Bibelläsningar för Familjekretsen. 146. Upphöjelse

Bibelläsningar för Familjekretsen

146. Upphöjelse

1. Vem är upphöjd över allting?

”Ty du, Herre, är den Högste över hela jorden, högt upphöjd över alla gudar.” Psaltaren 97:9. ”Visa din höghet över himlarna, Gud, och din härlighet över hela jorden.” Psaltaren 57:6.

2. Varför är Han värdig denna upphöjelse?

”Du ensam är Herren. Du gjorde himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara, jorden och allt som är på den, haven och allt som är i dem, och du håller dem alla vid liv. Himlens härskara tillber dig.” Nehemja 9:6.

3. Till vad har Gud upphöjt Kristus?

”Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud med sin högra hand upphöjt som hövding och frälsare”. Apostlagärningarna 5:30, 31.

4. Vem skall Gud upphöja?

”{V}ar och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.” Matteusevangeliet 23:12.

5. Vad måste alltså föregå upphöjelse?

”{Ö}dmjukhet föregår ära.” Ordspråksboken 15:33.

6. Vad är källan till all verklig ödmjukhet?

”Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst”. Första Korintierbrevet 13:4.

7. Vad är alltså nödvändigt, för att vi skall bli upphöjda?

”Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket.” Matteusevangeliet 18:4.

8. Vad ger Gud oss understundom, för att bevara oss från självupphöjelse?

”Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.” Andra Korintierbrevet 12:7.

9. Med vilka medel kan vi övervinna självupphöjelse eller högmod?

”De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus”. Andra Korintierbrevet 10:4, 5.

10. Vilka är dessa stridsvapen?

Sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, fridens skor, trons sköld, frälsningens hjälm, Andens svärd. Efésierbrevet 6:13-17.

11. Vad föranledde Satans fall, som sedermera blev upphov till synden och allt ont i världen?

”Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ’Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste.’” Jesaja 14:12-14.

12. Vad är det mest överraskande exemplet på självupphöjelse inom den mänskliga historiens annaler?

”Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” Andra Tessalonikerbrevet 2:3, 4.

Anm.: Satan upphöjde sig över Guds änglar och önskade, att vara jämlik Kristus; men ”syndens människa”, påvedömet, har gått längre än så och sökt, att upphöja sig över världsalltets Gud, genom att förege sig ha förändrat Hans eviga och oföränderliga lag. Danielsboken 7:25. Se läsningen om Sabbatens förvanskning.

13. Vad blir högmodets slut?

”Ty Herren Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat”. Jesaja 2:12.

14. Till vad skall den ödmjuke bli upphöjd?

”Vänta på Herren och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet.” Psaltaren 37:34.

Församlingen

Den är Guds egendom. Första Timoteusbrevet 3:15.

I. Dess uppkomst

1. Den blev grundlagd av Kristus. Matteusevangeliet 16:16-19.

2. Den grundlades på profeterna och apostlarna. Efésierbrevet 2:20.

3. Kristus är grunden och huvudhörnstenen. Efésierbrevet 2:20; Första Korintierbrevet 3:11.

II. Dess sammansättning

1. Kristus är huvudet. Efésierbrevet 1:22.

2. De heliga utgör kroppen och lemmarna. Första Korintierbrevet 12:27.

3. Apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Efésierbrevet 4:11.

4. Verksamma krafter, gåvor att bota de sjuka, att undsätta behövande, att styra och att tala med tungor. Första Korintierbrevet 12:28.

5. Guds Ande är det förenande bandet. Första Korintierbrevet 12:13.

III. Dess förhållande till Kristus

1. Han har köpt den med Sitt blod. Apostlagärningarna 20:28.

2. Han har helgat och renat den. Efésierbrevet 5:26, 27.

3. Den är undergiven Kristus. Efésierbrevet 5:34.

IV. Dess ändamål

1. Avseende medlemmarna: a) Ömsesidig uppbyggelse. Romarbrevet 14:19. b) Att bistå varandra. Romarbrevet 15:1. c) Att lära och förmana varandra. Kolosserbrevet 3:16. d) Att uppmuntra varandra. Hebréerbrevet 10:24, 25.

2. Avseende de oomvända. a) Att vara jordens salt och ljus. Matteusevangeliet 5:13-16. b) Att vara sanningens pelare och grundfäste. Första Timoteusbrevet 3:15. c) Att evangelisera världen. Matteusevangeliet 28:18-20.

3. Avseende den kommande evigheten. a) Att kungöra genom världsalltet Guds mångfaldiga vishet. Efésierbrevet 3:10. b) Att tjäna och ära Gud. Uppenbarelseboken 7:14, 15.

V. Dess inbördes tillstånd

1. Enhet. Romarbrevet 12:5; Första Korintierbrevet 10:17; Galaterbrevet 3:28; Efésierbrevet 4:4; Första Korintierbrevet 1:10.

2. Gemenskap. Filipperbrevet 2:1-6; Johannesevangeliet 13:34.

3. Dess plikter. Romarbrevets tolfte kapitel.