Bibelläsningar för Familjekretsen. 45. Frälsande Tro

Bibelläsningar för Familjekretsen

45. Frälsande Tro

1. Ange Bibelns förklaring av, vad tro är.

”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.” Hebréerbrevet 11:1.

Anm.: ”Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord.” Romarbrevet 10:17. Sann tro är grundad på Guds ord. Genom att läsa eller höra Guds ord, erhåller man bevis, vilka, med den Helige Andes hjälp, leder till förtröstan på Guds löften. Vi har inte sett de himmelska ting, som Gud har lovat i Sitt ord, men vi vet, att Gud är sannfärdig och att Han vill hålla Sina löften. Tron är ett fast förlitande på Guds sanning, en överbevisning, som inte går att avvisa. Härigenom kan den troende uppoffra allting i denna tillvaro, ja, även själva livet för Honom, som utgav Sin Son i döden för våra synder.

2. Vad är nödvändigt, för att behaga Gud?

”Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.” Hebréerbrevet 11:6.

3. Hur kan man veta, att Gud existerar?

”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Psaltaren 19:2; Romarbrevet 1:19, 20.

4. Hur kan vi ha tro på Honom såsom på ett väsen, som hyser omsorg om Sina skapade varelser?

”Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord.” Romarbrevet 10:17.

Anm.: Vår tro på, vad Gud vill göra för oss, måste avgöras genom det, som vi lär oss i Guds ord därom. Ingen kan med tillit förvänta något, som Gud aldrig har lovat. Att förvänta, att Gud skall göra vad vi önskar, utan att Han har givit oss något löfte därom, är blott förmätenhet. Att lita på Guds löfte, är att tro, men att förtrösta endast på känslor eller önskningar, är dumdristighet. Man kan alltså inte lita på sina känslor, när det gäller tron. Tron är en fast förtröstan på Guds löften, även om våra känslor inte överensstämmer därmed. En fullkomlig förtröstan på Gud sätter människan i stånd till, att övervinna svårigheter under de mest prövande omständigheter, även när känslorna nästan är överväldigande. Bland många märkvärdiga exempel kan vi nämna Abraham, då han på Guds befallning skulle offra Isak. Hans tro ledde honom till, att handla helt och hållet emot sina känslor.

5. Är Guds löften av någon nytta för dem, som inte tror?

”Även om ni redan vet allt vill jag påminna er om hur Herren räddade sitt folk ur Egypten och sedan dödade dem som inte trodde.” Judasbrevet 5; Hebréerbrevet 3:14.

6. På vem måste vi tro, för att bli frälsta?

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Johannesevangeliet 3:16.

7. Vilket bevis har vi för, att våra synder blir förlåtna, när vi tror på Guds Son?

”Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig. Den som inte tror på Gud gör honom till en lögnare, eftersom han inte tror på vittnesbördet som Gud har givit om sin Son.” Första Johannesbrevet 5:10.

8. Hur yttrar sig detta vittnesbörd?

”Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.” Romarbrevet 8:16.

9. Vad har den, som äger detta vittnesbörd?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

Anm.: De ovan anförda Skriftställena visar klart, att vittnesbördet om, att Gud har antagit oss – vilket ger oss en känsla av frid och gemenskap med Honom – icke går före, utan följer på, tron på Guds löften. Vilka känslor vi än kan ha, när vi börjar som troende, är vi förpliktade, sedan vi uppfyllt alla villkor för att erhålla Guds ynnest, att tro att Gud har förlåtit våra begångna synder; och om vi ändå inte känner oss lyckliga strax, bör vi likväl tro, att Gud har uppfyllt Sitt löfte.

10. På vilket villkor har Gud lovat, att förlåta våra synder?

”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” Första Johannesbrevet 1:7, 9.

11. Lär Bibeln ut, att vi erhåller det vi i tro ber om, innan vi är medvetna om, att vi har fått det?

”Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.” Markusevangeliet 11:24.

Anm.: Om någon hade en skuld, som han inte kunde betala, och denne i sitt bekymmer erhölle ett löfte från en trogen vän, att han skulle skaffa honom den nödvändiga summan till betalningstillfället, skulle själva löftet stilla hans oro och skänka frid åt själen, fastän han inte fick några pengar, då han bad om dem. På samma sätt måste vi lära oss, att förtrösta på Gud, innan vi kan få den frid, som övergår allt förstånd. Filipperbrevet 4:6, 7.

12. Hur utvecklas vårt tålamod, medan vi bidar efter eller väntar på Herren?

”Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga.” Jakobsbrevet 1:2, 3; Första Petrusbrevet 1:3-9.

13. Vad bör alla tro, när de råkar i en eller annan svårighet?

”Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa,”. Romarbrevet 8:28.

14. Vilket slags tro saknar goda gärningar?

”Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.” Jakobsbrevet 2:26.

15. Kan överträdaren av Guds bud verkligen ha en levande tro på Honom?

”Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud, och vad vi än ber om, det får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som gläder honom.” Första Johannesbrevet 3:21, 22.

16. Hur mycket kan den vänta sig att få, vilkens bön är blandad med tvivel?

”En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något av Herren,”. Jakobsbrevet 1:7.

17. Vad föranledde Petrus att sjunka, sedan han hade gått ut på den stormiga sjön, för att möta Frälsaren?

”Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: ’Så lite tro du har! Varför tvivlade du?’” Matteusevangeliet 14:31.

18. Vad kan vi ständigt ha, när vi växer upp till Kristi fullhet?

”Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft.” Romarbrevet 15:13.

Anm.: Tron stärks genom daglig övning. Det, som inger personen tro, är inte något stort, som uträttas en gång för alla, utan det är en dagligen utövad enfaldig och barnslig förtröstan på Gud och lydnad mot Hans ord. Somliga gör denna sak mycket svårare, genom att söka att uträtta för mycket på en gång. De påtar sig morgondagens eller den följande veckans bördor, fastän Herren ger dem styrka blott för den dag, som i dag är. Var och en bör komma ihåg Guds löfte, att när vi kommer till nådens tron, skall vi få ”barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” Hebréerbrevet 4:16.