Bibelläsningar för Familjekretsen. 51. Förening av Kyrkan och Staten

Bibelläsningar för Familjekretsen

51. Förening av Kyrkan och Staten

1. Genom vilken makt inskärpte påvedömet sina lagar?

Den Katolska Kyrkan använde den borgerliga eller statliga makten, för att främja sina egna avsikter.

2. Åt vem skulle det tvåhornade vilddjuret (Förenta Staterna) göra en bild?

”Det befaller jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret, som har ett sår av ett svärd men levde.” Uppenbarelseboken 13:14.

3. Vad kan vi alltså förvänta i Förenta Staterna?

Att kyrkan skall inta en ställning, som sätter henne i stånd till att råda över den borgerliga makten och använda den, för att främja sina avsikter.

4. Finns det några bevis för, att en dylik ansträngning görs för närvarande?

En stor och inflytelserik förening, som kallas för den Nationella Reformföreningen, har bildats och verkar nu ivrigt för detta ändamål.

5. Vad säger denna förening sig ha för avsikt?

”Vi föreslår ett ’sådant tillägg till Förenta Staternas konstitution (eller dess inledning), att den kommer att lämpligen erkänna den allsmäktige Guden såsom upphovsmannen till denna nations existens och såsom den ursprungliga källan till dess myndighet, samt Jesus Kristus såsom dess styresman och Bibeln såsom dess högsta regel eller rättesnöre för vandel.’ Därigenom skulle antydas, att detta folk är en kristen nation och att alla till regeringen hörande kristna lagar, inrättningar och bruk blivit försatta på en orubbar laglig grundval i landets grundlag.”

6. Vad är den Nationella Reformföreningens åsikt?

”Envar regering, som styrs efter rättfärdiga lagar, är Guds regering. En republik, som styrs så, är av honom och är lika så verkligt och sant en Guds regering, som israeliternas borgerliga samfund var det.” – Cincinnati National Reform Convention, s. 28.

7. Hur betraktar denna förening Katolska Kyrkan i denna fråga?

”Vi erkänner hjärtligt och villigt den sanningen, att den Romersk-katolska Kyrkan betraktas som den nationella kristendomens försvarare i Syd-Amerikas republiker, såväl som i Frankrike och andra av Europas länder, samt att den är en motståndare av all världslighet…. Närhelst de är villiga att samverka med oss i att motstå framåtskridandet av det politiska gudsförnekandet, skall vi gärna förena oss med katolikerna i en världskonferens, för att främja den nationella kristendomen. Denna konferens borde sammanträda i en nära framtid. Många länder kunde representeras av endast romerska katoliker.” – Christian Statesman för den 11. December, 1884, den Nationella Reformföreningens officiella tidning.

8. Vad har påven befallt alla katoliker att göra?

”Alla katoliker borde göra allt, som står i deras förmåga, för att utverka, att staters grundlagar samt lagstiftningen formas enligt den rätta kyrkans grundsatser; och ingen katolsk författare eller redaktör bör för ett enda ögonblick glömma avsikten med denna föreskrift.” – Påve Leo XIII, i en rundskrivelse 1885.

Anm.: Profeten säger, att denna makt skall göra en bild åt påvedömet. På Konstantins och hans efterföljares tid använde kyrkan den borgerliga makten, för att genomföra sina avsikter. På detta sätt utvecklades påvedömet. I vår tid anbefalls samma åsikt, och framstående män i vår nation gör allt de kan, för att åstadkomma samma resultat. När deras verk blivit fullbordat, skall det i varje avseende uppfylla profetians förutsägelse. Kronan på deras verk skall bli en bild av påvedömet.

9. Vad i synnerhet fordrar den Nationella Reformrörelsen av regeringen?

”Att hejda alla Söndagståg och Söndagstidningar samt förbjuda allt slags arbete på Söndagen, så att gudstjänsten icke skall hindras.”

