Bibelläsningar för Familjekretsen. 115. Otro

Bibelläsningar för Familjekretsen

115. Otro

1. Av vad kan en människa bli rättfärdiggjord?

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Romarbrevet 5:1.

2. Av vad skall de rättfärdiggjorda då leva?

”Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.” Hebréerbrevet 10:38.

3. Varför uppnådde inte de forna israeliterna rättfärdighetens lag?

”Därför att de inte sökte rättfärdigheten av tro”. Romarbrevet 9:32.

4. Vad sade Jesus om det dåvarande släktet, då en kom till Honom och sade, att Hans lärjungar inte förmådde att bota hans son?

”Jesus svarade dem: ’Du släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er?” Markusevangeliet 9:19.

5. Vad sade Frälsaren till Tomas, då denne mötte Honom, eftersom han inte hade trott de bröders vittnesbörd, som hade sett Kristus efter Hans uppståndelse?

”Sedan sade han till Thomas: ’Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!’” Johannesevangeliet 20:27.

Anm.: Om människorna skall rättfärdiggöras av tron och leva av denna, är det klart, att de inte är rättfärdiggjorda, om de är otroende, och följaktligen inte heller lever enligt Skriftens betydelse av detta ord. Herren bestraffade Tomas för hans otro, emedan han inte velat anta de trovärdiga lärjungarnas vittnesbörd. Hur mycket mer klandervärd är inte den otro, som står emot den sky av vittnen, som nu omger oss på alla sidor avseende Guds godhet och makt att frälsa syndare!

6. Vad förmanar Paulus alla att göra på grund av den stora sky av trosvittnen, som han omtalar i Hebréerbrevets elfte kapitel?

”När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss.” Hebréerbrevet 12:1.

Anm.: Uttrycket ”allt som tynger” åsyftar sådana dåliga karaktärsdrag och levnadsvanor, vilka hindrar oss i den kristna tävlingskamp, som föreligger oss. Alla dessa bör vi lägga ifrån oss. Men en annan sak omtalas, som är av större betydelse, och denna är den synd, som vidlåder eller klibbar fast vid oss alla, nämligen otro; ty otro är synd.

7. Varför blev de flesta av israeliterna nekade inträde i det utlovade landet?

”Och vilka gällde eden han svor, att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som var olydiga? Vi ser alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in.” Hebréerbrevet 3:18, 19.

8. Betraktades deras otro som synd? Vilken inverkan hade den på Gud?

”Vilka var han vred på under fyrtio år? Var det inte de{m} som syndade och blev liggande döda i öknen?” Vers 17.

9. Vilken lärdom förmanas vi att dra från israeliternas erfarenhet?

”Låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar.” Hebréerbrevet 4:1. Gud är densamme nu som då. Om Han då var förtörnad (bedrövad, grundtexten) över israeliternas otro och på grund därav nekade dem inträde i Kanaan, kan Han ej heller nu låta oss få komma in i den utlovade vilan, om vi hyser otro.

10. Vad bör vi vinnlägga oss om?

”Låt oss därför ivrigt sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.” Vers 11.

11. Bör den, som försöker att vara en kristen, förlora modet, när han erfar Herrens aga?

”Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet, när du tuktas av honom.” Hebréerbrevet 12:5.

12. Är det ett bevis på, att Herren inte älskar oss, när vi råkar i prövningar?

”Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär.” Vers 6.

13. Vad har man skäl till att befara, när man inte möter prövningar?

”Om ni inte får en sådan fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inte riktiga söner.” Vers 8.

14. Vilket svar gav Kristus lärjungarna, då de nästan blev modfällda över ett av Hans påståenden och själva yttrade: ”Vem kan då bli frälst?”?

”Jesus såg på dem och sade: ’För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.’” Matteusevangeliet 19:26.

15. Hur mottog Abraham ett från Gud givet löfte, ehuru det tycktes vara omöjligt, att det kunde bli uppfyllt?

”Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran.” Romarbrevet 4:20.

16. För vad räknades Abrahams tro under dessa omständigheter?

”Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.” Vers 3.

17. Vad bör den av otro drabbade göra?

Han bör innerligt be: ”’Jag tror. Hjälp min otro!’” Markusevangeliet 9:24.

18. Om man tror, att man får det man ber om, hur skall Gud belöna vår tro?

”Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.” Markusevangeliet 11:24.

Doug Batchelor, Amazing Facts. De Mest Förbluffande Profetiorna

De Mest Förbluffande Profetiorna

Så heter, i översättning, en sevärd serie på tio föreläsningar om bibliska förutsägelser och tidsaktuella fakta. Upptagningarna gjordes i Pioneer Memorial Church, Berrien Springs, Michigan, USA år 2006 och talare var den världen runt kände pastorn Doug Batchelor, tillika ledare för Californiainstitutet Amazing Facts.

