Barnberättelser om Ellen White. 11 - De skall göra Mig en Helgedom

Berättelser för Barn om Ellen White

 

11 – De skall göra Mig en Helgedom

Hänvisningar: Den Stora Striden, s. 239-246, Pioneer Stories, s. 167-177, The Story of our Church, s. 142, 177-179. Dagens text: Andra Moseboken 25:8.

(Sätt upp bilderna efter hand som Du talar om dem.)

 
Miller talade om att Jesus skulle komma 1844, eftersom han trodde att jorden var helgedomen som skulle renas från synd. Men allt eftersom tiden gick och Jesus inte kom, läste och studerade adventisterna flitigt för att förstå vad som verkligen hände 1844 och vad Jesus gör nu. Allt detta förklaras i helgedomen. Varför bad Gud israeliterna att bygga en helgedom? Låt oss gå tillbaka till Eden. Där hittar vi Adam och Eva precis när de måste lämna Edens lustgård för att de syndat. De hade varit olydiga mot Gud och hade ätit av den förbjudna frukten. Gud hade sagt till dem att de kunde äta frukten av alla träd i trädgården utom ett enda, kunskapens träd på gott och ont. Gud ville inte att de skulle uppleva det som var ont. Gud skapade Adam och Eva, så att de kunde välja mellan rätt och fel. Han ville att Adam och Eva skulle lyda Honom, därför att de älskade Honom och inte för att de var tvungna att göra det. Gud hade varnat dem för Satan, en fruktansvärd fiende. Detta träd var det enda stället Satan kunde fresta dem på. Han sade till dem att om de valde att vara olydiga och synda, skulle de en dag måsta dö, eftersom Romarbrevet 6:23 säger: ”. . . syndens lön är döden. . .”

En dag valde Adam och Eva att lyssna till Satan och att inte lyda Gud. Hur bedrövad Gud blev, men Han älskade Adam och Eva, trots att de hade syndat. Han gav dem ett underbart löfte att en dag skulle Frälsaren komma till jorden för att dö för dem och rädda dem från deras synder, om de valde att ångra och omvända sig. För att de inte skulle glömma hur fruktansvärd synden är, sade Gud till dem att de måste döda ett oskyldigt lamm och erbjuda det som ett offer när de syndat. Detta lamm representerar Jesus, det sanna ”. . . Guds lamm, som tar bort världens synd.”(Johannesevangeliet 1:29.) Guds oskyldiga lamm skulle en dag komma och ge Sitt liv på korset (sätt in korset med Jesus ovanför lammet på altaret, 121, 122) som ett offer för våra synder.

1:a scenen – Använd ett mönster eller en bild

Israeliterna var Guds utvalda folk, men medan de var i Egypten, vände många av dem bort från den sanne Guden och tillbad avgudar. Nu ville Gud att de skulle bygga denna helgedom, för att folket skulle komma tillbaka till Honom.

På Sinai fick Moses i uppdrag att skapa en helgedom, som liknade den i himmelen. Visste Du att det finns en helgedom, ett tempel, i himmelen? Låt oss slå upp i Hebréerbrevet, kap. 8, v. 1, 2 och läsa om det. Moses hade aldrig byggt en helgedom förut, så Gud gav honom en vision när han var uppe på berget, för att han skulle ha en bild eller ett mönster och veta exakt hur denna helgedom skulle byggas för människorna i öknen.

 
Det är viktigt att ha ett bra mönster när man gör något. När mor skall göra en kjol, använder hon ett mönster (visa upp ett vanligt kjolsmönster) med förklaring på hur hon skall gå tillväga, och sedan vet hon exakt vad hon skall göra.

 
Gud gav detta mönster för helgedomen till Moses samtidigt som Han gav honom de tio budorden på Sinai berg. Det är därför som Moses var på berget så länge. Han var där i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Det tog länge för Moses att skriva ned exakt hur man skulle skapa helgedomen. Vi kan läsa allt om det här mönstret och förklaringarna i Andra Moseboken kap. 25 till kap. 29. Låt oss slå upp Andra Moseboken 25:9 nu och se vad Gud sade till Moses: ”Tabernaklet med alla dess tillbehör (dvs. alla möbler och allt som skulle användas inne i helgedomen) skall ni göra helt enligt de mönsterbilder som jag visar dig.” Gud var väldigt noga med denna bild eller mönster, för varje sak var en bild av Jesus.

