HERREN inte har talat.” Vers 28.

18. Vad säger Han om den mur, som är överstruken med lös kalk?

”[D]ärför skall du säga till dessa vitkalkare att muren skall falla [originalet: kalken skall falla av]. Ett slagregn skall komma, och ni hagelstenar, ni skall falla, ja, en stormvind skall bryta lös! Och se, när muren har fallit, skall man då inte säga till er: Var är nu vitkalkningen som ni strök på?” Hesekiel 13:11, 12.

19. När skall dessa hagelstenar falla?

”Har du varit vid snöns förrådshus, har du sett haglets förrådshus, dessa som jag sparar
till nödens tid, till krigens och drabbningens dag?” Job 38:23.

20. Under vilken av de sju plågorna skall detta krig äga rum?

”Den sjunde [ängeln] tömde sin skål över luften…. och folkens städer störtade samman…. Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna,”. Uppenbarelseboken 16:17-21.

21. Vad väntar Gud, att Hans tjänare skall göra, för att bereda Hans folk för denna förskräckliga tid?

”Ni har inte trätt fram i rämnorna och byggt upp muren omkring Israels hus, så att det kan bestå i striden på HERRENS dag.” Hesekiel 13:5.

22. Vad skall de göra i stället för att träda fram i eller laga rämnorna i muren? (Muren föreställer nämligen Guds lag, och rämnorna däri har uppstått genom borttagandet av Sabbaten.)

”De har skådat lögn och falska spådomar. De säger: ’Så säger HERREN’. Men HERREN har inte sänt dem, och ändå hoppas de att deras ord skall gå i uppfyllelse.” Vers 6.

23. Vilket budskap skall Gud sända ut i de sista dagarna, för att vända folkets uppmärksamhet till Sina bud?

”En annan ängel, den tredje, följde dem och sade med stark röst: ’Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller sin hand, han skall själv få dricka av Guds vredes vin,… I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.’” Uppenbarelseboken 14:9-12.

Anm.: Detta är det sista budskap, som skall ljuda före Kristi återkomst. Under detta budskaps förkunnande skall människosläktet delas i två klasser. Den ena klassen kommer att anta vilddjurets (den romerska kyrkans) märke, och den andra klassen kommer att hålla Guds bud. De sistnämnda utgöra minoriteten eller mindretalet, vilket bevisas därav, att de övar tålamod, som förutsätter prövningar; ty utan prövningar finns inget behov av tålamod. Det är alltså klart, att de utsätts för motstånd och förföljelse.

24. Hur blir de övriga av Guds församling behandlade?

”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.” Uppenbarelseboken 12:17.

25. När jorden åter framstår i sin förnyade härlighet, och Guds frälsta barn bor på denna, hur ofta skall de församla sig, för att tillbe Herren?

”Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN.” Jesaja 66:23. När det förlorade Eden blivit återställt, skall även Guds Sabbat finnas där såsom i begynnelsen. Då skall man ha samma skäl, för att hålla Sabbaten som Adam hade, innan han förlorade sin rätt till livets träd. Det är alltså nödvändigt, att ett budskap förkunnas, som leder människorna till att hålla Sabbaten, ty härigenom bereds de till att hålla Sabbat på den nya jorden.

26. Skall livets träd även finnas i det återställda paradiset?

”Saliga är de som håller hans bud, för att de skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna i staden.” Uppenbarelseboken 22:14, Reformations-Bibeln.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 61. Förvanskningen av Sabbaten

Bibelläsningar för Familjekretsen

61. Förvanskningen av Sabbaten

1. Med vilka ord vittnar profeten om Kristi förhållande till Faderns lag?

”Det behagade Herren för hans rättfärdighets skull att låta sin undervisning [King James Version: Lag] komma till makt och ära.” Jesaja 42:21.

2. Hur mycket av lagen försvarade Han?

”Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.” Matteusevangeliet 5:18.

3. Hur skulle Gud betrakta dem, som skulle söka att upplösa ett av Hans bud?

”Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket.” Vers 19.

4. Hur mycket av Guds lag innefattas i de två stor kärleksbuden, enligt Jesu vittnesbörd?

”På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.’” Matteusevangeliet 22:40.

Anm.: Det är klart och tydligt, att hela lagen, som innefattas i Guds Tio Bud, är bindande för alla kristna. Ovan anförda Skriftställen visar, att Kristus icke hade i tankarna att förändra något av dem. Ett av dessa bud befaller, att den sjunde dagen skall helighållas som vilodag; men de flesta kristna håller i stället den första veckodagen, och många av dem tror, att Kristus förändrade Sabbaten. Men vi har sett av Hans egna ord, att Han stadfäste den, i stället för att förändra den.

5. Vad sägs om den makt, som symboliseras av det lilla hornet?

”Denne skall tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar,”. Danielsboken 7:25. För förklaringen av denna profetia, se läsningen ”En märkvärdig Symbol”.

6. Vilken makt påstår sig ha rättighet till, att förändra Guds lag? – Den Romersk-katolska Kyrkan.

Anm.: ”Påven har makt, att förändra tider, att avskaffa lagar och att åsidosätta alla ting, till och med Kristi bud.” – Decretal de Translat. Episcop. Cap.

