Bibelläsningar för Familjekretsen. 110. De andliga Gåvorna

Bibelläsningar för Familjekretsen

110. De andliga Gåvorna

1. Hur talade Gud med människan i Eden?

”Men Herren Gud kallade på mannen och sade till honom: ’Var är du?’” Första Moseboken 3:9.

2. Hur har Gud kungjort Sin vilja sedan syndafallet?

”Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna” Hebréerbrevet 1:1.

3. Vad var Guds avsikt härmed?

”Ty Herren, Herren gör ingenting utan att ha uppenbarat sin hemlighet för sina tjänare profeterna.” Amos 3:7.

4. Genom vilket medel erhöll profeterna uppenbarelser om Guds vilja?

”Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.” Andra Petrusbrevet 1:21; Andra Samuelsboken 23:2.

5. Vad kan man alltså kalla den profetiska gåvan för?

En gåva från den Helige Ande, eller en andlig gåva.

6. Vad lovas dem, som tror på Herrens profeter?

”Förtrösta på Herren, er Gud, så har ni ett säkert fäste. Lita på hans profeter, så skall det gå er väl.’” Andra Krönikeboken 20:20.

7.  På vad sätt uppenbarade Gud Sig för profeterna?

”Om det finns en Herrens profet ibland er, ger jag mig till känna för honom
i en syn, och talar med honom i en dröm.” Fjärde Moseboken 12:6.

8. Hur förvarades Herrens ord åt folket?

”I den babyloniske kungen Belsassars första regeringsår hade Daniel en dröm och såg en syn när han låg på sin bädd. Sedan skrev han ner drömmen och meddelade huvudinnehållet av den.” Danielsboken 7:1; Jeremia 51:60, 61.

9. Vad hade dessa nedskrivna ord att göra med folkets upplysning om framtida händelser?

”{I} hans första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år som enligt Herrens ord till profeten Jeremia skulle fullbordas angående Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år.” Danielsboken 9:2.

10. Brukade Guds tjänare de äldre profeternas ord, då de förmanade folket till lydnad?

”Är inte detta de ord som Herren predikade genom gångna tiders profeter, medan Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och medan Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?’” Sakarja 7:7; Andra Krönikeboken 20:20.

11. Hur kunde folket veta, om profeternas ord var från Herren eller inte?

”När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker och inte går i uppfyllelse, då är detta något som Herren inte har talat. I sin förmätenhet har profeten talat. Du skall inte vara rädd för honom.’” Femte Moseboken 18:22.

12. Vad betraktades som ett än bättre bevis härför?

”Om en profet eller en som har drömsyner träder fram hos dig och han ger dig något tecken eller under, och sedan detta tecken eller under som han talat med dig om inträffar och han då säger: ’Låt oss följa andra gudar, gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem’, då skall du inte lyssna på den profetens ord eller på den som har drömsyner, ty Herren, er Gud, prövar er för att finna om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ.” Femte Moseboken 13:1-3.

Anm.: Av dessa Skriftställen ser vi alltså, först och främst, att om profetens ord inte besannades, var det ett bevis för, att Gud inte hade sänt honom. Och för det andra, om den föregivne profetens förutsägelser uppfylldes, men profeten inte höll Guds bud, utan i stället förförde andra till att överträda dem, var det ett avgörande bevis på, att han inte var en Guds profet. Att lyda Gud är människans första och förnämsta plikt. Den, som alltså inte lyder Gud, kan inte veta, vad Guds vilja är, och följaktligen kan han inte heller lära folket därom. Gud tillåter emellanåt, att sådana profeters förutsägelser går i fullbordan, för att pröva folket, huruvida det tänker följa Hans Ord, eller inte. Läs Femte Moseboken 13:4, 5.

13. Vad har blivit förutsagt om profetians ande i de sista dagarna?

”Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner.” Joel 2:28.

14. När började denna profetia att gå i uppfyllelse?

”Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel: Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner,och era gamla män skall ha drömmar.” Apostlagärningarna 2:16, 17.

15. Vilka omfattades av löftet?

”Petrus svarade dem: ’Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.’” Verserna 38, 39.

16. I vilket förhållande står den kristna församlingen till dessa gåvor?

”Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga i fråga om de andliga tingen.” Första Korintierbrevet 12:1.