 
Denna helgedom hade ett staket av vackra, vita linnegardiner runt om. Dessa rena, vita gardiner representerar Jesu rättfärdighet. En syndare kunde alltid bli förlåten om han kom innanför detta vita staket med sitt offer. Och i dag har vi samma rättfärdighet från Jesus omkring oss om vi uppriktigt ångrar och ber Jesus att vara nära oss. Gud sade att de skulle göra en enda dörr eller port till helgedomen. Ytterdörren skulle vara en vacker gardin gjord av blå, lila och scharlakansröda färger.

 
Inom stängslet låg helgedomen. Denna helgedom eller fristad skulle berätta om Guds karaktär och Hans kärlek. Allt i helgedomen berättade om Jesus och Hans verk. Kanske Du undrar varför det bara fanns en grind eller dörr. Alla måste gå in på förgården i helgedomen genom denna enda dörr. Det fanns en speciell anledning till att det bara fanns en dörr. I Johannesevangeliet 14:6 läser vi: ”Jesus sade till honom: ’Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Så vi ser att Jesus är den enda vägen till himmelen, och eftersom det bara finns en Jesus, skulle det bara finnas en dörr man kunde komma in i helgedomen igenom, för att finna förlåtelse.

2:a scenen – En syndare kan finna förlåtelse

Här är en man som vi kan kalla för Simeon. (Sätt upp 188.) Han kommer till helgedomen, därför att han har syndat, men han tror på löftet om en kommande Frälsare, som skall dö för honom, så han kommer med ett lamm han skall offra. När Simeon når fram till dörren, stannar han och tittar in. Han ser ett stort altare. (129.) Uppe på kopparaltaret är ett lamm som en annan syndare har fört dit. Simeon inser att lammet representerar löftet att en dag kommer Jesus att vara ”Guds lamm som tar bort världens synd” (Johannesevangeliet 1:29). Ja, en dag skulle Jesus placeras på ett kors, precis som lammet placerades på detta altare. (Jesus på korset ovanför altaret, 121, 122.) Och precis som detta lamms blod hälldes ut när det dödades och lades på altaret – precis så skulle blodet flyta från Jesu huvud på grund av törnekronan, och även från spiksåren i Hans händer och fötter, liksom från Hans genomborrade sida, som en romersk soldat hade stuckit sitt spjut i.

 
Simeon förstår, att om han blir stående utanför dörren, kan han inte bli förlåten. Så han går igenom dörren med sitt lamm, och där möter han en präst. (120.) Prästen är också en bild på Jesus, eftersom han var där för att hjälpa syndaren att bli förlåten.

 
Precis som prästen hjälper Simeon med hans lamm, önskar Jesus att hjälpa oss. Jesus skickar änglar och den Helige Ande för att ge oss styrka att övervinna när vi frestas att fuska i skolan eller att säga en lögn eller lura någon eller bli arga eller inte lyda Guds regler på ett eller annat sätt.

 
Prästen leder Simeon förbi altaret till en plats nära kopparkaret. (130.) Detta var ett stort kärl tillverkat av koppar och användes för vatten. Här tvättade prästerna händer och fötter. Kopparkaret var en symbol på, att våra synder måste tvättas bort. Det var lika viktigt för människor i Gamla Testamentet som dopet är för kristna i dag. (123 och 124 över kopparkaret.) Det var synnerligen viktigt att prästen tvättade händer och fötter innan han började tjänsten vid altaret. Prästen måste också tvätta sina händer och fötter innan han kunde komma in i helgedomen. (Hesekiel 52:11.) Detta visade att även om han representerade Jesus, visste prästen att han inte var syndfri som Jesus var.

Nu måste Simeon lägga sina händer på lammets huvud och tyst bekänna sina synder för Gud, men inte för prästen. När Simeon bekände sina synder, blev de symboliskt överförda från Simeon till lammet. Så ger prästen honom en kniv. Simeon måste nu döda sitt eget lamm, fastän lammet var oskyldigt och inte hade gjort något fel. Lammet dör för Simeons synder, precis som Jesus dog för våra synder, även om inte heller Han hade gjort något fel.

 
Prästen samlar så upp blodet i en liten skål, blodet som rinner från det döende lammet, och för det in i helgedomen, till den heliga delen, och stänker en del av blodet framför slöjan eller gardinen till det allra heligaste. (Se PP, s. 390.)

Nu är Simeons synder förlåtna, för vi läser i Första Johannesbrevet 1:9: ”Om vi bekänner våra synder (som Simeon har gjort), är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.”

 
Jesus inte bara förlåter oss, utan han renar oss också. Han är som kopparkärlet på förgården. Han vill att våra liv skall vara rena och fria från synd. Han vill ge oss styrkan att säga ”nej” när Satan frestar oss att ljuga eller stjäla eller fuska i skolan. Jesus vill att vi skall övervinna Satan och hata synden.