”Påven har makt (och han har ofta utövat denna makt), att åsidosätta Kristi bud om krig, äktenskap, skilsmässa, edgång, ocker, falsk edgång och orenhet.” – Påve Nicholas, stycke 15, fråga 6.

”Påvens vilja träder i stället för förnuftet. Han kan upphäva all lag samt göra rätt av orätt, genom att rätta eller förändra lagar.” – Påve Nicholas, dist. 96.

7. Vilken del av lagen har denna makt företagit sig att förändra? – Det fjärde budet.

Anm.: ”De (katolikerna) påstår, att Sabbaten är förändrad till Söndagen, Herrens dag, vilket tycks vara i strid mot Guds bud. Det finns heller ingenting, som de så mycket berömmer sig av som Sabbatens förändring. Stor, säger de, måste kyrkans makt och myndighet vara, när den har kunnat avskaffa ett av de tio buden.” – Den Augsburgska Bekännelsen, artikel 28.

”Den (romerska kyrkan) har förändrat det fjärde budet, i det att den har avskaffat Guds Ords Sabbat och insatt Söndagen som helgdag.” – N. Summerbell, i History of the Christians, s. 418.

8. Vem var den förste, som utfärdade en lag för helighållandet av Söndagen? – Konstantin den Store.

Anm.: ”Det första man vet om Söndagens helighållande såsom en laga plikt, är Konstantins lag år 321 e.Kr. Den befallde, att alla domstolar, stadsbor och fabriksarbetare skulle vila på Söndagen (solens ärevördiga dag) och blott de var undantagna, som arbetade med jordbruk.” – Encyclopædia Britannica, artikeln Sunday, nionde upplagan, 1887.

”Konstantin den Store gjorde det till en lag för hela riket (år 321 e.Kr.), att Söndagen skulle hållas som vilodag i alla städer och byar; men han tillät landsbygdens folk att fullfölja sitt arbete på den dagen.” – Encyclopedia Americana, artikeln Sabbath.

9. Vad fordrade Konstantins Söndagslag?

”Alla domare och stadsfolk samt de, som är sysselsatta med handel och hantverk, må vila på solens ärevördiga dag; men de, som bor på landet, må oförhindrat och med full frihet fullfölja sitt åkerbruk; emedan det ofta händer, att ingen annan dag är så lämplig till att så säd och sätta ut vinrankor, och om man läte det gynnande ögonblicket förflyta, kunde man förlora de gåvor, som himmelen skänker. Givet den sjunde dagen i Mars, då Krispus och Konstantin var konsuler, bådadera för den andra gången.” – Taget från det latinska originalet i Harvard College.

Anm.: Man torde lägga märke till, att denna lag använder ingen helig benämning för den dag, som skulle hållas. Den kallas blott för solens ärevördiga dag och blev inskärpt endast som sådan. Konstantin tillbad solen, liksom sina förfäder. Den första dagen i veckan hade under många århundraden varit helgad åt solens tillbedjan och på grund härav behåller den ännu namnet Söndag [tyska Sonntag, engelska Sunday = Soldag. Min anm.]. Då Konstantin erkände Kristus, vägrade han att förkasta solens ärevördiga dag; däremot införde han den i kristendomen. Därefter fick denna dag allt säkrare rotfäste såsom vilodag i den kristna församlingen.

10. När och av vilken auktoritet blev de kristna först ålagda, att hålla Söndagen som Herrens dag?

”Sjundedags-Sabbaten … firades av Kristus, apostlarna och de första kristna, tills kyrkomötet i Laodicea på ett visst sätt alldeles avskaffade dess iakttagande…. Kyrkomötet i Laodicea [år 364 e.Kr.]… fastställde först Herrens dags iakttagande och förbjöd den judiska Sabbatens hållande under hotelse om förbannelse.” – Dissertation on the Lord’s Day Sabbath, s. 163, år 1633.

11.  Vad bestämde detta råd angående Sabbaten?

”Emedan kristna ej borde följa judarnas seder och vila på Sabbaten, utan arbeta på den dagen…. Därför, om de håller sig till de judiska sederna och bruken, är de förbannade ifrån Kristus.” – Samma verk, sid. 33, 34. De föregående vittnesbörden är från protestanter.

12. Erkänner katolikerna själva, att de har förvanskat Sabbatsbudet? – Ja, det gör de.

”Fråga. Hur bevisar Du, att kyrkan har makt att påbjuda fester och helgdagar?

Svar. Genom själva handlingen, att förändra Sabbaten till Söndagen, som protestanterna erkänner; och därför motsäger de narraktigt sig själva, genom att strängt hålla Söndagen, men ej de flesta av de andra högtiderna, som samma kyrka påbjudit.” – Abridgment of Christian Doctrine, s. 58.

”Fråga. Kan Du på något annat sätt bevisa, att kyrkan har makt att inrätta föreskrivna högtider?

