Bibelläsningar för Familjekretsen. 113. Löften

Bibelläsningar för Familjekretsen

113. Löften

1. Fordrar Gud av oss, att vi skall uppfylla våra löften?

”Om du avger ett löfte åt Herren, din Gud, skall du inte dröja att infria det, för Herren, din Gud, skall utkräva det av dig och synd kommer att vila på dig.” Femte Moseboken 23:21.

2. Räcker det, att bara delvis uppfylla ett löfte?

”Om en man ger ett löfte åt Herren eller svär en ed med en bestämd förpliktelse, får han inte bryta sitt ord. Han skall i allt göra vad hans mun har talat.” Fjärde Moseboken 30:3.

3. Varför är Gud så nogräknad i detta avseende?

Emedan Han är trogen i uppfyllandet av Sina löften, och Han önskar att Hans folk skall likna Honom. ”Vad dina läppar har talat skall du hålla och göra i enlighet med det frivilliga löfte du med din mun har avgett inför Herren, din Gud.” Femte Moseboken 23:23.

4. Vad kallar Han dem för, som är försumliga med uppfyllandet av sina löften?

”Dröj inte att infria det löfte du har gett åt Gud, ty han har inte behag till dårar. Håll vad du lovar!” Predikaren 5:3.

5. Skall Gud frita oss från löften, som vi har gjort utan att på förhand överväga, om vi kunde uppfylla dem eller ej?

”Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det. Låt inte din mun vara orsak till att din kropp syndar och säg inte inför sändebudet att löftet var förhastat. Vill du att Gud skall bli vred för dina ords skull och förstöra dina händers verk?” Predikaren 5:4, 5.

6. Vad skall Gud göra för oss, om vi troget uppfyller våra löften?

”Nej, offra lovets offer åt Gud och infria dina löften till den Högste. Ropa till mig på nödens dag, så skall jag rädda dig, och du skall ära mig.’” Psaltaren 50:14, 15.

7. Är det klokt av oss, att på förhand överväga, huruvida vi kan uppfylla våra löften eller ej?

”Det är farligt för en människa att förhastat helga något, att överväga sina löften först efteråt.” Ordspråksboken 20:25.

8. Är det inte bättre, att inte alls göra något löfte?

”Ge löften och infria dem åt Herren, er Gud! Alla som är omkring honom skall bära fram gåvor åt den fruktansvärde.” Psaltaren 76:12.

9. Vad gjorde Jakob, sedan Herren hade uppenbarat Sig för honom?

”Jakob gav ett löfte och sade: ’Om Gud är med mig och bevarar mig under den resa som jag nu gör och ger mig bröd att äta och kläder att ta på mig, och jag kommer tillbaka till min fars hus i frid, då skall Herren vara min Gud. Och stenen som jag har rest till en stod skall bli ett Guds hus, och av allt som du ger mig skall jag ge dig tionde.’” Första Moseboken 28:20-22.

10. Lät Herren detta löfte gå Honom ur hågen – glömde Han bort det?

”Och Guds ängel sade till mig i drömmen: Jakob! … Jag är Betels Gud. Det var där du smorde en minnessten och gav mig ett löfte. Bryt nu upp och drag ut ur detta land och vänd tillbaka till ditt fosterland.’” Första Moseboken 31:11-13.

11. Uppfyllde Jakob sitt löfte?

”Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom: ’Gör er av med de främmande gudar som ni har hos er, rena er och byt kläder, och låt oss dra upp till Betel. Där skall jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på den väg jag gick.’” Första Moseboken 35:2, 3.

12. Är Herren nogräknad beträffande det vi lovar, att ge Honom?

”Förbannad är den som handlar svekfullt, den som i sin hjord har ett djur av hankön, men ändå, när han gör ett löfte, offrar åt Herren det som är vanställt. Ty jag är en stor Konung, säger Herren Sebaot, och mitt namn är fruktat bland hednafolken.” Malaki 1:14.

13. Vad visar ett sådant löfte hos den, som offrar? – Förakt.

”Om ni bär fram ett blint djur som offer, är inte det något ont? Om ni bär fram det som är lamt och sjukt, är inte det något ont? Kom med sådant till din ståthållare! Tror du han blir glad och tar nådigt emot dig? säger Herren Sebaot.” Malaki 1:8.

14. Vilket annat skäl har Herren för, att Han fordrar det bästa? – Han ger oss allting.

”Men hon har inte förstått, att det var jag som gav henne både säden och vinet och oljan, och som gav henne mycket silver, likaså guld”. Hosea 2:8.

15. Vem har köpt oss?

”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!” Första Korintierbrevet 6:19, 20.

16. Vilken välsignelse lovar Herren till dem, som strängt försöker att efterkomma eller rätta sig efter Hans fordringar?

”För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger Herren Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått. Och för er skull skall jag näpsa gräshopporna så att de inte fördärvar frukten på marken. Inte heller skall vinstocken på fältet bli utan frukt, säger Herren Sebaot.” Malaki 3:10, 11.

17. Men anta, att Herren anser det vara bäst att inte välsigna oss på grund av, att vi har själviska bevekelsegrunder eller på grund av goda skäl, vad gäller då?

”Fikonträdet blomstrar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen. Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i min frälsnings Gud.” Habackuk 3:17, 18.