17. Vad är avsikten med dessa gåvor?

”Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta.” Vers 7.

18. Vilka andliga gåvor omtalas av aposteln?

”Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål.” Verserna 8-10.

19. Vilken av dessa säger aposteln är synnerligen önskvärd?

”Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.” Första Korintierbrevet 14:1.

Anm.: ”Detta åsyftar inte vanliga religionsföredrag för församlingens uppbyggelse, utan ett sådant uttalande från Gud avseende sanningar, plikter och framtida händelser, som den Helige Andes inre verkan på sinnet torde frambringa.” – McClintock och Strongs Biblical Cyclopedia, artikeln Spiritual Gifts.

”Profetians gåva var det, som iståndsatte dess ägare att yttra med ingivelsens auktoritet gudomliga varningar, förmaningar, uppmuntringar och bestraffningar; samt att lära och inskärpa kristendomens sanningar med gudomlig kraft och verkan.” – Conybeare och Howsons Life of Paul, s. 375, billighetsupplagan.

20. För vilkas nytta var denna gåva avsedd?

”{P}rofetian är ett tecken, inte för de otroende utan för dem som tror.” Första Korintierbrevet 14:22.

21. Vilken inverkan skall dessa gåvor ha på församlingen?

”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp, tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.” Efésierbrevet 4:11-13.

22. Var har Gud satt dessa gåvor?

”Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål.” Första Korintierbrevet 12:28.

23. Vem kom ned från Judéen till Cæsarea, medan Paulus var där?

”När vi hade varit där i flera dagar, kom en profet vid namn Agabus ner från Judeen.” Apostlagärningarna 21:10.

24. Vad gjorde han, så snart han fick se aposteln?

”Han kom nu till oss, tog Paulus bälte och band sina fötter och händer och sade: ’Så säger den helige Ande: Den man som äger detta bälte kommer judarna i Jerusalem att binda så här och utlämna åt hedningarna.’” Vers 11.

Anm.: De nästföljande verserna visar, att ehuru Paulus inte tvivlade på Agabus’ vittnesbörd, ville han dock inte låta beveka sig från att fullfölja sitt uppdrag till Jerusalem. Det står alltså fullt klart, att Gud önskade, att han skulle färdas dit, men att Han på samma gång sände denna varning till att bereda hans sinne för de prövningar, som han skulle genomgå.

25. Vad sade Paulus vid en senare tidpunkt, att dessa prövningar hade gjort för honom?

”Jag vill att ni skall veta, bröder, att det som har hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet.” Filipperbrevet 1:12.

26. Hur länge skulle dessa gåvor bestå?

”Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del.” Första Korintierbrevet 13:9, 10.

Anm.: ”Det går inte att säga, att dessa gåvor tillhörde endast apostlarna eller de första kristna. Alla bör kunna medge, att vad Paulus säger om ’kärlek’, m.m. i Första Korintierbrevet kapitel 13, har sin tillämpning på de kristna i alla tider; men i omedelbar förbindelse därmed förmanar han att sträva efter de andliga gåvorna. Och sannerligen behöver församlingen dessa gåvor nuförtiden i striden mot villfarelser i alla deras förledande former. Hon behöver dem, för att bevara sin andlighet och sin tro på det övernaturliga. Hon behöver dem i stället för yttre juvelsmycken. Om hon strävade mer efter dessa gåvor, skulle det inte vara så mycket fikande efter världsliga rikedomar och ära.” – William Eddy i Nortwestern Christian Advocate, 1885.

27. Vilken förmaning ger aposteln avseende profetians gåva?

”Förakta inte profetior”. Första Tessalonikerbrevet 5:20.

28. Vad menas med ”Jesu vittnesbörd”?

”Jesu vittnesbörd är profetians ande.’” Uppenbarelseboken 19:10.

29. Varför är det nödvändigt för Kristi församling, att ha Jesu vittnesbörd stadfäst hos sig?

”{E}ftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er. Därför saknar ni inte någon nådegåva, medan ni väntar på vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse.” Första Korintierbrevet 1:6, 7.

30. Vad skall vara ett kännetecken på den sista församlingen?

”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.” Uppenbarelseboken 12:17.