Svar. Hade hon inte sådan makt, kunde hon inte ha gjort det, som alla nutida religionsbekännare håller med henne om – hon kunde inte ha infört hållandet av Söndagen, den första dagen i veckan, i stället för hållandet av Lördagen, den sjunde dagen, för vilken vilkens [Söndagens] hållande det ej finns det ringaste stöd i Skriften.” – Doctrinal Catechism, s. 351.

13. Vilken auktoritet följs i verkligheten av folket?

”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder,”. Romarbrevet 6:16.

14. Vad sade Frälsaren om den gudsdyrkan, som ej stämmer överens med Guds bud?

”Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.’” Matteusevangeliet 15:9.

15. Vad var skillnaden mellan Elias tro och de andra profeternas tro på hans tid?

”Då sade Elia till folket: ’Jag är ensam kvar som HERRENS profet, och Baals profeter är fyrahundrafemtio man.” Första Konungaboken 18:22.

16. Vem var de hedniska hebréernas Baal?

”Baal, dvs. herre. 1. Den förnämste manlige gudomligheten hos kanaanéerna och fenicierna, den alstrande men också åter förstörande naturkraften, vilken dyrkades under åtskilliga växlande former och gestalter, vilket också var fallet med dess kvinnliga motsvarighet, gudinnan Astarte. Över huvud taget var det väl solen, som dyrkades under namnet Baal; kanske också planeten Jupiter. Den syriska formen av namnet Baal är Beel; den babyloniskt-assyriska är Bel. Jesaja 46:1; Jeremia 50:2; 51:44. Namnet Baal ingick i många feniciska namn, såsom Hannibal = Baals nåd, Asrubal = Baals hjälp, Etbal = med Baal. Första Konungaboken 16:31, osv. Flertalet Baalim, dvs. Baaler (herrar), häntyder väl på gudens olika karaktärer och olika avbildningar hos särskilda folk och på olika orter. Domarboken 2:11; 3:7; Första Samuelsboken 7:4; Andra Krönikeboken 24:7. Baals dyrkan, som var förenad med de skändligaste laster, otukt, människooffer, o.d. (Fjärde Moseboken 25:3 och framåt; Jeremia 19:5), började redan under Moses livstid att intränga i Israel (Fjärde Moseboken 25), och under följande tider upprepades detta avfall med vissa mellantider av bot och bättring både tätt och käckt. Domarboken 2:11; 3:7; 10:6…. Baals profeter, Astartes präster och tempelbolare svärmade i landet. Vid Isebels bord spisade 450 Baalspräster och 400 Astartepräster. Första Konungaboken 18:19. Ej underligt det eldsnit, varmed Elia uppträder just i kampen mot Baal. Sist anförda kapitel ger oss en levande bild av det vilda avgudanitets galenskap och raseri med dess tjut, danser och knivskärning. Baals tempel och altaren restes vanligen på bergshöjderna eller högt belägna platser. Så offrade man åt Baal på hustaken i Jerusalem. Jeremia 32:29. Och konung Ahas byggde honom altaren på taket av sitt slott. Andra Konungaboken 23:12.” – Biblisk Ordbok, av Nyström.

17. Vad sade Elias till folket?

”’Hur länge skall ni halta på båda sidor? Om det är HERREN som är Gud, så följ honom. Men om det är Baal, så följ honom.’” Första Konungaboken 18:21.

Anm.: Om vi blir tjänare åt den, som vi lyder, och någon medvetet lyder den Romersk-katolska Kyrkans föreskrifter, skall han då ej bli betraktad i Guds ögon såsom den kyrkans tjänare, i stället för Guds tjänare? Alltså är Elias ord (med någon liten förändring) väldigt passande för dem som vet, hur Söndagshållandet har uppkommit. Hur länge skall Ni halta på båda sidor? Om Herren är Gud, följ Honom! Men om den romerska kyrkan är det, följ den!

Önskas för Herrens tjänst!

1. Män lika Daniel. Danielsboken 9:3, 4; 1:8.

2. Män lika Sadrak. Danielsboken 3:4-6, 12, 14-18, 21, 28.

3. Män med Nehemjas trohet för ansvarsfulla ämbetsplatser.

4. Män lika Paulus, lärda av den Helige Ande. Första Korintierbrevet 2:2, 13.

5. Män lika Bereanerna, som var begåvade med visdom. Apostlagärningarna 17:10, 12; Femte Moseboken 29:29.

6. Unga män lika Jabes, som fruktade Herren. Första Krönikeboken 4:10.

7. Unga kvinnor lika Rut.

8. Matronor lika den sunemitiska kvinnan. Andra Konungaboken 4:8, 13; Titusbrevet 2:5; Första Timoteusbrevet 5:9, 14.

9. Fäder lika Abraham. Första Moseboken 26:5.

10. Bröder lika Aron och Hur. Andra Moseboken 17:9-12.

11. Systrar lika Maria, som satt vid Jesu fötter. Lukasevangeliet 10:38, 39; Johannesevangeliet 12:2.

12. Familjeöverhuvuden lika Kaleb. Fjärde Moseboken 14:24.

13. Hustrur, som är mönstervärdiga. Ordspråksboken 31:10-31.

14. Mödrar lika Hanna. Första Samuelsboken 1:10, 11, 24-28.

15. Kristi tjänare lika Barnabas. Apostlagärningarna 11:22-26.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 60. Det Nya Testamentets Sabbat

Bibelläsningar för Familjekretsen

60. Det Nya Testamentets Sabbat

1. I vilket förhållande står Sabbaten och första veckodagen till varandra?

”Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, gick Maria från Magdala och den andra Maria för att besöka graven.” Matteusevangeliet 28:1.

