Sektion 3
Bibeln i Vardagen
5. Välsignelser i rikt Mått
Du kan öppna
Himmelens slussportar. Detta är ytterligare ett av Bibelns stora löften. Du
finner det i Malaki 3:10. Gud valde tydligen detta starka uttryck, för att säga,
hur villig Han är, att uträtta stordåd för dem, som älskar Honom.
”För in
allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i
detta, säger HERREN Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster
och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått.”
I svunnen
tid hade man för sed, att vid högtider och vigslar öppnade de rika fönstren i övervåningen
på sina hus och släppte ned silver- och guldmynt till dem, som gick förbi nere
på gatan. Det kan gott vara så, att profeten hade något liknande i tankarna, då
han skulle förmedla Guds löfte. Den avgörande skillnaden är dock, att Guds gåvor
är så stora och omfattande, att ingen har tillräckligt stor plånbok, att rymma
dem i.
Han ”öser
ut” Sina välsignelser över dem, som är trogna mot Honom. Han är inställd på,
att ge allt Han har. Han skulle faktiskt utgjuta hela Himmelens rika
skattkammare vid behov, för att bistå Sina trofasta barn.
Nästa vers
innehåller ett löfte om ändå flera välsignelser: ”Och för er skull skall jag näpsa
gräshopporna så att de inte fördärvar frukten på marken. Inte heller skall
vinstocken på fältet bli utan frukt, säger HERREN Sebaot.”
De flesta
av Malakis åhörare var bönder, och de förstod fullt ut, vad han menade. Hela
deras intäkt berodde på en god, ofördärvad skörd. De hade säkert ofta drömt om
ett medel mot de många skadedjur, som plågade dem och förstörde deras skördar.
De måste säkert också ha önskat sig en jämn och säker pollinering av blommorna
på sina vinträd, för att trygga en god skörd av vindruvor. Nu fick de veta, att
de inte längre behövde bekymra sig för dessa orosmoln. Naturens Gud skulle
gripa in och ta Sig an detta åt dem. Visserligen är Han osynlig för oss, men följderna
av Hans nya omsorg om dem skulle bli synliga för alla. Han skulle påverka de
olika insekternas verksamhet så, att den medförde bästa möjliga utfall både ute
på fälten och i fruktträdgårdarna. Han skulle inskränka skadeinsekternas härjningar
och maximera de nyttiga insekternas insatser.
Verkan av
denna gudomliga hjälp åt Israels barn var, att deras land skulle bli rikt och
fruktbart. Levnadsstandarden skulle stiga, så att grannfolken skulle vilja veta
orsaken till framgången. ”Och alla folk skall prisa er lyckliga, ty ni skall
vara ett ljuvligt land, säger HERREN Sebaot.” Vers 12.
Som med många
andra löften från Gud, skulle välsignelserna gälla alla människor, men alla
skulle inte komma att ta emot dem. De, som hatade Gud eller var likgiltiga inför
Hans inbjudningar, skulle inte erfara någon framgång.
Det allvarliga
fel, som Guds folk hade begått på Malakis tid, var att de inte hade erlagt den
tiondel av sin intäkt, som Gud hade sagt skulle gå till Hans saks främjande i
landet. De hade använt Guds pengar, tiondet, åt sig själva. Följden var, att prästerna
och leviterna saknade nödvändiga medel till tjänsten i helgedomen. Det var därför,
som profeten så enträget förmanade dem: ”För in allt tionde i förrådshuset, så
att det finns mat i mitt hus.”
För alla
dem, som gav akt på förmaningen och gjorde det i Herrens ögon rätta, genom att
erlägga sitt tionde, skulle Himmelens slussportar öppnas. För alla andra skulle
de förbli stängda.
De, som
lydde Herren, skulle få otaliga välsignelser, de olydiga skulle inte få något.
Ja, de skulle drabbas av ”förbannelse”. Se vers 9. Betyder då det, att en människa
kan köpa sig Guds välvilja, genom att ge tio procent av sin inkomst till goda ändamål?
Nej, inte alls. Det går inte, att köpa Guds välsignelser.
Varför
fordrar Han då en tiondel av vår intäkt?
Det kan ej
bero på, att Han behöver pengarna, ty: ”Mig tillhör silvret och mig tillhör
guldet”, säger Han (Haggai 2:9), och: ”alla skogens djur är mina, boskapen på
de tusen bergen.” Psaltaren 50:10. Hans rikedom går inte att mäta med mänskliga
mått, och våra små gåvor ökar inte Hans välstånd.
Orsaken måste
vara en annan. Gud vill, att vi erlägger en tiondel av vår inkomst till Honom
som ett erkännande av, att allt det vi äger, egentligen tillhör Honom, och att
vi bara förvaltar Hans egendom.
Tiondebetalningen
finner vi tidigt i historien, länge innan det fanns någon israelit. Bibeln berättar,
att Abraham betalade tionde till en präst åt ”Gud den Högste” (se Första
Moseboken 14:18), och att Jakob gav ett löfte om, att göra det (Första
Moseboken 28:22). Senare blev denna ordning en del av Moselagen, eftersom den
utgjorde det bästa sättet, att samla in nödvändiga medel till underhållet av präster
och leviter på. Sedan betraktades tiondet ned genom åldrarna som ”helgat åt
Herren”.
Jesus nämnde
bara en gång ordningen med tionde, men Hans ord är av särskilt intresse. På
Hans tid erlade Israels religiösa ledare ett riktigt tionde, men de gjorde det
på grund av lagens krav, inte av kärlek till Gud. De gjorde det, för att de
ville samla på goda gärningar och för att vinna gott rykte ibland folket,
samtidigt som de försummade det, vilket i Guds ögon vägde tyngre.
”Ve er,
skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin
men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och
troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra. Ni blinda ledare!
