Barnberättelser om Ellen White. 36 - Det saliga Hoppet

Berättelser för Barn om Ellen White

 

36 – Det saliga Hoppet

 

Hänvisningar: Life Sketches of Ellen G. White, s. 440-480, These Were the Courageous, s. 45-52. Dagens text: Johannesevangeliet 14:3.

1:a scenen – ”Jag rekommenderar Er denna bok.”

Den sista gången som Syster White talade inför Generalkonferensen, var hon i åttioårsåldern. Trots att det inte fanns några mikrofoner på den tiden kunde hon höras i hela den stora församlingen. När hon hade avslutat sitt budskap, tog hon Bibeln som låg på predikstolen, öppnade den och höll ut den framför sig. ”Bröder och systrar, jag rekommenderar Er denna bok.” Sedan stängde hon den försiktigt, lade tillbaka den i predikstolen, och sakta gick hon ned från predikstolen.

 
Hon hade många besökare under de sista månaderna av sitt liv. Hon var alltid glad att kunna ge dem uppmuntran och tröst. Tanken på att hon inte alltid skulle vara här och tala till folket, gjorde henne inte ledsen. En dag sade hon till en besökare: ”Jag gläds vid tanken på att när jag inte längre kan tala till folket, kommer mina böcker att tala för mig.”

 
Syster White avslutade sitt livsverk efter att ha varit Guds utvalda budbärare i sjuttio långa år. ”Jag vet vem jag tror på”, viskade hon till sin son strax innan hon somnade in för att vila fram till dess att Jesus kallar henne ifrån graven.

 
Eftersom Ellen White hade så många vänner och var så älskad av så många människor, beslutades det att hålla begravningsceremonier på tre olika platser – en i ”Elmshaven”, där hon hade bott; en i Richmond, Kalifornien, där det hölls ett lägermöte på den tiden. Och naturligtvis hölls den sista ceremonin i Battle Creek, Michigan, högkvarteret för Generalkonferensen. Det förekom flera stora talare vid dessa högtidligheter och alla blickade tillbaka på Ellen G. Whites liv som ett liv i tjänst för Gud och människor. En talare sade: ”Vår Herre sade att ett träd känns igen på sin frukt. Mot bakgrund av detta, utgör vår systers liv och välsignade inflytande hon hade på alla som kom i kontakt med henne, ett vittnesbörd om hennes karaktär och arbete.”

Av och till har en del människor frågat om syster White var en profet eller inte. Några frågade till och med henne själv om det här. Hon sade: ”Tidigt i min ungdom blev jag frågad flera gånger: ’Är Du en profet?’ Jag har alltid svarat: ’Jag är Herrens budbärare.’ Jag vet att många har kallat mig för profet, men jag har aldrig gjort krav på denna titel. Min Frälsare förklarade att jag är Hans budbärare.”

Syster White var mer än bara Guds budbärare. Hon var känd för de goda frukterna hos sitt liv, som en god granne, en kärleksfull hustru och mor, en trogen vän, en tålmodig lärare, en stor pedagog, men framför allt som en trogen kristen.

 
Hon reste från plats till plats och undervisade, predikade och gav vägledning för att hjälpa till att främja det stora adventbudskapet. Men hon bar alltid på det stora ansvaret att skriva ned Guds budskap och ge ut dem i böcker så att alla människor skulle kunna läsa dem.

 
”Jag måste skriva böcker och på så sätt ge andra ljuset som Herren ger mig. Jag tänker inte lämna en uppgift oavslutad.” Och hon lämnade inte sin gärning oavslutad.

 
Hon levde tills hon var nästan 88 år gammal. De 50 000 sidor med vägledning och inspiration som Gud gav henne har publicerats i 53 böcker. Hur många av dessa femtiotre böcker läser vi? Liknar vi Steven Smith som väntade i tjugo åtta år innan han slutligen läste syster Whites råd till honom?

 
2:a scenen – Hyllning till en stor kvinna

(Ta bort 3, sätt upp 31 och 172 framför talarstolen.) Uppenbarelseboken 14:13 valdes som text vid hennes begravning. ”Saliga är de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall vila sig från sitt arbete, ty deras gärningar följer dem.’”

”Om ingen annan”, sade talaren pastor E. E. Andross, ”kan man säga mer lämpligt än om vår kära syster, att detta Skriftens ord är uppfyllt.” ”Under sådana omständigheter som dessa, skriker likväl våra hjärtan efter den härliga uppståndelsens morgon. Vi vill veta att döden kommer att förstöras och att de som sover kommer att vakna.”

Ja, unga vänner, vi är glada för de många verser i Bibeln som säger att Jesus kommer igen, och att vi inte skall sörja som de utan hopp.

 
När de kristna i Tessalonika sörjde när de begravde sina nära och kära, riktade Paulus deras uppmärksamhet på uppståndelsen som kommer att äga rum vid Jesu andra ankomst. Då kommer de döda att stå upp, och tillsammans med de levande, kommer de att lyftas upp i luften för att möta Jesus. ”. . . Och så”, säger han, ”skall vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.” Första Tessalonikerbrevet 4:16-18.