2. Vilken dag höll de kvinnor, som följde Jesus, efter korsfästelsen?

”Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud.” Lukasevangeliet 23:56.

3. Vilken dag är Sabbaten, enligt lagen?

”Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete,”. Andra Moseboken 20:10.

4. Hur betraktade de heliga kvinnorna den första dagen i veckan?

”På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning.” Lukasevangeliet 24:1.

5. Vad var Kristi sedvänja avseende Sabbaten?

”Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften,”. Lukasevangeliet 4:16.

6. Vilken förmaning gav Jesus angående Sabbaten, då Han förutsade Jerusalems Förstöring och påpekade nödvändigheten att fly från Judéen före den tiden?

”Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten.” Matteusevangeliet 24:20. Jerusalem förstördes av romarna år 70 e.Kr. Kristus förmanade alltså lärjungarna, att iaktta Sabbaten så långt fram i tiden som vid det tillfället.

7. Vilken benämning ger den Heliga Skrift den dag, på vilken judarna församlades i synagogorna?

”Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat.’” Apostlagärningarna 15:21.

Anm.: Judarna läste Moses skrifter i synagogorna endast på Sabbaten, den sjunde dagen – aldrig på den första veckodagen. De dagar, på vilka Moses skrifter blev lästa, omfattade alltså varje Sabbat, enligt detta Skriftställe.

8. Till vilka blev Paulus särskilt sänd, för att predika evangelium?

”Men Herren sade till honom: ’Gå! Han är ett redskap som jag utvalt för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och inför Israels barn.” Apostlagärningarna 9:15; 22:21; Romarbrevet 1:5.

9. På vilken dag gick han och Barnabas in i synagogan i Antiokia?

”Själva fortsatte de sin resa från Perge och kom till Antiokia i Pisidien. På sabbaten gick de till synagogan och satte sig.” Apostlagärningarna 13:14.

10. Sedan Paulus hade predikat för hedningarna och församlingen började att skingras, vad begärde de av apostlarna?

”När de gick ut bad folket att de nästa sabbat skulle tala om detta för dem.” Vers 42.

Anm.: Detta skedde så långt fram i tiden som år 45 e.Kr. Judarna hade alla lämnat mötet, och alltså stod ingenting i vägen för Paulus, som var hedningarnas apostel, att utlysa ett möte för dem på följande dag, Söndag, om den skulle ha varit de kristnas vilodag. Men ingen antydan finns härom i texten eller dess sammanhang.

11. Vad blev följden av denna anhållan?

”Följande sabbat samlades nästan hela staden för att lyssna till Herrens ord.” Vers 44.

12. På vilken dag i veckan höll kvinnorna i Filippi sina bönemöten?

”På sabbaten tog vi vägen ut genom stadsporten och gick längs en flod, där vi antog att det fanns ett böneställe. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade kommit dit.” Apostlagärningarna 16:13.

13. Vad är det som visar, att aposteln, sedan han kom till staden, väntade intill Sabbaten, för att hålla sitt möte?

”[O]ch därifrån till Filippi, som är den ledande staden i denna del av Makedonien och en romersk koloni. I den staden stannade vi några dagar.” Vers 12.

14. På vilken dag plägade Paulus hålla möten?

”De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonika, där judarna hade en synagoga. Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna”. Apostlagärningarna 17:1, 2.

15. Hur tillbringade aposteln veckans arbetsdagar, då han var i Korint?

”Sedan lämnade Paulus Athen och kom till Korint. Där träffade han en jude vid namn Akvila, född i Pontus, och hans hustru Priskilla…. och då han hade samma yrke som de, stannade han hos dem och arbetade. De var nämligen tältmakare.” Apostlagärningarna 18:1-3.

16. Men vad gjorde han om Sabbaten?

”Varje sabbat förde han samtal i synagogan och övertygade både judar och greker.” Vers 4.

17. Hur länge fortsatte han sitt arbete på denna plats?

”Och han stannade där i ett år och sex månader och undervisade dem i Guds ord.” Vers 11.

Anm.: Paulus predikade alltså på 78 Sabbater i denna stad. Berättelsen säger vidare, att han arbetade i sitt hantverk, och vi kan med goda skäl anta, att han arbetade med tältmakeri lika många Söndagar som de Sabbater, på vilka han predikade. Om vi till dessa 78 Sabbater lägger de tre, på vilka han predikade i Tessalonika, en i Filippi och två i Antiokia, får vi en uppgift om 84 Sabbater, på vilka aposteln höll gudstjänst. Däremot höll han blott ett möte på den första dagen, och detta var ett aftonmöte, som följde strax efter Sabbaten. Se Bibelläsningen ”Söndagens Helighet”.