10. På vilket sätt kan Söndagstågen hindra gudstjänsten?

”De medför en stor mängd passagerare, och således hindrar de många personer från att samlas.” – Elgin (Ill.) Sunday Law Convention, November 1887.

11. Hur hindrar Söndagstidningarna gudstjänsten?

”Arbetarna är benägna att stiga upp sent på Söndagsmorgonen, läsa Söndagstidningarna och sålunda låta tiden för gudstjänsten opåaktad förflyta.” – Elgins konvent.

Anm.: På 300-talet klagade man mycket över, att Söndagsförlustelserna och teatrarna hindrade de frommas gudstjänst, emedan många av kyrkans medlemmar besökte dessa, i stället för att gå till kyrkan. Kyrkan fordrade därför, att staten skulle hjälpa henne att göra, vad hon själv inte var from nog att göra, nämligen att förmå folket att upphöra med det, som kyrkan förklarade vara orätt. Denna hjälp erhöll hon även, i det att man undanröjde tillfället att överträda. Man går tillväga på samma sätt nu och kan ej undgå, att uppnå samma utfall.

12. Vad sade reformatorerna angående de oundvikliga följderna av kyrkans och statens förening?

Martin Luther skrev följande till den tyske kejsaren, sedan han stått inför rådet i Worms: ”I allt, som tillhör detta liv, skall min trohet [mot konungen] förbli oföränderlig; ty detta påverkar inte alls frälsningen. Men det strider mot Guds vilja, att en människa skall lyda en annan i det, som angår det eviga livet. Att vara lydig i andliga ting är sann gudstjänst, och den tillhör Skaparen allena.”

Roger Williams sade en gång: ”Allmänheten eller överheten kan bestämma, vad den ena människan är skyldig den andra; men då man söker att föreskriva, vad en människas plikter är mot Gud, överstiger man gränsen för sitt ämbete, och ingen kan vara trygg; ty det är klart, att om de styrande har makt därtill, kan de befalla, att man skall tro en sak i dag och en annan i morgon, liksom de olika kungarna och drottningarna här i England samt de olika påvarna och kyrkoråden i den romerska kyrkan har gjort, så att inte skulle bli något annat, än rena förvirringen.”

13. Vilka åsikter har framstående män på senare tid uttalat emot antagandet av lagar, som härskar över människans samvete?

”Om jag hade någon aning om, att den allmänna regeringen så förvaltades, att samvetsfriheten sattes i fara, ber jag om att få försäkra Er, att ingen person skulle vara mera villig än jag, att förbättra och omändra den delen av regeringen, för att därigenom förhindra alla religiösa förföljelser. Ni kan utan tvivel erinra Er, att jag ofta har uttalat det såsom min mening, att varje person, som uppför sig såsom en god medborgare, är ansvarig endast inför Gud för sin religiösa tro, och att han skall beskyddas, när han tillber Gud enligt sitt eget samvetes föreskrifter.” – George Washingtons svar på en fråga angående grundlagen.

Historieskrivaren Townsend säger: ”Kyrkan och staten har flera gånger insmugit sig i den amerikanska politiken, såsom vid striden om Bibeln i de offentliga skolorna, genom det antikatolska partiet år 1854, osv. Hittills har vårt folk varit klokt nog, att hysa aktning för prästerskapet i alla religiösa frågor och att i all politik hålla det stången. Den senaste politisk-teologiska rörelsen ämnar, att införa gudomens namn i grundlagen.” – New World and Old, s. 212.

The Tulare Times (Calif.) för den 20. Oktober, 1882 säger: ”General Grant varnade vårt land för flera år sedan. Han sade, att det förestod en kamp mellan Gud och grundlagspartiet på den ena sidan och den religiösa frihetens vänner på den andra sidan, samt att denna strid skulle skaka om själva grundvalen åt vår regering.”