En av de mest underbara sanningar som uppenbarats i Bibeln handlar om Jesu återkomst i makt och stor härlighet för att rädda oss från denna värld med sjukdom, synd och sorg. Då kommer Han att ta oss till de himmelska bostäderna, där Han har förberett ett hem åt var och en av oss. I Johannesevangeliet 14:1-3 lovade Han Sina lärjungar. ”. . . Jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är.” Ja, Han vill dela all himmelens härlighet med oss och Han längtar efter den dag då Han skall komma igen med alla de himmelska änglarna för att vi skall härska över universum med Honom för alltid.

 
Änglarna som stod kvar på Oljeberget efter Kristi himmelsfärd, upprepade löftet om Hans ankomst. ”. . . Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.’”Apostlagärningarna 1:11. Och aposteln Paulus, som talade genom den Helige Ande, skrev: ”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. . .” Första Tessalonikerbrevet 4:16 och i Uppenbarelseboken 1:7 säger Johannes: ”Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom. . . .”

3:e scenen – Jesu återkomst

Det är ett härligt hem, som Gud förbereder för oss. Syster White såg i en syn himmelens härlighet, och hon beskrev den för oss. Du kan läsa beskrivningen mer fullständigt i hennes böcker Early Writings, sid. 16-20, och Den Stora Striden, sid. 610-613 [1994 års utgåva]. Här är en del av det hon skrev. I boken Den Stora Striden läser vi: ”Bibeln kallar de frälstas arv ett land. Heb 11:14-16. Där leder den himmelske herden sin hjord till levande vattenkällor. Livets träd bär frukt var månad och trädens löv tjänar till läkedom för folken. Där finns floder som alltid flyter, klara som kristall, och längs dess [deras] stränder kastar lummiga träd sina skuggor över vägar som är beredda för Herrens återlösta. Vidsträckta slätter övergår i vackra höjder och Guds berg höjer sina stolta tinnar. På dessa fridfulla slätter och vid de levande floderna skall Guds folk, som så länge varit pilgrimer och vandringsmän, finna ett hem. . . Smärta kan inte existera i himmelens atmosfär. Där blir det inga tårar, inte några begravningståg, inte några tecken på sorg. ’Döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan… ty det som förr var är nu förgånget.’” Uppenbarelseboken 21:4.

”’Ingen natt skall vara mer’ i Guds stad. Ingen kommer att behöva eller önska någon vila. . . Vi skall alltid känna morgonens friskhet. Vi skall alltid vara långt ifrån dess avslutning. . . Från Guds tron och Lammets härlighet strömmar ett aldrig upphörande ljus ut över den heliga staden. De återlösta skall leva i en evig dags solfria härlighet.”

Hon säger i Early Writings: ”Jag såg ett annat fält fullt av alla slags blommor, och då jag plockade dem, utbrast jag: ’De kommer aldrig att vissna!’. . . Därefter kom vi in på en mark, som var full av alla sorters djur – lejon, lamm, leopard och varg, alla i fullkomlig sämja. Vi gick mitt emellan dem, och de följde troget efter. . . Då vi gick vidare, träffade vi en skara, som också betraktade platsens härlighet. Jag lade märke till en röd kant på deras kläder. Deras kronor var strålande, och deras kläder var av finaste vitt. Då vi hälsade på dem, frågade jag Jesus, vilka de var. Han sade, att de var martyrer, som blivit dödade för hans skull. Tillsammans med dem var en otalig skara barn, som även hade en röd kant på sina kläder. Sions berg låg alldeles framför oss, och på berget fanns ett härligt tempel, omkring vilket låg sju andra berg, på vilka växte rosor och liljor. Jag såg de små klättra eller, om de så ville, använda sina små vingar för att flyga upp till bergens toppar och plocka de aldrig vissnande blommorna. . . Detta tempel vilade på sju pelare, alla av genomskinligt guld, besatta med utomordentligt härliga pärlor. De underbara ting, som jag här såg, kan jag ej beskriva. O, kunde jag blott tala Kanaans språk, kunde jag beskriva litet av härligheten i den andra världen!”

Och igen från Den Stora Striden: ”Alla universums skatter kommer att ha ligga öppna för att studeras av Guds återlösta. Utan att hindras av död och trötthet besöker de avlägsna världar. . . Med ofördunklad syn betraktar de skapelsens härlighet – solar och stjärnor och världssystem som alla i sin bestämda ordning kretsar omkring Gudomens tron. På allting, från det minsta till det största, finns Skaparens namn skrivet och i allt uppenbaras hans makts rikedomar.”

”Den stora striden är över. Synd och syndare finns inte längre. Hela universum är rent. Harmoni och glädje går som pulsslag genom hela den väldiga skapelsen. Från honom som skapade allt, flyter liv, ljus och glädje ut genom universums oändliga rymder. Allting, från den minsta atom till den största värld, levande väsen och icke-levande ting, förkunnar i ofördunklad skönhet och fullkomlig glädje att Gud är kärlek.”

Låt oss försöka mera än någonsin att följa i Jesu fotspår, så att vi är redo när Han kommer. Vi måste vara beredda att gå med Honom genom portarna vi läser om i Uppenbarelseboken 22:14: ”Saliga är de som tvättar sina kläder (håller hans bud, eng. övers.). De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar.”

Jesu löfte är säkert. – ”Jag kommer igen.”

”Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja.” Hebréerbrevet 10:37.