18. På vilken dag var Johannes i Anden?

”På Herrens dag kom jag i Anden och hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en basun,”. Uppenbarelseboken 1:10.

19. Vem är Sabbatens Herre?

”Så är Människosonen Herre också över sabbaten.’” Markusevangeliet 2:28.

20. Vilken annan förutom Kristus gör anspråk på Sabbaten såsom Sin heliga dag?

”Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min [Guds] heliga dag,”. Jesaja 58:13.

21. Varför kallar Gud denna dag för Sin?

”Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” Andra Moseboken 20:11.

22. Genom vilken har Gud skapat världen?

”Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt till att ärva allting, och genom honom har han också skapat världen.” Hebréerbrevet 1:1, 2.

Anm.: Då alltså Gud vilade från Sitt skapelseverk, vilade även Sonen, genom vilken detta verk blev utfört. Han kunde därför såsom Skapare göra anspråk på, att vara Sabbatens Herre lika mycket som Gud Själv. Det var tvivelsutan på grund härav som Han sade, att Han var Herre även över Sabbaten.

Tron

”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.” Hebréerbrevet 11:1.

Tron frambringar hopp, Romarbrevet 5:2; fröjd, Apostlagärningarna 16:34; frid, Romarbrevet 15:13; frimodighet, Första Petrusbrevet 2:6; mod att predika, Andra Korintierbrevet 4:13.

Genom tron kan vi leva, Galaterbrevet 2:20; stå, Andra Korintierbrevet 1:24; vandra, Andra Korintierbrevet 5:7; få vittnesbörd, Hebréerbrevet 11:39; övervinna världen, Första Johannesbrevet 5:4, 5; motstå Djävulen, Första Petrusbrevet 5:9; besegra den Onde, Efésierbrevet 6:16; övervinna alla svårigheter, Matteusevangeliet 17:20; 21:21; Markusevangeliet 9:23.

Genom tron erhålls syndernas förlåtelse, Apostlagärningarna 10:43; rättfärdiggörelse, Romarbrevet 3:21; frälsning, Markusevangeliet 16:16; helgelse, Apostlagärningarna 15:9; andligt ljus, Johannesevangeliet 12:36; vila, Hebréerbrevet 4:3; uppbyggelse, Judasbrevet 20; beskydd, Första Petrusbrevet 1:5; barnaskap, Galaterbrevet 3:26; löftenas arv, Hebréerbrevet 6:12; tillträde till Gud, Efésierbrevet 3:12; den Helige Ande, Apostlagärningarna 11:15-17; Guds ynnest, Hebréerbrevet 11:6; evigt liv, Johannesevangeliet 6:40.

”Vaka, stå fasta i tron. Var manliga och starka.” Första Korintierbrevet 16:13.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 59. Sabbatens Instiftelse

Bibelläsningar för Familjekretsen

59. Sabbatens Instiftelse

1. Vad fordrar Sabbatsbudet?

”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar” Andra Moseboken 20:8-10.

2. När och varför instiftade Gud Sabbaten?

”På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:2, 3; Andra Moseboken 20:11.

3. Välsignade Gud den sjunde dagen, medan Han vilade på den, eller därefter?

”Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Första Moseboken 2:3. Guds välsignelse kunde inte gälla den första sjunde dagen, ty den var redan förbi, och förfluten tid kan ej välsignas. Den välsignelse, som Gud uttalade över den sjunde dagen, måste alltså avse denna dag i framtiden.

4. Vilka tre särskilda handlingar var nödvändiga, för att inrätta eller instifta Sabbaten?

Gud vilade på den; Han välsignade den; Han helgade den. Betydelsen av ordet helga är, enligt Dalin, att hålla helig, att göra helig, att inviga till gudstjänst. [Något helgat är okränkbart, dvs. man överträder det inte, man bryter ej mot det. Min anm.]

5. För vem blev Sabbaten sålunda invigd?

”Och Jesus sade till dem: ’Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.” Markusevangeliet 2:27. Den blev icke instiftad blott för judarna. Judarna har fått sitt namn från Juda, en av Jakobs tolv söner, från vilken de härstammar. Sabbaten blev gjord mer än två tusen år, innan det fanns någon jude.

6. Hur brukas ordet helga på andra ställen i den Heliga Skrift?

”Mose svarade HERREN: ’Folket kan inte stiga upp på Sinai berg, ty du har själv varnat oss och sagt att jag skulle märka ut en gräns omkring berget och helga det.’” Andra Moseboken 19:23. Se även Josua 20:7; Andra Konungaboken 10:20, 21. Sabbatens helgande måste ha varit dess bestämmande för människans bruk.