Ni silar mygg och sväljer kameler.” Matteusevangeliet 23:23-24.
Här visar
Han oss, att det väsentliga i vårt förhållande till Gud är kärleken. Genom att
nogsamt betala tionde, hade de ”silat mygg”, och med sin fullständiga avsaknad
av kärlekens frukter, rätten, barmhärtigheten och troheten, hade de ”svalt
kameler”.
Det är
intressant att lägga märke till, att Jesus anbefaller tiondebetalning som något
vi bör göra. Det här är också det bästa sätt man har kommit fram till, att hålla
igång församlingsarbetet på. Men Han uppmärksammar samtidigt, att också denna
Guds förordning kan missbrukas. Det nyttjar föga, att komma med pengar till
Guds sak, i fall man är Honom otrogen och obarmhärtig mot medmänniskorna. Det är
en av de värsta formerna av hyckleri. Då visar man tydligt, att man inte känner
Gud, och att man saknar insikt om orsaken till införandet av ordningen med erläggande
av tionde.
Det är bara
när tionde erläggs av kärlek till Gud, som Hans utlovade välsignelser följer.
Att betala tionde, därför att Gud har föranstaltat det, är värdelöst.
Skall vi
som kristna betala tionde i dag? Det här spörsmålet har livligt diskuterats.
Dock bör det betyda något för oss, att Kristus yttrade, att: ”Det ena borde ni
göra”. Och Paulus betonar ju, att: ”Så har också Herren befallt att de som
predikar evangeliet skall leva av evangeliet.” Första Korintierbrevet 9:14.
Det finns
tiotusentals kristna, som följer denna plan för understöd av Herrens sak i dag,
och helt klart lider de ej ekonomisk skada därav. De tycks få ut mer av sina återstående
nio tiondelar, än de, som använder samtliga tio tiondelar för eget bruk.
Det ligger
en välsignelse i tiondegivning. En väldigt stor välsignelse kommer härav -
precis som Gud lovade i Malaki. Himmelens slussportar öppnas, och Herrens välsignelser
blir utösta långt över vår förväntan. Många välkända affärsmän menar, att deras
betydande framgång beror på, att de har följt denna gudomliga ordning. Ibland
dem kan vi nämna män som John D. Rockefeller, F. W. Woolworth, William Wrigley
och William Colgate.
Emellanåt -
när så är påkallat - uppfyller Gud Sitt löfte om, att ”näpsa gräshopporna” och
på så sätt skydda skörden åt trofasta kristna.
För några år
sedan besökte jag en jordbrukare i California, där detta faktiskt inträffade. Sådden
artade sig väl, men så fick han en dag på ett gärde se den fruktade
Coloradoskalbaggen. Han visste, att det bara skulle dröja några timmar, innan
hela skörden hade blivit uppäten, och blev naturligtvis förtvivlad.
Men då hade
hans lillgamla dotter något att framföra: ”Far”, sade hon, ”Du betalar tionde,
inte sant? Borde vi då inte be Gud om, att hålla Sitt löfte och driva bort
skalbaggarna?”
Tillsammans
föll de på knä och bad innerligt till Gud om, att Han måtte hjälpa dem, och att
Han måtte uppfylla det löfte, som Han hade gett i Malaki 3:10-11.
Då de reste
sig upp igen, såg de en flock koltrastar slå sig ned på gärdet, som
skalbaggarna hade uppsökt. Och det kom ständigt flera koltrastar. Det dröjde
inte länge, sade bonden, förrän hela himlen vimlade av dem. De stannade där i några
minuter, men då de flög sin kos igen, återstod det inte en enda skalbagge.
Koltrastarna hade tagit dem alla, och skörden var räddad.
En missionär
i Öst-Afrika, som är en personlig vän till mig, berättade en gång följande
historia: Under den stora gräshoppsplåga, som drog fram över Kenya i Augusti
1931, slukades allt grönt, varför myndigheterna måste införa förhållningsregler,
för att rädda befolkningen från hungersnöd. Då var det en inhemsk kristen, som
bestämde sig för, att be om Guds särskilda beskydd. Han var en trofast
tiondebetalare, som kunde löftet i Malaki utantill. Nu ville han pröva, om det
skulle gå i uppfyllelse för honom också.
Hans
grannar, som var hedningar, retades med honom och sade, att hans Gud säkert var
lika hjälplös som deras i denna situation, men han fortsatte att be i tro.
Då gräshopporna
så nådde deras distrikt, åt de upp all växtlighet. Det återstod inte så mycket
som ett grässtrå, en vetestjälk eller ett grönt blad på ett träd. Men då de
drog vidare, återstod det ändå något efter dem. Den lilla trädgården åt den ödmjukt
troende kenyanen låg där grön och skön likt en oas i den allmänna förstörelsen.
Folk kom långt ifrån, för att beskåda sällsamheten och kunde bara inte förstå,
hur det här hade varit möjligt.
Liknande händelser
har inträffat på de mest skilda platser världen över. Somliga gånger berättar
tidningarna om dem, men vanligen tiger de. Men det råder inget tvivel om, att
detta Guds löfte också uppfylls i vår tid. Hur Han åstadkommer detta, vet
ingen. Nå, det som är ett mysterium för oss, är inget mysterium för Honom. Han
har skapat allt och känner till lösningen på alla svårigheter.
Varför inte
ställa Honom på prov? Han inbjuder Dig till, att göra det. Skulle Du bestämma
Dig för, att ge Honom en tiondel av Din inkomst - antingen den är stor eller
liten - öppnar Du Himmelens slussportar. In i Ditt liv kommer det att flyta välsignelser
så stora och så talrika, att Du inte kommer att få plats för dem alla.
Det är
faktiskt värt ett försök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.