Det följande är ett utdrag av en redogörelse från Förenta Staternas senatkommitté för postsaker. Denna kommitté utnämndes för att utröna, huruvida regeringen hade rättighet att förbjuda postföring på Söndagen eller utförandet av andra affärer. Redogörelsen lyder sålunda, som den anfördes av hr. Robert H. Crockett i hans tal inför Arkansas’ Senat (i Februari 1887) till försvar för religionsfrihet, då man i denna stat sökte att undertrycka dem, som arbetar på Söndagen: ”Bland alla religiösa förföljelser, med vilka varje blad i senare tidens historia är befläckat, har ingen fått lida för något annat än för överträdelse av vad regeringen benämnt Guds lag. För att i detta land förekomma ett liknande ont, har grundlagen undvikit att avgöra, vad som är Guds lag. Denna rättighet har förbehållits varje medborgare, vilken, så länge han vördar andras rättigheter, ej kan av någon jordisk domstol hållas ansvarig för sina trosåsikter…. Kommittén kan ej uppdaga någon grundsats, på grund av vilken någras krav bör aktas högre än andras, undantagandes att man anser mindretalets samvete vara mindre vördnadsvärt än flertalets. Så snart den nationella lagstiftande församlingen utfärdar en lag, för att avgöra en religionstvist, har den överträtt sina rättmätiga gränser. Man har då uppsatt ett föredöme och lagt grunden för tillsidosättandet av en gudomlig förmån i detta land. Detta har varit en ödeläggande pest i de skönaste delarna av den Gamla Världen. Vår grundlag erkänner ingen annan makt för inskärpandet av gudstjänsten, än övertygelsens makt.”

14. Påvedömet gick längre; det fordrade, att allt slags arbete skulle inställas på Söndagen. Skall påvedömets bild gå lika långt?

”Låt en person vara vad som helst – jude, sjunde dagens iakttagare från något trossamfund eller sådan, som icke tror på den kristna sabbaten – låt lagen tillämpas på envar, så att det icke skall bli något offentligt vanhelgande av den första dagen i veckan, den kristna sabbaten, vilodagen för nationen. De kan anse någon annan dag i veckan för helig och iaktta den; men den dag, som är den enda ibland sju för hela nationen, får icke offentligt vanhelgas av någon, av ämbetsmännen inom myndigheterna, eller av den enskilde medborgaren, hög eller låg, rik eller fattig.” – Dr. McAllister, redaktör för The Christian Statesman.

15. Varför vill man tvinga allt folket, att hålla Söndagen?

Eftersom ”den som icke håller sabbaten, tillber inte Gud.” – Elgins konvent.

16. Vad är alltså avsikten med deras Söndagslagar?

Att tvinga alla människor, att bevista gudstjänsten.

17. Vilkens tjänare skulle sådana tillbedjare bli?

”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Romarbrevet 6:16. De skulle bli människors tjänare, inte Guds.

18. Vad tvingas i verkligheten människorna på detta sätt att tillbejda?

”Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret, vars dödliga sår hade blivit läkt.” Uppenbarelseboken 13:12.

19. Vad har varit och vad skall bli det första vilddjurets verk?

”Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem,”. Vers 7.

20. Vad skall det tvåhornade vilddjuret göra?

”Och det tvingar alla, små och stora, rika och fattiga, fria och slavar, att ta emot ett märke på högra handen eller på pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal.” Verserna 16, 17.

21. Vad annat skall vilddjurets bild försöka att göra?

”Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att bilden till och med kunde tala och låta döda alla dem som inte tillbad vilddjurets bild.” Vers 15.

22. Vad är den Nationella Reformföreningens mening angående denna punkt?

Vid den Nationella Reformrörelsens möte i Lakeside 1885 sade en åhörare, medan frågan angående Söndagslagen behandlades: ”I staten Arkansas finns en lag, som påbjuder Söndagsfirandet av hela befolkningen, och följden har blivit, att många goda personer inte bara har fängslats, utan har även förlorat sin egendom, ja, till och med sina liv.” På det svarade dr. McAllister: ”Det är bättre, att några får lida, än att hela nationen skulle förlora sin sabbat.”

23. Kommer alla att åtlyda denna makts krav?

”Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna”. Uppenbarelseboken 15:2.