 
Nu när Simeon har bekänt sin synd och fått förlåtelse och mottagit den Helige Ande, är han en lycklig man. Han sjunger på vägen hem. Hjärtat är fritt från skuld och skam. Nu vill han älska alla och vara god, precis som vi vill när vi verkligen har bekänt våra synder och gjort upp med våra medmänniskor och med Gud.

 
Det fanns bara två rum i helgedomen – det heliga och det allra heligaste. Dessa rum var åtskilda av en gardin eller ridå som var ändå vackrare än den han såg framför porten. Den kallades för det inre förhänget. Den var broderad med många änglar, som representerar de heliga änglarna som var närvarande i helgedomen.

 
Till vänster i rummet stod en vacker gyllene ljusstake med sju ljus som brann klart. (131.) Detta gav ljus till helgedomen, precis som Jesu liv förde ljus till denna mörka värld fylld av synd, där Han gick omkring och gjorde gott. Jesus sade: ”. . . jag är. . . världens ljus” (Johannesevangeliet 9:5). Innan Jesus återvände till himmelen efter uppståndelsen, lämnade Han ett meddelande till var och en av oss. Detta viktiga budskap finns i Matteusevangeliet 5:14, 16: ”Ni är världens ljus. . . Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.” Precis som väggarna i helgedomen var täckta med guld, som reflekterade ljus från ljusstaken, bör vi reflektera ljuset från Guds kärlek till dem omkring oss, som är i mörker. Det vill säga, om vi lever som Jesus levde, då kommer vi att uppenbara Hans kärlek för andra.

 
Oljan, som höll lamporna brinnande, är en bild på den Helige Ande. Den Helige Ande i våra hjärtan är det som speglar Jesu karaktär i oss. Vi måste ha den Helige Ande i våra hjärtan för att kunna återge Jesu kärlek till andra.

Nästa möbel vi ser i det heliga rummet, är ett vackert bord täckt helt med guld. Det står mitt emot ljusstaken. (132.) Detta kallas för skådebrödsbordet. Varje sabbatsmorgon lade prästen 12 nya bröd på bordet. (133.) Johannesevangeliet 6:47, 48 säger vad det brödet representerar i helgedomen: ”Den som tror på mig har evigt liv. Jag är livets bröd.” Men hur kunde en syndare som Simeon lära känna Jesus genom brödet? Och vad kan Du och jag lära oss om Jesus från detta bröd?

 
Vad gjorde Jesus när Satan försökte att fresta Honom till, att göra stenar till bröd i öknen när Jesus var hungrig? Jesus citerade från Bibeln för Satan. Låt oss läsa Jesu svar i Matteusevangeliet 4:4 ”. . . Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.” [King James Version.] Om vi troget studerar Guds Ord, då kan vi citera Bibeln när vi behöver det, precis som Jesus gjorde.

Och precis som prästen lade 12 nya bröd på bordet varje sabbatsmorgon i helgedomen, precis så skall vi gå till sabbatsskola och gudstjänst varje sabbatsmorgon för att läsa och lära oss nya saker ifrån Bibeln, Jesu ord, livets bröd.

 
Nästa möbel i det heliga rummet var belägen direkt framför det vackra förhänget. Det var rökelsealtaret. (Visa 134.) Detta altare var också av trä och täckt med guld. Detta var bönealtaret. Varje morgon vid soluppgången och igen varje kväll skulle prästen bränna välluktande rökelse på altaret när han bad för folket. Röken från denna goda rökelse steg upp mot himmelen precis som våra böner när vi yttrar våra uppriktiga böner till himmelen i Jesu namn. Johannesevangeliet 14:13 säger: ”vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra”. Den läckert doftande rökelsen representerar Jesu rättfärdighet, och utan den är inte våra böner godtagbara för Gud. Jesus går emellan eller ber om förlåtelse för våra synder när han ber till Fadern för oss.

 
Medan prästen lade ny rökelse på altaret varje morgon och kväll, var alla israeliterna samlade utanför helgedomen. Detta är en bra vana som vi bör följa, att ha morgon- och kvällsandakt i vårt hem varje dag. Men familjeandakt räcker inte. Var och en av oss borde göra det till en vana att knäböja vid vår säng på morgonen och kvällen i stilla bön till vår Fader i himmelen.

 
* Alla ting angående tabernaklet är från Sabbatsskolans filt, så siffrorna är inte lika ovan, men de står på filtbitarna, se själva efter i Era lådor.