Anm.: ”Om inte något annat ställe än detta i Första Moseboken 2:2, 3 funnes, skulle det inte bli svårt att från detsamma härleda en föreskrift om en Sabbats eller sjunde dags allmänna iakttagande, vilken skulle avskiljas åt Gud som helig tid att hela det människosläkte, för vilket jorden och dess natur särskilt bereddes. De första människorna måste ha känt till den; i annat fall kunde inte orden ”och helgade den” alls ha någon betydelse. De skulle vara intetsägande, såvida de inte avsett några, som måste hålla den helig.” – Dr. Langes’ Commentary, Band 1, s. 197.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 58. Profeten Elia

Bibelläsningar för Familjekretsen

58. Profeten Elia

1. Skall Herren sända en profet till världen före Herrens dag?

”Se, jag skall sända till er profeten Elia, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.” Malaki 4:5.

2. Vem uppfyllde delvis denna profetia?

”Ty alla profeterna och lagen har profeterat fram till Johannes, och om ni vill ta emot det – han är den Elia som skulle komma.” Matteusevangeliet 11:13, 14.

3. Vilken invändning gjorde de skriftlärde emot Kristi mission?

”Lärjungarna frågade honom: ’Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?’” Matteusevangeliet 17:10.

4. Vad svarade Han dem?

”Han svarade: ’Elia skall komma och återupprätta allt. Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem.’ Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.” Verserna 11-13.

5. Vad vittnar Johannes om sig själv?

”De frågade honom: ’Vad är du då? Är du Elia?’ Han sade: ’Nej, det är jag inte.’ ’Är du Profeten?’ Han svarade: ’Nej.’” Johannesevangeliet 1:21.

6. Hur kan man förklara denna synbara motsägelse?

”Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett.’” Lukasevangeliet 1:17.

7. När skulle denna anda och kraft uppenbaras?

”[I]nnan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.” Malaki 4:5.

8. Vad mer skulle inträffa, innan Herrens förskräckliga dag kommer?

”Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.” Joel 2:31.

9. Låg denna dag ännu i framtiden i Petri dagar?

”Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån”. Andra Petrusbrevet 3:10.

10. Vad ledde Elias ande honom till att göra?

”Elia trädde fram för allt folket och sade: ’Hur länge skall ni halta på båda sidor? Om det är HERREN som är Gud, så följ honom. Men om det är Baal, så följ honom.’” Första Konungaboken 18:21.

Anm.: Israeliterna hade på den tiden avfallit från Gud och vänt sig till avguden Baal. De hade alltså avvikit ifrån Guds bud, och Elias verk bestod i att vittna emot deras avgudadyrkan och att förmana dem till, att åter vända sig till Guds bud.

11. Vad blev Elia nödsakad att göra, sedan han hade djärvt förkunnat sanningen?

”Då sände Isebel bud till Elia och lät säga: ’Må gudarna straffa mig både nu och senare, om jag inte i morgon vid denna tid låter det gå med dig som det gick med profeterna.’ När han fick höra detta steg han upp och flydde för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba,”. Första Konungaboken 19:2, 3.

12. Vilken beskyllning framlades emot Elia?

”När Ahab fick se Elia sade han till honom: ’Är du här, du som drar olycka över Israel?’” Första Konungaboken 18:17.

13. Vilken inverkan hade beskyllningen på Elia?

”Han önskade sig döden och sade: ’Nu är det nog, HERRE. Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.’” Första Konungaboken 19:4.

14. Vad gjorde Herren för Elia?

”Medan de gick och samtalade, se, då kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen.” Andra Konungaboken 2:11.

15. Vad kräver det sista budskapet före Herrens uppenbarelse av de troende?

”En annan ängel, den tredje, följde dem och sade med stark röst: ’Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller sin hand, han skall själv få dricka av Guds vredes vin, som oblandat hälls i Guds vredes bägare…. I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.’” Uppenbarelseboken 14:9-12.

Anm.: Man ser här, att detta budskap motsvarar det, som Elia förkunnade. Det manar människorna till, att avgöra, huruvida de skall tillbe vilddjuret eller Gud. Budskapet måste förkunnas av människor, vilka frimodigt vittnar mot det allmänna fördärvet och manar till omvändelse till Gud och Hans bud.

16. Hur kommer de övriga av Guds församling att betraktas, eftersom de håller Guds bud?

”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.” Uppenbarelseboken 12:17.

17. Hur långt kan vi vänta oss, att förföljelsen kommer att gå mot dem, som inte ger efter för vilddjurets märke?

”Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att bilden till och med kunde tala och låta döda alla dem som inte tillbad vilddjurets bild.” Uppenbarelseboken 13:15.

18. Vad skall Herren göra för de förföljda, om de förblir trogna?

”Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet:”. Uppenbarelseboken 15:2, 3.

Anm.: Moses sång sjöngs av israeliterna, då de hade undsluppit sina förföljare, egyptierna. Denna seger liknade ej en vanlig seger, som vinns av ett folk över ett annat. Det var en personlig förlossning, och alla kunde instämma i åminnelsesången. Så skall det även bli vid den sista seger, som vinns. De, som har förföljt Guds folk, skall få erfara Guds vredes hemsökelser; men Guds folk skall förlossas, så att det kan fröjda sig över sin underbara frälsning genom Herren Jesus Kristus.