Du når programmen här: www.mostamazingprophecies.com

Föreläsningarna har dessa titlar:

1. The Final Kingdom

2. Solving the Messiah Mystery

3. Armageddon Countdown

4. The Dragon and the Woman

5. The Millenium of Peace

6. The Bride of Anti-Christ

7. Elijah’s Return

8. Bowing to Babylon

9. The Tree of Life

10. The 144,000

På hemsidan finner Du även talprogram och en mängd litteratur, som är fri att läsa och skriva ut.

Bibelläsningar för Familjekretsen. 114. Frivilliga Gåvor

Bibelläsningar för Familjekretsen

114. Frivilliga Gåvor

1. Vad älskar Herren?

”Gud älskar en glad givare.” Andra Korintierbrevet 9:7.

2. Vilka karaktärsdrag fordrar Gud hos dem, som skall fylla ansvarsfulla befattningar?

”Men välj ut åt dig dugliga män från allt folket, män som fruktar Gud, är pålitliga och hatar orätt vinning, och sätt dem till föreståndare för folket, somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio.” Andra Moseboken 18:21.

3. Hur varnar Frälsaren mot girighet?

”Sedan sade han till dem: ’Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar.’” Lukasevangeliet 12:15.

4. Hur betraktade Gud den rike mannen, som samlade ägodelar blott för sin egen bekvämlighet?

”Men Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall då få vad du har samlat ihop?” Vers 20.

5. Vad säger Kristus om dem, som handlar på samma sätt, som den rike mannen i liknelsen?

”Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.’” Vers 21.

6. Hur mycket kan en människa ta med sig, när hon lämnar denna värld?

”Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån.” Första Timoteusbrevet 6:7.

7. Vem ger människan krafter till att samla rikedomar?

”Du skall komma ihåg Herren, din Gud, ty det är han som ger dig kraft att förvärva rikedom”. Femte Moseboken 8:18.

8. Vad säger Skriften om dem, som förtröstar på sina rikedomar?

”Den som förtröstar på sin rikedom kommer på fall”. Ordspråksboken 11:28.

9. Vilken förmaning skulle Timoteus ge dem, som är rika?

”Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av.” Första Timoteusbrevet 6:17.

10. Hur bör de använda sina medel?

”Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig”. Vers 18.

11. Vad skulle de därigenom samla åt sig själva?

”{O}ch samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.” Vers 19.

12. Vad gör den, som ger Herren något av sina ägodelar?

”Ära Herren med dina ägodelar och ge honom det första av all din gröda.” Ordspråksboken 3:9.

13. Hur betraktar Herren dem, som villigt ger till främjandet av Hans verk?

”Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.” Hebréerbrevet 13:16.

14. Skall Herren ihågkomma dem, som bidrar till Hans verks framgång?

”Ty Gud är inte orättvis, så att han glömmer vad ni har gjort och vilken kärlek ni har visat hans namn genom att nu som tidigare tjäna de heliga.” Hebréerbrevet 6:10.

15. Om en människa har blott litet av denna världs goda, är hon då inte fritagen från att ge?

”{V}ar och en skall ge vad han förmår, efter den välsignelse som Herren, din Gud, har gett dig.” Femte Moseboken 16:17.

16. Kan det alltså vara myckenheten av det man ger, som behagar Herren?

”Finns den goda viljan, så är den välkommen med vad den kan ha och bedöms inte efter vad den inte har.” Andra Korintierbrevet 8:12.

17. Vilken skön belysning eller exempel av denna grundregel har vi?

”Jesus såg upp och märkte hur de rika lade sina gåvor i offerkistan. Men han såg också hur en fattig änka lade ner två små kopparmynt. Då sade han: ’Amen säger jag er: Denna fattiga änka gav mer än alla andra. Ty det var av sitt överflöd som alla andra lade något i offerkistan, men hon offrade av sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.’” Lukasevangeliet 21:1-4.

18. Vad får den, som villigt ger för främjandet av Guds verk?

”Sälj vad ni äger och ge gåvor. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör.” Lukasevangeliet 12:33.

19. Var är den människas hjärta, som har samlat sig skatter i himmelen, genom att ge av sina medel för främjandet av Guds verk?

”Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.” Vers 34.

Anm.: ”I stället för att besvära sig själva med att samla rikedomar, bör Kristi lärjungar dela ut av sina ägodelar ibland sina troende bröder, närhelst de får tillfälle därtill. När de gör detta med tro och kärlek, samlar de sig därigenom skatter, över vilka Gud Själv är förmyndare. På detta sätt undviker de, att lägga sina pengar i en säck med hål i, som med tiden blir gammal och sliten…. De har i stället lagt upp sina skatter i himmelen, där de är utom all fara, och deras hjärtan blir också därigenom allt mer och mer himmelska.” – Scotts anmärkning över Lukasevangeliet 12:34.