19. Hur skall Herren samla Sina trogna i denna sista stora strid?

”Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.” Matteusevangeliet 24:31.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 57. De sju sista Plågorna

Bibelläsningar för Familjekretsen

57. De sju sista Plågorna

1. Skall Herren straffa dem, som tillber vilddjuret och dess bild samt tar emot dess märke?

”’Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller sin hand, han skall själv få dricka av Guds vredes vin, som oblandat hälls i Guds vredes bägare.” Uppenbarelseboken 14:9, 10.

2. Vad är Guds vrede?

”Och jag såg ett annat stort och underbart tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, ty med dem når Guds vrede sin fullbordan.” ”Och ett av de fyra väsendena gav de sju änglarna sju skålar av guld, fyllda av Guds vrede – han som lever i evigheternas evigheter.” Uppenbarelseboken 15:1, 7.

3. Skall det förekomma någon tjänsteförrättning i den himmelska helgedomen, när dessa plågor blir utgjutna?

”Och templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt, och ingen kunde komma in i templet, förrän de sju plågorna från de sju änglarna hade nått sitt slut.” Vers 8.

Anm.: Detta visar, att när dessa plågor blir utgjutna, skall det inte finnas någon, som är syndarens ställföreträdare i det himmelska templet; följaktligen är hans frälsningstid förbi. Därför säger den tredje ängeln, att de som tar emot vilddjurets märke, skall hemsökas av Guds vredes vin, som är oblandat, dvs. inte utspätt med någon nåd. Detta bevisar även, att den tredje ängelns budskap är nådens sista budskap, innan prövningstiden är över.

4. Skall Kristus komma omedelbart efter prövningstidens slut?

”Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig.’ ’Se, jag kommer snart”. Uppenbarelseboken 22:11, 12.

Anm.: Om alla, både goda och onda, förbleve i det tillstånd de är ifrån en viss tid intill Kristi uppenbarelse, står det klart, att det måste förekomma en tidsperiod härför före Kristi återkomst. Detta tillstånd går ej att förbättra, hur mycket de än önskar det. Det skall bli på den tiden, liksom det var i dagarna före syndafloden. Gud tillät ej arkens dörr att stå öppen, till dess floden verkligen kom, ty då skulle många tusen av dem som hade föraktat Noas budskap, ha sökt att komma in i den. Noa blev instängd några dagar, innan floden kom, medan himmelen ännu var klar. Då han och hans anhöriga blev instängda, blev de andra utestängda, och sedan kunde de inte förändra sitt tillstånd eller sin belägenhet. Så skall det även bli i framtiden. När Guds vredes plågor börjar att falla, har prövningstiden nått sin ände.

5. Vad är den första plågan, och på vilka faller den?

”Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.” Uppenbarelseboken 16:2.

6. Hur många kommer att tillbe vilddjuret?

”Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.” Uppenbarelseboken 13:8. Den första plågan skall alltså bli nästan allmän.

7. Vari skall den andra plågan bestå?

”Den andre ängeln tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.” Uppenbarelseboken 16:3.

8. Vad blir den tredje plågan?

”Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.” Vers 4.

9. Varför skall Herren ge dem blod att dricka?

”De har utgjutit heligas och profeters blod och därför har du gett dem blod att dricka, och de har förtjänat det.’” Vers 6. Det vill säga, de som har föraktat och trotsat Guds bud och som varit upphov till de heligas död i sina försök att förmå dem till att tillbe vilddjuret och dess bild samt ta emot dess märke, vare sig uppsåtligt eller ej, skall få blod att dricka.

10. Vad blir den fjärde plågan?

”Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. De brändes av stark hetta”. Verserna 8, 9.

11. Vad medför den femte plågan?

”Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan”. Vers 10.

12. Vilket löfte besannas vid denna tid för dem, som har älskat sanningen?

”Du skall inte frukta nattens fasor, inte pilen som flyger om dagen, inte pesten som går fram i mörkret eller farsoten som härjar vid middagens ljus. Om än tusen faller vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det inte drabba dig. Med egna ögon skall du se hur de ogudaktiga får sitt straff. Ty du har sagt att HERREN är ditt skydd, du har gjort den Högste
till din tillflykt. Ingen olycka skall drabba dig, ingen plåga närma sig din hydda.” Psaltaren 91:6-10.

13. Vad sker under den sjätte plågan?

”Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern.” Uppenbarelseboken 16:12.

Anm.: Man kan inte gärna anta, att detta åsyftar den verkliga floden Eufrat; ty den har aldrig hindrat härarna från Östern. Ett tusen år f.Kr. plägade Assyriens konungar varje år dra över denna flod på sina fälttåg, och det just på den tid, då vattnet stod som högst. I Bibeln står vatten för människomassor: ”’Vattnen som du såg, där skökan tronar, de är folk och människomassor och folkslag och språk.” Uppenbarelseboken 17:15. Att de torkar ut innebär, att världens grundlurade folkhav inser sig ha blivit bedragna av det första och det andra vilddjuret samt av den falske profeten, dvs. fallen religion och statsmakten gående i dess lydband. Därmed förlorar Babylon sin makt över människorna, även om det är för sent för att dessa skall frälsas. Härutöver banas väg för Kristi återkomst, likt en kung dragande in från Östern.

14. Vad hörs, när den sjunde ängeln utgjuter sin skål?

”Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: ’Det har skett.’” Uppenbarelseboken 16:17.

15. Vilkens röst är det, som hörs?

”Herren ryter från höjden, från sin heliga boning låter han sin röst höras. Han ryter högt över sitt land och höjer skörderop som en vintrampare över jordens alla invånare.” Jeremia 25:30.

16. Vad inträffar därefter?

”Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den.” Uppenbarelseboken 16:18; Haggai 2:21; Hebréerbrevet 12:26.

17. Vad sker i förbindelse med jordbävningen?

”Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.” Uppenbarelseboken 16:21.

18. Vem är Guds barns tillflykt på denna tid?

”HERREN ryter från Sion, från Jerusalem låter han sin röst höras, så att himlen och jorden bävar. Men HERREN är en tillflykt för sitt folk, ett skydd för Israels barn.” Joel 3:16.

19. Vad skall Herren sända, för att bereda människorna för denna förskräckliga tid?

Den tredje ängelns budskap.

20. Vad sker, när budskapet avslutats?

Nådens tid upphör, och de sju sista plågorna utgjuts.

21. Vad kommer då att drabba dem, som har förkastat budskapet?

”Se, dagar skall komma, säger Herren, HERREN, då jag skall sända hunger i landet, inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS ord. De skall driva omkring från hav till hav och springa hit och dit från norr till öster för att söka efter HERRENS ord, men de skall inte finna det.” Amos 8:11, 12.

22. Vad skall Herren säga till folket, när det alltså ropar efter livets bröd?

”Ni vägrade lyssna när jag ropade och ingen brydde sig om att jag räckte ut min hand, ni förkastade alla mina råd och ville ej veta av mina varningar. Därför skall också jag le
när olycka drabbar er, och håna er när förskräckelse kommer över er,”. Ordspråksboken 1:24-26.

23. Hur framställer Frälsaren dessa människors tillstånd?

”När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss, då skall han svara er: Jag vet inte varifrån ni är.” Lukasevangeliet 13:25.

24. Är då inte den tredje ängelns budskap av stor betydelse för detta släkte?

Ogudaktiga Människor och Avfällingar

I den Heliga Skrift finns många betydelsefulla jämförelser mellan dem, som aldrig har känt Gud och sådana, som helt har avvikit ifrån Honom. De liknas vid –

Dårar, som bygger på sanden. Matteusevangeliet 7:26.

Källor utan vatten. Andra Petrusbrevet 2:17.

Stengrund. Matteusevangeliet 13:5.

Vilda havsvågor. Judasbrevet 13.

Tidigt försvinnande dagg. Hosea 13:3.

Vitkalkade gravar. Matteusevangeliet 23:27.

Ett gammalt kläde. Jesaja 50:9.

Denna världens barn. Lukasevangeliet 16:8.

Skyar utan vatten. Judasbrevet 12.

Ogräs. Matteusevangeliet 13:38.

Dåliga träd. Lukasevangeliet 6:43.

Lejon, som trånar efter rov. Psaltaren 17:12.

Nässlor och tistlar. Hesekiel 2:6.

Vildåsnans föl. Job 11:12.

Basans oxar. Psaltaren 22:13.

En upphettad ugn. Hosea 7:4.

Aska under fötterna. Malaki 4:3.

Rovdjur. Job 41:25.

Förkastat silver. Jeremia 6:30.

Irrande stjärnor. Judasbrevet 13.

Smältande vax. Psaltaren 68:3.

Ett upprört hav. Jesaja 57:20.

Föraktade grenar. Jesaja 14:19.

Vanartiga barn. Matteusevangeliet 11:16.

Skorpioner. Hesekiel 2:6.

Dåliga fiskar. Matteusevangeliet 13:48.

Svin. Matteusevangeliet 7:6; Andra Petrusbrevet 2:22.

Onda fikon. Jeremia 24:8.

Hämmad säd. Andra Konungaboken 19:26.

Ormar. Psaltaren 58:4; Matteusevangeliet 23:33.

Överdrag av slaggsilver. Ordspråksboken 26:23.

Agnar. Matteusevangeliet 3:12.

Herrens fiender. Psaltaren 37:20.

Illfundiga människor. Romarbrevet 1:30.

Denna världens människor. Psaltaren 17:14.

Den Ondes barn. Matteusevangeliet 13:38.

Lögnens foster. Jesaja 57:4.

De, som hatar Herren. Psaltaren 81:16; Romarbrevet 1:30.

Huggormas avföda eller yngel. Matteusevangeliet 3:7.

Getter. Matteusevangeliet 25:31-33.

De onda. Psaltaren 31:1.

Barn, som vägrar att lyssna till Herrens lag. Jesaja 30:9.

I Domen

”De ogudaktiga skall vika tillbaka ner i dödsriket, alla hednafolk som glömmer Gud.” Psaltaren 9:18.